Färjestad vann igen
FBK ångar på, Gerber höll sin tredje nolla när SSK besegrades med 2-0.
Färjestad mot Södertälje i årets sista match inför fulla läktare. Ett SSK som direkt visade att man inte skulle förlora med 8-1 igen. Matchen började med två snabba utvisningar, en för vardera laget där domare Lahti satt en väldigt låg nivå från start. Som tur är så höjdes denna så småningom.
FBK började bäst och gjorde mål redan efter drygt fyra minuters spel. Söderström vann en tekning till vänster om Wanhainen, Kalt passade pucken bakåt till Frögren som från backplats stänkte upp ledningsmålet i klubbhandskrysset bakom en något skymd Wanhainen.
Hemmalaget fortsatte att styra spelet utan att skapa de riktigt heta chanserna. SSK spelade med stor säkerhet hemåt och offensiven drabbades. Man skapade knappt några chanser värda namnet. FBK fick ett powerplay efter 11.10 men fick bara till några långskott från Artursson och Söderström. SSK var ännu sämre, när Wallin fick två minuter för tripping så hade man inte ett enda skott på mål. Bästa möjligheten fick istället en fri Marcel Jenni då Clas Eriksson jobbade fram pucken men Jenni gjorde en dragning för mycket och lyfte backhandskottet över mål.
Perioden avslutades med nytt powerplay för FBK då bortalaget spelade med sex man på plan. Här var det bra tryck i spelet men Wanhainen spelade mycket bra då han motade skott från Artursson, Lundell och Hammarström.
Det pratades i paus om bortalagets extremt försiktiga spel och publiken var inte nöjd med att FBK ”bara” ledde med 1-0, man vann ju skotten med 13-6.
Om FBK blev övermodiga eller om SSK nu hade kört ur sig jultrögheten låter jag vara osagt men SSK visade betydligt bättre fart under mellanperioden. Man sökte fria ytor och pucken spelades med betydligt bättre tempo och precision. Först ut var Juha Lind med ett slagskott tätt över mål. Gabriel Karlsson sköt i burgaveln ur liten vinkel och Ahola respektive Stefan Bemström prövade med backskott. Stabile Martin Gerber höll dock rent utan några större bekymmer. Gerhardsson kom i bra skottläge men sköt över via Gerbers mask. Även Tiilikainen och Carlsson hade skott mot mål men Gerber var omutlig. Allt detta innan halva perioden hade avverkats. Här ska det tilläggas att det var inga riktigt heta chanser och att precisionen på skotten inte var den allra bästa.
Hemmalagets första riktiga målchans kom när Hammarström sköt tätt utanför i en två mot en situation. FBK började nu få bättre fart på skridskorna och det blev genast besvärligare för SSK. Ahola fick en utvisning för fasthållning och hemmapubliken vädrade mål för seriens bästa lag i powerplay. Man hade bra tryck och ett antal backskott från Rhodin och Artursson men även Wanhainen hade hög klass på målvaktsspelet.
SSK fick nästa chans när Jantunen blev utvisad men kringellaget verkade inte ha ork nog, man kom inte ens in i anfallszonen för att etablera spel. Matchen gick in i en intensiv fas där närkamperna dominerade på isen. Det blev grinigt och irriterat, SSK var nog lite frustrerade också över att inte få ut mer av sitt spel. SSK fick periodens sista chans då Rhodin slarvade i egen zon men Stefan Bemström sköt utanför i fritt läge.
Nordström fick första chansen i slutperioden men vände åt fel håll trots friläge och fick bara till ett dåligt backhandskott. Gabriel Karlsson i SSK var inte bättre när han fick friläge i fjärde minuten, han tog ett stressat avslut och sköt över. Hemmalaget var nu åter det lag som styrde spelet och man fick också nytt powerplayläge då Back mycket onödigt drog ner Rhodin så SSK var i kontringsläge. FBK var inte skärpta nog utan hade några skott från Artursson och Kalt som Wanhainen säkert klarade av.
