Färjestads-bloggen: Löfstrand Analyserar - 2012/12/20
Ett lag på isen
Det var årets utskåpning, och en skaplig sådan. Man kan säga att det var löjligt enkelt för BIK Karlskoga att sno åt sig tre poäng utav Troja/Ljungby.
Hela 0-9! Hur förklarar man det?
Kanske den enkla förklaringen ligger i att Karlskoga hade ett utmärkt målskytte. Kort och enkelt. Men stämmer det helt och hållet? – Nej.
Till viss del, men det kunde enbart träda fram med hjälp utav ett kombinationsspel där man lyckades behålla pucken, upprätthålla sin offensiva rullning samt utnyttja varje moment som hemmalaget uppvisade ren nonchalans på isen. Kalla dem gärna för ett skämt. Det var man verkligen.
Ett totalt hjärnsläpp hos samtliga i kombination med ett dåligt försvarsspel och övergivna målvakter. Ärligt talat ska man säga att målvakterna inte alls var någonting att vilja hänga julgran med. Kanske var det sådana tankar som fanns hos Troja/Ljungby?
Karlskoga skapade även deras framgångar genom sättet att kräva fram det kompletta arbetet:
- Att åka mycket skridskor
- Hugga efter puck
- Skjuta vid givna tillfällen
Med råge vann man rättvist.
Med den synen i denna analys blir BIK Karlskoga det bättre laget.
Och det var dem.
Oilers framtidshopp
I ett försök att i all hast studera in på differenta landslagstrupper lagom till kommande JVM-turnering har jag fastnat särskilt för ett namn. En spelare med hur mycket potential som helst.
Ryan Nugent-Hopkins.
"Edmontons underbarn".
Född 1993.
62 matcher i NHL.
8 matcher i A-lags VM.
Detta är alltså en spelare som gjorde debut för sitt A-landslag innan han ens tagit ett steg nära sitt J20-landslag. En spelare som gjort vad många unga kanadensare drömmer om: Att göra mål i NHL. Att ens få spela i NHL.
Nu träder han in i rollen som lagkapten för sitt J20-lag. Han är skriven som en av turneringens bästa, och med ett klart mål i sikte: Guld.
Det blir då en fråga om Kanada kan leva upp till sina förväntningar, ta till sin framgångsrika spelplan, samt överbemästra de största hindren som den här turneringen kan mönstra upp. I mina ögon är det USA och Ryssland. Sverige hamnar på smalkant, mest p.g.a. deras mindre lyckade sejourer med Kanada.
Förhoppningarna ligger högt.
Det är trots allt Edmontons framtidshopp vi talar om.
Man drar gärna paralleller mellan han själv och ”The Great One” (Wayne Gretzky). Skillnaden nu skulle vara om Nugent-Hopkins och Kanada når sitt mål. Gretzky vann aldrig något J20-guld.
Men har Nugent-Hopkins det som krävs att gå hela vägen?
Övrig agenda
Marknadsdomstolen skjuter bort KKV:s beslut angående korttidskontrakt. Vet inte om jag ska hissa eller dissa.
Huselius är tillbaka i Elitserien och AIK. Blir det en succé? – Nej. Man klarar sig kvar i slutändan som bästa resultat. Fast det kanske räknas som en ”succé”?
Domarnivån är en allmän konjunkturssvängning. Någon ordning måste det bli hädanefter. Alldeles för dåligt. Starta med att följa regelboken istället för att göra allting till bedömningar.
Sveriges framtidshopp i J20. Jag skulle vilja säga Elias Lindholm. Men det kommer jag inte att göra. Jacob de la Rose är Sveriges framtidshopp enligt mig.
”Årets FBK-klapp”. Årets bästa spelare i Färjestad. Min julklapp till er läsare. Och det är ingen mindre än … Per Åslund. Något av en storskräll, men också just därför. Potentialen har alltid funnits, och nu har den fått sin form.
