Så bra är JVM-lagen: Vi sätter +
SvenskaFans Andreas Lundskog har studerat och analyserat medaljkandidaterna i årets upplaga av JVM. Det blir plusbetyg på samtliga lagdelar av Finland, Tjeckien, Sverige, Ryssland, USA och Kanada. Allt du behöver veta om årets trupper.
Finland:
Målvakter: ++++
Finland har det minst sagt bra ställt på målvaktssidan där det kommer att bli en konkurrenssituation om förstaspaden mellan Ukko-Pekka Luukkonen och Lassi Lehtinen. Luukkonen har hittills imponerat i OHL under säsongen för Sudbury Wolves med en räddningsprocent på 92,3%, Han draftades av Buffalo Sabres år 2017 i andrarundan. Han var med i JVM redan ifjol utan att riktigt imponera med en räddningsprocent på 87,9% på fem matcher. Har en effektiv butterflystil och är duktig på att kontrollera returer. Kan dock ha perioder med svackor i sitt spel. Finland kommer troligtvis att varva Luukkonen med Lassi Lehtinen. Han har under säsongen fått spela hälften av matcherna i SM-liiga för sitt Lukko med en sammanlagd räddningsprocent på 89,7%. Lehtinen är odraftad men var med när Finland tog silver i U18-VM 2017. Målvaktspositionen ser säker ut för de finska lejonen. Kanske ett av de bättre målvaktsparen i hela mästerskapet sett till rutin, statistik och meriter.
Backar: ++++
Här har laget hela 6 backar från SM-liiga med några riktiga stjärnskott som kan få laget att lyfta rejält. Främst tänker jag på Ville Heinola som är född 2001 och som redan har hunnit etablera sig i den finska högstaligan med 23 matcher och 6 poäng hittills för sitt Lukko. Han är en offensivt skicklig back som brukar få chansen i powerplay och som troligen kommer att gå i förstarundan under den kommande draften. Lägg därtill Henri Jokiharju som egentligen är ett under att Finland har kunnat få med då han har spelat 32 matcher denna säsong i Chicago och som gjort det bra både offensivt och defensivt där med totalt 11 poäng. Lägg därtill den NHL-meriterande backen Urho Vaakanainen som denna säsong har 2 matcher i NHL för Boston Bruins och 6 matcher i deras AHL-lag Providence innan han blev skadad. Han kommer nu att matchas in i truppen. Vaakanainen är en oerhört bra tvåvägsback men en stark offensiv uppsida.
Finland har också en spännande spelare i sin backuppsättning i Anttoni Honka som är lillebror till Dallasbacken Julius Honka. Han har den gångna säsongen spelat 15 matcher i JYP den finska högstaligan och har sedan blivit utlånad till andraligan. Även han förväntas att gå tidigt under kommande draft. Finland har en minst sagt bred backsida med ett antal riktiga stjärnskott att tillgå. Laget har turneringens bästa backsida.
Forwards: ++++
Även på forwardssidan så vimlar det av talang i detta finska lag. Stommen bygger på stortalangerna Aleksi Heponiemi och Rasmus Kupari som båda har etablerat sig till notoriska poängmakare hemma i SM-liiga. Kupari är född år 2000 och draftades i förstarundan av Los Angeles Kings i senaste draften. Han har beskrivits som en mix av Jesse Puljujärvi och Sebastian Aho av experter. Hittills har han gjort 23 poäng på 28 matcher för Kärpät. Heponiemi är ett år äldre och fanns med i JVM-truppen redan under förra JVM då han gjorde 2 poäng på 5 matcher. Han har nu spelat i Kärpät där han har gjort 26 poäng på 29 matcher. Finland får också förstärkning av supertalangen Eeli Tolvanen som fick ett enormt genombrott ifjol då han gjorde 36 i KHL med Jokerit. Det ledde också till att han blev uttagen i OS där han dominerade stundtals med totalt 9 poäng på 5 matcher vilket gjorde att han blev utsedd till turneringens All-star lag. Han fanns också med i VM-laget som föll i kvartsfinalen mot Schweiz. Han har under denna säsong fått vikariera vid 3 tillfällen i Nashville när laget var något skadeskjutet. Han blir verkligen en spetskrydda till detta redan starka finska lag
Totalt: 12+
Så går det:
Finland har alla möjligheter i världen till att kunna gå hela vägen fram till en guldmedalj med två konkurrerande målvakter som båda har en fin potential. Lägg därtill en spelskicklig backsida med mängder av stjärnskott. På forwardssidan finns det mycket spets och finess och Tolvanen som extra krydda, ja då blir Finland svåra att matcha. Nyckeln blir för förbundskapten Jussi Ahokas att kunna knyta det här laget samman. Det var just sammanhållningen och tyngden som saknades under förra årets mästerskap som slutade i ett mindre fiasko. Ett likadant problem hade seniorerna vid årets VM-turnering. Individuellt har Finland allt för att kunna nå ett guld. Nu måste man sätta det kollektivt.
