JVM-bloggen: Inför - JVM 2013
Sveriges verkliga hot
Nu som julen nalkas och allting verkar falla på plats, är även JVM i anstormning. Och med det, en liten införkoll på saker och ting.
Diskutabla saker har uppdagats i media med antydan på att väderfrågan skulle kunna ställa sig som ett ordentligt hot för de svenska spelarna. Självklart är tanken kring detta godtagbar, men med vetskap om att vi även i modern tid spelat bandy på utomhusrinkar i samma väderkonditioner kan vi acceptera detta och vara anpassningsbara.
En passande utmaning skulle vara i sådana fall att ha träningslägren i norra Finland eller i svenska Norrland. Temperaturer är välkända där för att passera -30 grader Celsius.
Följande vad jag har att nämna är de saker som jag listat som de största hoten mot Sverige i denna – kommande - JVM-turnering:
- Kanadas totalhockey
Spelar en typ av ishockey som på sätt och vis passar Sverige. Men Kanada har lärt sig att bemästra den. Juniorkronorna har sin stil, och är i viss mån det sämre laget p.g.a. detta.
- Utåtgående propaganda
Landslagsledningen talar mer för att man ska komma dit och ta sig framåt. Attackera istället för att försvara etc. Men frågan är om det verkligen stämmer. Tror man på idén? Eller är det bara propaganda för öron som VILL höra det?
- Individuella finländare
Finland är alltid farliga, men oberäkneliga. En ny trupp. Ett nytt mål. Men med samma (ifrågasatta) kapacitet? Nja. Jag tror mer på Finland i år, och har dem definitivt med i medaljkampen. Deras individer har alltid kapaciteten att bringa samman en total lagmaskin.
Bubblare är givetvis hemmanationen.
Ryssland är en landslag som alltid är med i slutändan. Men jag vet inte var jag har dem i år. Man hade mycket kaxighet i sig efter att ha slagit Kanada med relativt stora siffror – på bortaplan.
Men nu är det hemmaplan och då är det verkligen allvar.
Att spela under hemmastöd (eller hemmapress) är verkligen inte att leka med. De enda jag känner till som klarar av det, är egentligen Kanada. Kan Ryssland bringa eufori till Ufa?
Upprepande mönster?
Med det hela i en slags rullning, vill jag även se över vad som man kan förväntas av turneringen i sin helhet.
Oftast är det den här följden:
Kanada – Guld
Ryssland – Silver
Sverige/Finland – Brons
Har jag fel?
Har kanske den här turneringen hamnat på en slags evig upprepning, likt en tapetsering med ett motiv som bara kommer om och om igen? Ett evigt upprepande mönster. Givetvis skall det nämnas att Ryssland är och luktar på guldet – men annars är det ingen större skillnad.
Kanske är det jag som är kräsen, men det är ingen konstighet med tanke på det jag sagt. Oavsett ska jag släppa detta nu. Men ställ denna fråga till er själva:
- Är det en dålig utveckling hos resterande tävlande i denna turnering som lagt fram denna dukning?
Personligen hoppas jag på att en nation lyckas med att skrälla sig till en medaljplats. Mina förhoppningar ligger då på antingen Tyskland eller möjligtvis Schweiz. Självklart finns även USA med i bilden. Men med deras kapacitet är det ett under att de snarare överraskar än lever upp till andras förväntningar.
Mina förväntningar? – Inga alls.
Övrig agenda
Vinnare av turneringen den här gången tippar jag blir Kanada. På en stolt silverplats har vi Sverige. Ryssland spelar och förlorar bronset till våra grannar, Finland. USA? De klarar sig inte ens till slutspel.
Max Görtz (Färjestad) och Jesper Pettersson (Linköping) är borta från turneringen p.g.a. skador. Tråkigt, men det ger möjlighet för andra att skina.
Boone Benner är en buse av grov kaliber. Undrar vad IIHF kommer med för domslut kring hans oansvariga tackling på J. Pettersson. Min gissning: 2-3 matcher.
Sverige spelade i övrigt bra mot Kanada, men förlorade på egna misstag. Man hade tillfälle att ta vara på sitt läge under fem minuters powerplay. Istället blev det en förlust på straffar.
Joel Lassinantti är i mina ögon en klar förstamålvakt. Ursäkter till de som anser annorlunda. Eller ... nej, jag tar tillbaka det där sista. Lassinantti ÄR en klar förstamålvakt.
