Färjestad - Frölunda7 - 4
Färjestad i sjunde himlen när Wallin hyllades
Rickard Wallin blev den sjunde spelaren i Färjestad BK:s historia att få sin tröja upphissad i taket i Löfbergs Arena. Då passade hemmalaget på att smälla in lika många mål i en hejdundrande match som föregicks av en magisk hyllningsstund. 7-4 till FBK mot hatkärleken från Göteborg inför en fullsatt arena.
Under lördagskvällen fick allas vår nummer 51, Rickard Wallin, stå i rampljuset då han i en mäktig och känslosam hyllningsceremoni fick sin tröja upphissad till taket. I och med det, blir han den sjunde spelaren att få äran att göra så i Löfbergs Arena.
Redan när Rickard klev in på isen till ett stort jubel och ett fantastiskt tifo, tillägnat huvudpersonen för kvällen, lämnades inte ett öga torrt för undertecknads del på ståplats.
En oerhört varm, välförtjänt och oförglömlig hyllning till en FBK-hjälte som i två decennier personifierat det klubben är och vill stå för.
Från en känslosam avtackning, kastades vi sedan direkt över till en alldeles sprudlande tillställning. Om någon ens hade vågat tro att man hade kunnat luta sig tillbaka efter den mäktiga hyllningen till Wallin, så trodde man fel. Det roliga hade bara börjat.
Att spelarna hade inväntat matchen under hyllningsceremonin, lät sig inte märkas. Väl ute på isen, när pucken hade släppts, bjöds vi på högintensiv hockey som utmynnade i en rejäl urladdning.
Framförallt var det Frölunda som satte tonen inledningsvis med ett furiöst tempo och parkerade mer eller mindre i Färjestads zon. Detta skulle bära frukt för indianerna sedan Ryan Lasch, med ett av sina enklare mål i karriären, rakade in 0-1 i ett öppet mål i deras första powerplay för matchen. Drygt halvvägs in i första perioden replikerade dock Dick Axelsson på ett finurligt sätt då han lirkade in kvitteringen. Ett par minuter senare skulle dock Axelsson få infinna sig på botbänken efter en ytterst tveksam utvisning, vilket senare ledde till att göteborgarna kunde återta ledningen efter ännu ett powerplay-mål - denna gång från Victor Olofssons klubba.
Nygård i huvudrollen
Färjestad vek inte ner sig, dubbla underlägen till trots. Man visade god moral - åt sig in i matchen och kvitterade ännu en gång efter att, matchens gigant, Joakim Nygård först låg bakom ett mycket fint mål som vidare via Marcus Nilsson serverade Michael Lindqvist till öppen kasse och 2-2 i numerärt överläge.
Nämnde Nygård var inte klar där, 3-2-pucken satte han själv dit innan första pausvilan och satte sitt lag i förarsätet.
Andra perioden landade fullständigt i hemmalagets favör. En majestätisk uppåkning och framspelning av nyförvärvet Theodor Lennström bäddade för Nygårds andra mål i matchen, till 4-2. Tvåmålsskyttens trevande inledning på säsongen var som bortblåst, kvällen till ära – i denna match var det fullständig islossning. Nygård var så stekhet att Frölunda kände för att byta målvakt efter 4-2-målet, Mattsson ersatte Gustafsson i kassen.
Det skulle inte hjälpa särskilt mycket för gästerna till en början. Innan ens halva matchen var spelad hade Marcus Nilsson, via John Nybergs skridsko, gjort 5-2 för värmlänningarna i powerplay. Dominansen var total!
Högdramatiskt avslut
Till den tredje perioden var det ombytta roller. Frölunda jagade reducering och en biljett in i matchen. Halvvägs in i perioden hade hemmalaget stått upp bra mot forceringen, men just då blev det match av det igen.
I en tilltrasslad situation lyckades Jonathan Sigalet trycka in en reducering upp i nättaket bakom en övergiven Stefan Steen i målet. Enormt tryck från Frölunda, men det var onödiga utvisningar som präglade Färjestad i den avslutande perioden och det hade kunnat kosta dem matchen.
Från sin favoritposition, mitt i slottet, kunde Joel Lundqvist sätta 5-4 – i numerärt överläge (sex mot fyra).