Saida säger:
En silvermedalj efter en hedersam förlust mot USA efter förläggning.
Ryssland
Målvakter: +++
Laget har två jämna målvakter i Daniil Tarasov och Pyotr Kotchetkov. Tarasov känns dock som det troliga alternativet som förstamålvakt. Han draftades år 2017 i tredjerundan av Columbus men har hittills endast spelat i de ryska juniorligorna MHL och VHL. Har under säsongen haft fina siffror i laget Toros i VHL. Ett litet underhållande sammanträffande är att Tarasov kommer från Novokuznetsk som en viss annan stjärnmålvakt i just Columbus nämligen Sergei Bobrovsky som också är hans stora förebild. Är svårbedömd med kvalitéer men han imponerade i den ryska juniorligan MHL ifjol och många unga talanger i den ligan brukar kunna ta steget upp till KHL. Han var också mycket bra i U18-VM 2016 och är en atletisk och stor målvakt med sina 193 centimeter.
Tittar vi till Kotchetkov så är han även han 19 år och har under den gångna säsongen spelat i MHL för Ryazan där även han har fina siffor. Han fick också göra debut i KHL tidigare under säsongen för HK Sochi efter dem hade skadebekymmer men släppte då in fyra puckar. Han är tidigare odraftad men gjorde en fin turnering när juniorlandslaget var iväg på matcher i Nordamerika för en dryg månad sedan. Just på förhand är målvaktssidan svårbedömd då det är ytterst svårt att dra några paralleller på kvalitén från den ryska juniorligan. Men Ryssland brukar skola pålitliga målvakter. Blir en intressant lagdel att följa.
Backar: +++
Ryssland har två backar som sticker ut när man tittar till den förmodande laguppställningen och det är Ilya Morozov och Alexander Alexeyev. Morozov är född 1999 men har redan tagit en ordinarie plats i KHL laget Sibir Novosibirsk där han gjorde 25 matcher redan ifjol och där han nu tagit en ordinarie tröja. Hittills har det blivit 33 matcher och 3 poäng för den defensivt starka backen på 190 centimeter. Han kommer troligen att bilda backpar med Alexeyev som draftades i förstarundan tidigare i somras av Washington Capitals. Han har nu tagit steget över till den kanadensiska juniorligan WHL där han spelar för laget Red Deer. Han är en storväxt back med sina 193 centimeter och 91 kilo och är bra på att använda sin storlek på isen. Han ses som positionsäker och är duktig på att riskminimera sitt spel.
Nackdelen är kanske att han saknar de absoluta offensiva spetskvalitéerna. Annars ser Rysslands backsida ganska så trubbig ut där möjligen talangen Alexander Romanov som är född år 2000 och som under säsongen har varit ordinarie i KHL-laget CSKA Moskva men har inte direkt imponerat där han har gått poänglös. Han blir det största hoppet offensivt på backsidan. Den ser faktiskt något trubbig ut där jag tror att Ryssland kan få problem speciellt i powerplay med den där riktiga spetsen och uppsättningen av spelet i numerärt överläge som är så viktigt under denna turnering. Defensivt absolut helt okej men räcker inte riktigt till med spets. Känns aningen trubbigt.
