Färjestad har gjort det som hittills krävts
Brynäs väckte oväntade och slumrande känslor. AIKs säsong har varit imponerande fram tills semifinalerna. Färjestad är i sin 19:e final. Jag kände för att lufta lite åsikter kring slutspelet hittills, det som ska sluta med att den stolta bollklubben tar hem Le Mat åter igen. I så fall för nionde gången.
Färjestad är klara för sin 19:e final, många bortskämda supportrar undrar hur det har gått till. Denna skara vill påstå att spelet inte varit speciellt imponerande och stundtals under all kritik. Kanske är det hjärtat och nerverna som talar då matcherna mot både Brynäs och AIK resultatmässigt har varit jämna. Jag vill nämligen påstå att spelet faktiskt har varit väldigt imponerande. Färjestads styrka har under hela säsongen byggt på ett tryggt och disciplinerat försvarsspel med stenhårda backar, ivrigt checkande forwards och stabila målvakter. Successivt har offensiven utvecklats och spelare som Mikael Johansson och Dick Axelsson har fått mer utlopp för sin kreativitet. Att man egentligen aldrig har tappat sitt kontrollerande försvarsspel och hela tiden har styrt matcherna är verkligen en styrka.
Men visst, det fanns lite dippar och de största kom i kvartsfinalserien mot Brynäs. Gävlelaget imponerade bitvis på mig som trots alla skador alltid kom tillbaka från underläge i matcherna och krigade till sig jämna resultat. Det trodde jag inte, jag trodde på en avslagen kvartsfinalserie där Färjestad skulle göra vad som krävdes mot ett lag som för mig är intetsägande. Men profiler som Jonathan Granström, Michael Sundlöv och Nicklas Czarnecki snackade upp serien till att faktiskt bli ganska het. Den sistnämnde fick till och med banderoller tillägnad sig på grund av vissa uttalanden i media som inte var så populära på ståplats. Den förvuxna bäbisen Sundlöv snackar som vanligt massa strunt i media, men det är bättre det än att han står i spelargången och spelar allan... Granström är ju Granström, älskad av sina egna, hatad av alla andra.
Hur som helst - många Brynäs-sympatisörer hävdar att deras lag faktiskt var bättre i fyra av fem matcher. Men det resonnemanget håller inte för fem öre. Det finns en anledning till att det bättre laget vann fyra matcher och det lite sämre bara en. Det är ingen slump. Färjestad gjorde vad som krävdes utan att imponera resultatmässigt och gick till en välförtjänt semifinal.
AIK då? I det stora hela - väldigt imponerande såklart. I semifinal-serien? Pinsamt. Snacka om underbetyg till de lag som tog tidig semester eller de lag som spelar kvalserie att AIK tog sig till slutspel. Snacka om underbetyg till HV71 som åkte ut mot laget i fyra raka. Men visst, jag vill inte ta ifrån AIK deras egen insats, det är ju knappast "Gnagets" fel att alla andra lag varit usla.
Men i semifinal-serien var det faktiskt AIK som var usla. Min teori om att det var HV71 som var pinsamt dåliga i kvartsfinalerna snarare än att "Gnaget" var bra stämde ganska bra. Stockholmsklubben kändes väldigt trötta, antingen fysiskt eller psykiskt. Kanske både och. Det kändes inte som att laget själva trodde på att man kunde slå ut Färjestad samtidigt som Karlstadlaget ännu en gång gjorde vad som krävdes. Det är sjukt inrotat att klubben gör precis så i ett slutspel, det är nästan lite läskigt.
Och så var det det här med final igen... Laget är knappast nöjda med att bara vara med och delta. Färjestad går för seger och likheterna från guldåret 2009 är påtagliga. Samma lagstruktur och samma äckligt effektiva försvarsspel blandat med kreativa och offensiva vapen, det finns också tydliga ledare. Motståndarna då? Två otroligt jämna lag som för närvarande tröttar ut sig i sudden death efter sudden death. FBK måste njuta i fulla drag under sin viloperiod. Men jag är säker på att spelarna är 100% redo när finalerna väl börjar, förmodligen bra många procent fräschare än sitt motstånd också, vilka det än blir. Både jag och laget tror på guld, såklart.