Närmare än så skulle dock inte göteborgarna komma, trots en stark tredjeperiod. Detta var Färjestads kväll. Martin Johansson och Per Åslund avslutade målfesten med varsitt mål som förkunnade slutresultatet 7-4. Till tonerna av ”Tôrparrôck” triumferade Karlstadlaget i denna sprakande tillställning som också innebar att de klivit upp som serieledare efter tre omgångar i SHL.
Denna matchen hade det mesta. Elva mål säger väl allt, men bataljen innehöll också en hel del heta känslor och underhållande hockey. Matcherna mellan dessa två rivaler gör oss sällan besvikna.
Tack för showen, Färjestad och Frölunda!
”Tack för att ni lät mig uppfylla mina drömmar”
”Min sista gång i Luleå, i kvartsfinal: Med någon minut kvar av matchen låg vi under och tårarna började rinna i båset. Jag kämpade emot, jag tänkte: Det får inte sluta så här. Jag vill ju inte sluta spela. Inte med en förlust i en kvartsfinal. Men, det blir ju inte alltid som man har tänkt. Så därför har jag bestämt att, i min bok, så slutar min karriär här idag. Med min familj, med mina vänner, med er i publiken – här vill jag sluta. För vi, tillsammans – Vi är Färjestad. Tack för att ni lät mig uppfylla mina drömmar!”
Med de rörande orden avslutade Rickard Wallin på isen i Löfbergs Arena, innan han fick se sin tröja (ackompanjerad av Christian Berglund och Jonas Frögren) bli upphissad i taket och således bli den sjunde spelaren att få göra så i raden av ett exklusivt sällskap.
19:53, game 7 – semifinal, mot HV71.
669 matcher.
6 finaler, 4 guld.
Allt som du någonsin har gjort, för skölden – i ur och skur.
Tack för allt, Rickard Wallin – nummer 51!
Matchens tre stjärnor
1. Joakim Nygård – Med sina två mål och två assist var han förgrundsfiguren i matchen. Kreativ och hypereffektiv när chanserna väl ges. Viktigt att få igång en sådan som Nygård med tanke på förväntningarna på honom.
2. Johan Ryno – Låg bakom tre av målen och fick således tre assistpoäng. Som vikarierande kapten, klev han fram precis som en och visade tillsammans med Nygård glimtar av det strålande spel som vår förstakedja visade under förra säsongen. Samtidigt tycker jag att det inte på något sätt att det var det bästa av Ryno vi fick se i denna match. Det säger en del om hans lägstanivå.
3. Jesse Virtanen – 26.31 i speltid – mest av alla i bägge lagen. Wow! Lyfter tunga minuter och gör det med bravur. Har sagts vara Magnus Nygrens ersättare denna säsong, men jag tycker att Virtanen främst har visat vilken jätte han är i egen zon. Han släpper ingen över bron, spelar ett solitt försvarsspel och är resolut. Löser dessutom pressade situationer med ackuratess och kyla. Visar inga svagheter och har varit konsistent i säsongsupptakten.
Matchfakta
Period 1
0-1 (07:34) 81. Ryan Lasch (11. Olofsson, 5. Almquist)
1-1 (10:39) 31. Dick Axelsson (25. M. Johansson, 61. Ryno)
1-2 (15:12) 11. Victor Olofsson (81. Lasch, 12. Friberg)
2-2 (16:00) 34. Michael Lindqvist (10. Nilsson, 11. Nygård)
3-2 (18:49) 11. Joakim Nygård (61. Ryno, 6. Wikstrand)
Period 2
4-2 (06:20) 11. Joakim Nygård (81. Lennström)
5-2 (08:12) 10. Marcus Nilsson (61. Ryno, 71. Virtanen)
Period 3
5-3 (10:49) 56. Jonathan Sigalet (10. Bergenheim)
5-4 (17:19) 20. Joel Lundqvist (81. Lasch, 12. Friberg)
6-4 (17.53) 25. Martin Johansson (11. Nygård)
7-4 (18:59) 22. Per Åslund (74. Asplund, 34. Lindqvist)
Skott: 20-24 (6-9, 10-5, 4-10)
Utvisningar: FBK: 9x2 FHC: 7x2
Publik: 8500