Färjestad-bloggen: Hatten av!
Två matcher blev det för Mackan i Hershey Bears efter skadan innan han igår kallades upp till Capitals igen. Skönt. Såg ni förresten att Bäckström uttalade sig till Aftonbladets Per Bjurman efter den fina skalpen mot Rangers häromdagen, angående den närmast hysteriska press man har på sig från fans och media: ”Det verkar som att vi måste göra tio mål i varje match för att alla ska vara nöjda, men det händer ju inte. /…/ Själva är vi klart nöjda. Vi vinner ju, man kan inte göra så mycket mer. ” (Sportbladet 2010-11-10)
Press och höga förväntningar. Fler än jag som tänker på FBK när man hör den här diskussionen? Man kan betrakta pressen ur två synvinklar – som den där klassiska historien om det halvfulla eller halvtomma glaset. Jag ser det som positivt eftersom jag ser det som grunden i ett lags vinnarkultur, att alla som kommer till klubben vet att här är man inte nöjd med en slutspelsplats eller att hanka sig fram genom att spela tråkhockey. Sedan kan det raljeras om ”familjen” eller sticka i ögonen på övriga hockey-Sverige att man är så tydlig med att målet för varje år aldrig är lägre än ett nytt SM-guld. Inget att bry sig om.
Nedsläpp för Tjecken vs Tre kronor i Karjala Cup om några timmar. Inget man sitter och äter upp naglarna inför, men nog ska jag följa matcherna. Inte bara på grund av Sjögren, Dick, Junland och ett koppel andra spännande uttagningar utan för att det ska bli intressant att se vilken prägel Mårts och hans hockeyfilosofi kommer att sätta på det nya landslaget. Långt till VM ännu, men efter att ha sett Mårts inledande presskonferens (och naturligtvis efter att ha följt honom med juniorkronorna och i HV bland annat) så känns landslaget riktigt intressant med Mårts vid rodret.
Jag hyser den djupaste respekt för Mårts som coach, och då speciellt hans prestigelösa inställning till helheten där bland annat mental stöttning är en självklar del. I en hockeyvärld som ofta visar på ett unket, förlegat synsätt kring just den mentala biten och hur man bygger upp bra, stabila spelare så står han för framtidens hockeytänk. Det är inte killen som börjar yra om handväskor när det går knackigt, om ni förstår vad jag menar…
Nummer 17 i taket på LLA redan före jul? Att Mathias Johansson återfinns i klubben efter att karriären avslutas har ju aldrig varit någon högoddsare med tanke på det kontrakt han har med klubben. Men jag är säker på att han kommer att bli en viktig kugge även på ledarsidan. Jag ser fram emot att få vara med och hylla legendaren i LLA när den officiella pensioneringen av tröja nummer 17 går av stapeln. Frågan är dock om det blir redan under årets säsong, eller om det dyker upp något anbud vad det lider...
