Tankar efter finalen: Hart var ryggraden i Kanada
Om publiken, fysiken, Hart, Pettersson och numerärt underläge.
Det blev en fantastisk finalmatch i en magisk inramning. Det var hög dramatik när Kanada avgjorde sent och tog sitt första JVM-guld sedan 2015.
SvenskaFans bjuder här på några snabba tankar från Buffalo.
Äntligen!
Det tog 29 matcher – vi exkluderar utomhusmatchen – men i JVM-finalen var det äntligen tryck i arenan. Det var inte fullsatt, men skillnaden mot de tidigare matcherna var markant. Nu hörde man ju inte spelarnas och coachernas snack…
Det tog 29 matcher men nu är det tryck här inne! pic.twitter.com/jRV7ZvEnbB
— Niclas Viberg (@NiclasViberg) January 6, 2018
Sverige svarade på fysiken
Oavsett om det är JVM eller OS så kan Kanada plöja på som få andra. Den här JVM-finalen var inget undantag och kanadensarna försökte tidigt sätta tonen. Sverige stod däremot upp och svarade på fysiken. Ibland var det på väg att gå till överdrift och svenskarna ska inte försöka spela Kanadas spel – men så länge man bara möter det hävdar man sig väl.
Kanadas mäktiga bredd
Kanada må sakna storstjärnan och profilen, men det kompenseras istället med en fantastisk bredd. Cale Makar – med åtta poäng inför matchen – och sjumålsskytten Drake Batherson lirade bara omkring tre minuter i den första perioden.
JVM:s bästa match
Vilken fantastisk underhållning vi bjöds på. Två skickliga lag stod för JVM:s bästa match. Inramningen var som sagt magnifik och spelet på isen gjorde inramningen rättvisa. Det skapades chanser på skicklighet, det bjöds på chanser efter den ungdomliga naiviteten och det böljade ofta. I ett JVM där underhållningsnivån inte alltid var på topp var det en match väl värd att vänta på.
Carter Hart var ryggraden
Under perioder var Sverige det klart hetaste laget och man skapade en hel del chanser. Men Carter Hart i Kanadas mål visade varför han är så hypad. Han är lugn och flänger inte runt, vilket inger trygghet till försvaret. I finalen – och stora delar av hela JVM – var han Kanadas ryggrad.
Pettersson en besvikelse
I powerplay var Elias Pettersson ett ruggigt hot hela JVM. 5+2 är fina siffror och vid första anblick ser hans insatser finfina ut – men nog hade vi förväntat oss större avtryck i fem-mot-fem av en av SHL:s främsta spelare? Han försvann ofta ur matchbilderna och såg ut att väga lätt även mot juniorer.
Sverige stretade emot i powerplay
Det saknades visserligen inte chanser, men Sverige lyckades hävda sig väl mot Kanadas fruktade powerplay. Med en effektivitet på 56 procent inför finalen skulle det givetvis bli en viktig del av matchen. Sverige stretade emot flera gånger om och gjorde till och med mål i numerärt underläge.
Värdiga mästare
I slutspelet testades Kanada på allvar först i finalen, men nog svarade man på utmaningen. Man plöjde på framgångsrikt och lyckades nog bryta ner Sverige i längden. En jämn final fick en värdig slutsegrare.
Bra tryck här nu pic.twitter.com/LvXElWhyAh
— Niclas Viberg (@NiclasViberg) January 6, 2018
Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2018-01-06 04:31:05