Forwards: ++
Här finns det potential i det ryska laget där de största stjärnskotten är Klim Kostin och Vitali Kravtsov som båda draftades i förstarundan. Kravtsov är född 1999 och draftades tidigare under sommaren av New York Rangers och har denna säsong etablerat sig hemma i KHL med 33 matcher och 17 poäng för Traktor. Han är stor forward med sina 192 centimeter man är ändå skridskoskicklig och har en näsa för att göra mål. Han besitter en enorm potential att kunna gå långt. Klim Kostin är också han född 1999 men draftades redan under 2017 i förstarundan av ST. Louis Blues. Även han är en storväxt winge med 191 centimeter och är lite lik Kravtsov i spelstilen med en stark skridskoåkning. Han har under de två senaste säsongerna tillhört AHL-laget San Antonio Rampage i AHL för ST. Louis organisation.
Förra säsongen blev det 28 poäng på 67 matcher och hittills denna säsong har det blivit 11 poäng på 28 matcher. Under det så ser det ändå ganska svårbedömt ut där de flesta av spelarna hör hemma i någon av de ryska juniorligorna. Flertalet av deras forwards har testat på spel i KHL men få har tagit steget och etablerat sig. En spännande spelare är Nikolai Kovalenko som denna säsong är ordinarie i Lokomotiv Yaroslav där det har blivit 5 poäng på 28 matcher. Men jag saknar den där riktiga spetsen som gör att laget ska kunna gå långt. Framför allt en ledande center så som Andrei Svechnikov var ifjol.
Totalt: 8+
Så går det:
Nej jag tror inte riktigt på detta Ryssland i år. Laget är storvuxet så man kommer att vara starka i det fysiska spelet. Men det saknas alldeles för lite spets offensivt både på forwardssidan och backsidan och förutom Kostin och Kravtsov har jag svårt med vilka som ska leda laget.
Saida säger:
Det blir ett tidigt respass i kvartsfinalen. Laget har för lite spets.
Sverige
Målvakter: +++
Här blir det en rejäl kamp om vem som kommer att få förstaspaden. Sverige har i år tre mycket jämna målvakter i Adam Åhman, Samuel Ersson och Olle Eriksson Ek som alla till vardags spelar i Hockeyallsvenskan. Olle Eriksson Ek var nog tänkt inför säsongen tänkt som försstamålis då han var med i truppen redan ifjol. Men han är avstäng i de två första matcherna efter medaljfadäsen ifjol. Han har inte heller haft någon jättesäsong hittills bakom sig då han ofta varit backup till Henrik Lundberg i BIK Karlskoga och stått totalt 11 matcher.
Både Ersson och Åhman har båda haft en riktigt fin utveckling under den gångna säsongen med fina siffor. Ersson har verkligen fått sitt stora genombrott i ett överraskande bra Västerås. Han har vaktat kassen i totalt 17 matcher och har haft en sammanlagd räddningsprocent på hela 94,1%.
Tittar man på Åhman så har den tidigare Västerviksprodukten spelat riktigt bra för Oskarshamn där han har delat på ansvaret tillsammans med Christoffer Rifalk. Åhman har stått i 14 matcher och har haft en sammanlagd räddningsprocent på 93,3%. Här blir det nog att målvakterna kommer att roteras inför slutspelet där man sedan utser en etta. Mitt tips skulle nog vara Ersson. Frågan om det dock räcker med en målvakt från Hockeyallsvenskan för att kunna gå riktigt långt. Potentialen finns men eftersom Sverige måste ses som underdogs så blir troligen målvaktspelet det viktigaste. Håller de för trycket?
