Krönika: Slutet är början på något nytt
Så var säsongen 11/12 avslutad och det är dags att summera det som varit och blicka framåt.
Det började inte särskilt bra.
Eller, för att tala klarspråk: Säsongsinledningen gick till historien som Färjestads sämsta någonsin. Och tecknen på det som väntade syntes väl i ärlighetens namn ganska tidigt, då man inte övertygade i European Trophy och började säsongen ganska trevande. Även om vi alla vet att guldet inte delas ut förrän i april, och att det således är först då som allt måste stämma, steg paniken i takt med att omgångarna gick utan att måltorkan gav med sig.
Även om man spelade upp sig under slutet av grundspelet, och lyckades ta sig vidare till slutspelet var det till syvende och sist samma problem som fällde laget i semifinalserien mot Brynäs som var tydligt redan i säsongens allra första matcher: ineffektiviteten.
Något som däremot imponerade under årets säsong var den beslutsamhet som hela organisationen visade när man stod där med kniven på strupen. Modet att ta svåra och obekväma beslut, professionalism och en vi-mot-världen-attityd gjorde att man stod pall när större delen av Hockeysverige pekade finger och media frossade i rubriker om kris, kvalserien och fiasko.
Till skillnad från andra lag med höga förväntningar och grus i maskineriet – som till exempel Linköping, Djurgården och Malmö - lyckades man reda ut stormen och rädda säsongen. Det känns betryggande. Och jag är helt säker på att alla inblandade kom ut starkare på andra sidan.
Att vara en del av FBK-organisationen innebär att man har höga krav på sig. Både media och fans hävdar på fullaste allvar att man har misslyckats om man inte spelar final, och det är klart att man under åren som FBK-fans har blivit lite bortskämd med alla framgångar. Men samtidigt tycker jag att kvartsfinalserien mot HV räddade säsongen. Den innehöll allt det som vi hade saknat under grundserien.
---
Är det bara jag, eller har årets Silly Season över lag varit relativt… sömnig så här långt? Mest intressant hittills är nog förändringarna på coachsidan – Melin till Linköping, Hamr till FBK och Perra till AIK. När det gäller spelarsidan känns det som Linköping varit ett av de mer aktiva lagen, med en av de mer spännande värvningarna i form av Mattias Weinhandl. Men i övrigt har de där hetaste namnen stannat vid just rykten.
En anledning till att vi inte fått se alltför spektakulära värvningar kan vara det faktum att många lag har en strikt budget att förhålla sig till. Lite trist, men ganska sunt i längden. En bidragande faktor till stiltjen kan vara trenden att spelare och agenter gärna vill se till att ha kontrakten påskrivna så tidigt som möjligt. I många fall redan månader innan säsongen är färdigspelad. Jag kan naturligtvis förstå detta – har man hus och familj vill man förstås veta i god tid var man ska bo och hur mycket man kommer att tjäna.
Men det finns problem också. Det är säljarens marknad, där man sätter press på sportcheferna att signa innan man har alla förutsättningar klara. Och det blir lite som att köpa grisen i säcken för båda parter. Himelfarb i Rögle är ett exempel på detta då han redan ganska tidigt var klar för Linköping. Hans egen kommentar till detta var att han gärna hade stannat, men inte trodde att Rögle skulle ta steget upp. Tveklöst en tankeställare.
---
För Färjestads del var det väntat att man skulle söka efter offensiv spets. Collegehockey-stjärnan Jack Connolly är ett typiskt exempel på den moderna värvningsstrategin, där det handlar om att söka bredare och djupare för att hitta guldkornen. Trenden med nordamerikaner som gör den omvända resan över Atlanten som en del i en målmedveten strategi för att utvecklas är positiv. Stämpeln trött-transaltant-på-semester-i-Europa håller på att tvättas bort en gång för alla i och med att vi får se pigga artister i stil med Broc Little och Rob Scremp liva upp svensk hockey med sin transatlantiska målinstinkt. Förhoppningsvis blir Connolly nästa lirare i raden.
I dagens hockey har man inte möjlighet att konkurrera med NHL och KHL lönemässigt, och de båda ligornas enorma och hänsynslösa aptit på spelare gör att det numera är svårt för elitserielagen att få behålla spelare som når ens en blygsam framgång. Det gör det också nära nog omöjligt att kunna konkurrera om etablerade stjärnor, eftersom en enda spelares lön då gräver ett alltför djupt hål i spelarbudgeten.
Det är inte mycket man kan göra åt den här utvecklingen, men det positiva är att man i högre grad ger unga, hungriga spelare chansen. För Färjestads del har det inneburit att lovande spelare som till exempel Brodin och Klefbom utvecklats på ett fantastiskt sätt då de tidigt fått ta stort ansvar, och jag tror att spelare som Max Görtz och Linus Fröberg kan bli utropstecken i truppen redan under nästa säsong.
Ser vi till elitserien i stort har de unga spelarna fått allt större utrymme, och de har sannerligen levererat därefter! Det enda man kan önska nu är att fler vågar stanna ett eller ett par år extra i elitserien för att skaffa sig nödvändig erfarenhet.
---
Har då FBK, i och med Thorells väntade påskrift, värvat klart för säsongen? Nja, även om det har kommit indikationer om detta från Kocken tror jag ändå att det är en sanning med modifikation. Dyker rätt spelare upp till rätt pris kommer man inte att tveka, och då är det bra att ha visst löneutrymme och speltid att erbjuda. Jag skulle gärna se att ytterligare någon offensiv spets kom in i laget.
Backsidan står inför en ganska stor förändring. Frögren, Sevc och Berglund lämnar tveklöst ett ordentligt hål att fylla. Även om Klefbom har annonserat att hans avsikt är att stanna kvar under ytterligare en säsong, är det fortfarande ett ganska stort frågetecken för Brodin. Och beskedet om hans medverkan lär dröja en bit in på säsongen, vilket är en osäkerhetsfaktor. Tollefsen känns som en riktigt bra värvning, men jag tror också att man söker en bra PP-back.
Offensive kanadensaren Chris Lee, med imponerande 45 poäng på 52 grundspelsmatcher i DEL, pekas av envisa rykten ut som den man har i åtanke. Då det tyska slutspelet slutförs i dagarna kommer han med största sannolikhet att snart att presenteras som den sista pusselbiten i försvarsbygget.
Det sista orosmolnet är helt klart Torpet. Eventuell exponering i VM i kombination med en fantastisk säsong gör att han inte lär sakna anbud från NHL. Frågan är bara hur seriösa de är, och hur sugen han är att nappa.
---
Säsongen 2011/12 slutade den tisdagen den 3 april för Färjestads del. Men arbetet inför nästa säsong är redan i full gång. Redan idag, den 25 april, drar man igång barmarksträningen inför nästa säsong. Måndagen den 30 juli är det officiell ispremiär, och 17 augusti är det dags att kräva revansch i 2012 års upplaga av European trophy. En skön tanke för alla oss som redan har abstinens.
---
Det här är min sista krönika för Svenska Fans. Jag går nu vidare med nya utmaningar, och jag vill därför ta tillfället i akt att tacka mina läsare för alla synpunkter, tankar och uppmuntrande tillrop! Det har varit några fantastiska säsonger i ert sällskap!
