Färjestad vann säkert
FBK gjorde vad man skulle och vann med 4-2. AIK orkade inte störa favoriterna i vargarnas egen kula.
Jag känner mig riktigt privilegierad att vara FBK-supporter. Ett lag som slåss i serietopp, finaste arenan i landet och ett härligt tryck efter biljetter, kan det bli bättre?
Lördagsmatcher är riktigt populärt och publiken ringlade till Löfbergs Lila Arena långt före match. Publiken var med när det räknades ner då spelarna kom in på isen. Förväntningarna steg hos de 7.505 på läktarna.
Nedsläpp: Hemmalaget tog tag i spelet omgående och AIK fick knappt låna pucken första minuterna. Kedjan med Söderström-Wallin-Kalt spelade mycket fyndigt och gjorde sånär 1-0 när domare Andersson blåste av för spelare i målgården. Tveksamt då AIK-backen tryckte in Kalt. Spelet jämnades sedan ut utan att vassa målchanser skapades.
Efter halva perioden tog FBK åter över spelet och ledningsmålet hängde i luften. Brousseau gjorde en riktig indianare som friställde Söderström men dennes Foppadragning lurade inte Mike Valley i AIK-buren. Efter drygt 13 minuter kom hemmalaget i ett tre mot två-läge, Marius Trygg åkte upp på vänsterkanten och passade skickligt mellan backarna till Clas Eriksson på högersidan. Denne sköt direkt och Valley klarade inte att hålla pucken, den rullade retligt in bakom mållinjen.
Målet fick matchen att ta fart ordentligt. För dagen mycket pigge Thomas Johansson hade omgående ett mäktigt slagskott som Martin Gerber räddade. I nästa spelsekvens jobbade Mathias Johansson hårt i anfallszonen, höll pucken i 20 sekunder med en AIK-utvisning som resultat. FBK tog tag i powerplayspelet och efter lite spel så passade Söderström bak till Rhodin på blålinjen. ”Totto” direktsköt ett kanonskott stenhårt i högerkrysset, helt otagbart för Valley. 2-0-målet föll efter drygt 16 minuter.
AIK hade en jättechans att reducera direkt när P-A Lundström hade ett farligt närskott men skottet gick tätt utanför. Istället kom Jantunen fri efter ett genialt långpass från Rhodin. Finnen fintade bort Valley och la enkelt in en backhand till 3-0 efter 18.16. Tungt för AIK. Perioden avlutades med ett ”kramkalas” mellan tidigare klubbkamraterna Leverström och Jämtin med utvisningar som följd.
Bortalaget började mellanperioden med powerplay men som så ofta var det svårt i början av perioden. Reduceringen kom istället kort efter, Sihvonen jobbade till sig pucken på vänsterkanten och passade en helt fri Sjögren vid högerstolpen. Fokin och Gerber hann inte med det snabba passet och Sjögren styrde lätt in 3-1. Nu blev det betydligt mera kamp i spelet och skönspelet uteblev. Lagen fick varsitt numerärt överläge. FBK misslyckades med sitt och AIK fick till ett rejält tryck under sitt. Jag trodde att 3-2 hängde i luften då bortalaget slarvade och Jenni kom till kontring ihop med Kakko mot ensam AIK-back. Jenni körde upp på högersidan och passade perfekt till Kakko på vänsterkanten. Kakko hade nästan öppet mål då Valley inte hann med i sidled. Ledningen var åter tre mål stor.
AIK fick ny chans i numerärt överläge men hade bara ett farligt skott från Sjögren som Gerber tog. AIK behöll trycket då FBK blev fulltaliga och i en grötig situation framför Gerber vispade Yared Hagos pucken förbi målvakten ur liten vinkel, 4-2 och match igen. AIK var riktigt på gång och efter en dubbelutvisning på Leverström och Louhi för roughing steg tuffingen Printz in i handlingen på ett för laget idiotiskt sätt. Efter avblåsningen slog han till Leverström bakifrån i knävecket och gick in och gruffade med flera hemmaspelare. Utvisningen var given. Här tappade AIK luften lite grann och 4-2 stod sig därför perioden ut, Jönsson närmast med ett stolpskott i numerära överläget.
Slutperioden började direkt med en härlig soloraid av Thomas Johansson som drog tre FBK-spelare men missade närskottet mot Gerber. FBK försökte spela på resultatet och klarade det bra men det var en riktig hawaii-hockey som spelades. Pigge Marius Trygg hade en farlig styrning från nära håll. Louhi fick nästa chans men sköt i ribbans underkant, AIK hade behövt reduceringen för att få poäng. Jämtin lurade bort Rhodin rejält lite senare men skottet tog på Gerber och Hagos sköt returen precis utanför högerstolpen. Detta var i tolfte matchminuten. Efter dessa missade målchanser var det gonatt för AIK. Sista åtta minuterna spelades bara av och FBK hade järnkoll på skeendet på isen.
Färjestad vann mycket rättvist men gjorde inte mer än man behövde. Det kändes som om laget hela tiden hade en växel till att lägga in. Gerber spelade åter mycket stabilt i mål, det var inget att göra på AIK´s båda reduceringar. Bästa backar var Rhodin, Kakko och Fokin, trots den senares miss vid AIK´s första mål. Framåt var Söderström-Wallin-Kalt bäst, de skapar massor med målchanser. Jenni och Johansson slet enormt och fjärdekedjan med Bäcker-Eriksson-Trygg blixtrade till och visade fina kämpatakter. Jönsson-kedjan var tämligen anonym för dagen.
AIK försökte spela disciplinerat men efter 0-3 var man tvungna att attackera. Efter många jobbiga matcher orkade man helt enkelt inte. Båda målen var mer slumpens skörd än planerat skönspel. Valley jobbade bra i målet, Thomas Johansson slet oerhört både bakåt och framåt. Linje 18 med ungdomarna Jämtin-Yagos-Hynning bästa anfallsformation, deras ungdomliga och lite aviga spel var periodvis härligt att se.
- Vi jobbade bra men 0-3 blev för mycket uppförsbacke, kommenterade AIK-tränare Per Ljusteräng efter matchen.
- Vi räckte helt enkelt inte till idag.
- Vi fick 3-0 lite lättvindigt i första perioden, sedan blev det mest kamp resten av matchen, tyckte FBK´s Tommy Samuelsson.
- Vi är nöjda med tre poäng men kan spela betydligt bättre.
Domare Andersson skötte sig bra i en ganska lättdömd match. Linjemännen var däremot tveksamma. Ett antal konstiga avblåsningar för offside och icing som var diskutabla åt båda håll.
Det var återigen godkänt tryck hos den fulltaliga publiken. Men var tog AIK-klacken vägen? Det fanns bara några ensamma svart/gula fans på läktarna. Finns det inte intresse nog hos AIK´s hockeysupportrar för att fylla en buss en lördag till vår nya arena?