Den kvicke österrikaren Kalt blev ändå den som var med och avgjorde matchen då han efter tekning till vänster om Wanhainen åkte runt bakom målet och skickade in pucken längs med mållinjen. Vid andra stolpen stod Wallin placerad och trots hård uppvaktning av Möllerstedt så tryckte han in pucken bakom Wanhainen. Starkt gjort av Kalt med tanke på att självaste Popovic agerade ryggsäck under hela åkturen. 2-0 och publiken jublade högt, matchen kändes avgjord.
Målet gjorde också att SSK tappade koncentrationen, det blev mycket grinigt och ruffigt spel. Det blev tre dubbelutvisningar på slutet plus en tiominuters på Erik Norbäck. Klumpigast var nog Ahola när domare Lahti skulle ge Leverström en utvisning för interference. SSK´s spel i numerärt överläge förvandlades hastigt till spel med lika manskap då Ahola omotiverat kastade sig på Leverström. Bättre kyla krävs av en spelare i detta läge då laget ligger under.
De sista tio minuterna var också mest en väntan på slutsignalen. Efter 2-0-målet var det tydligt att SSK inte orkade uppbåda de rätta krafterna för att kunna plocka poäng. Wanhainen lämnade sin målbur på slutet men det var FBK som höll på att göra ytterligare mål i tom bur istället. Både Jönsson och Marius Trygg sköt tätt utanför från mittzonen.
Hemmalaget tar en säker och stabil seger utan att spela på topp. Den mycket säkre Martin Gerber höll sin tredje nolla för säsongen. Försvarsspelet var mycket bra, Rhodin var mest alert. Även Frögren och Leverström ska ha beröm för friskt spel, starkt av avbytaren Leverström att ersätta rutinerade Kakko (lätt ljumskskadad) på det sätt han gör. Anfallsmässigt var det en mellandag, ingen stack ut speciellt mycket, plus dock till hårdjobbande Jenni och Kalt. Landslagslirarna Jönsson, Johansson, Söderström och Artursson såg lite tröga ut.
SSK kom till Karlstad för att snålspela sig till poäng. Försvarsmässigt gjorde laget en kämpainsats men för att ta poäng måste man skapa lite mer framåt, det måste ju göras mål också. Wanhainen var bra i målet och backarna slet berömvärt. Framåt var det endast Lind som får godkänt. Generellt såg SSK lite segt ut, de stora backarna hade det periodvis mycket jobbigt mot hemmalagets snabba forwards. Dessutom måste spelarna vara lite klokare och kyligare i vissa lägen, respekten för Gerber såg ut att vara enorm. Man får heller inte ta så dumma utvisningar som man gjorde vid några tillfällen.
-Jag är nöjd med poängen men inte med spelet, det var ingen vidare bra match från vår sida, sa Bengt-Åke Gustafsson efter matchen.
-Men det behövs ju två för att dansa. SSK gjorde ju allt för att få ner farten och då är det inte lätt att spela bra.
-Vi kom inte alls upp i normal standard, vi har mer att ge. Försvarsspelet med Wanhainen i spetsen var mycket bra men framåt producerade vi alldeles för lite, sa Hans Särkijärvi som för dagen ersatte Mats Hallin vid presskonferensen. Hallin var nämligen upptagen med att ”diskutera” matchen med domare Lahti.
Domare Lahti gjorde en fullt godkänd insats. Matchen var inte särskilt besvärlig att döma förutom vid slutet på andra perioden och sista tio minuterna. Då var det grinigt och irriterat, värst var SSK som såg hur poängchansen seglade iväg efter 2-0-målet.
Jag måste till slut också berömma den stora SSK-klacken som hejade på sitt lag på ett härligt sätt under hela matchen. Nästan synd att ni inte fick jubla en enda gång för ni ska ha all heder av er insats.