Försvar: ++++
Sveriges absolut starkaste lagdel även om Timothy Liljegrens skada var ett stort avbräck. Då kommer den ledande backen få bli Erik Brännström. Han hade en enormt fin utveckling i HV71 under förra säsongen vilket också ledde till 10 matcher i Tre Kronor. Denna säsong har han tagit steget över till andra sidan ”pölen” där han spelar för Vegas farmarlag, Chicago Wolves där han har imponerat. Brännström är en offensiv back med en enorm skridskoteknik och har ofta förmågan att skapa bra lägen i den offensiva punkten. Han kommer att bli ett viktigt nav i det svenska powerplay-spelet. Han kommer att bli viktig som sagt.
Sedan ska det bli intressant att se en sådan som Adam Boqvist som draftades i förstarundan tidigare i somras som totalt åttonde spelare av Chicago. Han har nu tagit steget till Nordamerika där han spelar i OHL för laget London Knights.Där har det blivit 25 poäng på 23 matcher för 18-åringen. Han har enorma kvalitéer i offensiven och har tidigare beskrivits som elektrisk samt att han har en verktygslåda som en toppforward. Han blir hyperintressant att följa.
Det blir det också att se Rasmus Sandin som även han draftades i förstarundan tidigare i somras av Toronto. Han spelade 5 SHL-matcher för Rögle under förra säsongen innan han sedan åkte över till Kanada för spel i OHL. Och nu spelar han seniorhockey för Toronto Marlies i AHL. Där har han imponerat med 10 poäng på 18 matcher. Sverige har också pålitliga defensiva backar i Nils Lundkvist och Adam Ginning så backsidan känns ändå välbalanserad. Försvaret känns spelskickligt blandat med en defensiv trygghet.
Forwards: +++
Här finns det absolut potential men kanske inte lika mycket spets som under tidigare år. En sådan som Emil Bemström har tagit ett jättekliv i SHL under säsongen med 16 poäng på 23 matcher. Han är nog tilltänkt som Sveriges stora målskytt. Hans enorma kreativitet och förmåga att nosa till sig målchanser blir oerhört viktig för Sverige. Vid sidan vid sig får han nog Isac Lundeström som visade prov på riktigt fina kvalitéer redan under förra säsongen i Luleå och denna säsong har fått göra 15 matcher i NHL för Anaheim innan han sedan blev nedskickad till AHL där han har spelat med San Diego Gulls. Där har det blivit 6 poäng på 12 matcher. Lundeström är lite av en tvåvägscenter som har kvalitéer både offensivt som defensivt. Han är också svår att ta pucken av och är nog lagom revanschsugen från finalförlusten i mästerskapet ifjol. Då blev det 2 poäng på 7 matcher. Han blir troligen Sveriges förstacenter.
Sedan blir det intressant att se Samuel Fagemo som har imponerat med teknik och skridskoskicklighet i SHL. På något sätt kan jag känna att han har potentialen att bli årets version av Axel Jonsson-Fjällby som gjorde dundersuccé ifjol. Lägg också därtill viktiga karaktärspelare i så som Johan Södergran och Fabian Zetterlund som kan bidra med en enorm energi.
Totalt: 10+
Så går det:
Jag kan känna att Sverige kommer att ha svårt att hitta nätmaskorna i turneringen utan kommer istället få förlita sig på ett stabilt försvars och målvaktsspel som stänger igen. Laget har inte alls lika mycket spets som under tidigare år vilket gör att en medalj skulle överprestation av detta lag. Men som klyschan brukar säga så kanske Sverige får ihop det bäst när man inte har strålkastarljuset mot sig utan trivs bäst som underdog.
Men tyvärr även om Sverige skulle få ihop laget kollektivt så tror jag inte att det räcker i längden. Sverige har varit obesegrade genom gruppspelet sedan 2006 men nu tror jag i matcher mot Finland i öppningen och även USA kan bli för svåra. Jag tror att det blir ett mellanår utan medalj tyvärr. De andra nationerna är helt enkelt för bra men jag låter mig gärna överbevisas.
Saida säger:
Ut i kvartsfinal tyvärr.
Tjeckien
Målvakter: +++
Tjeckien har kanske på förhand en av turneringens bästa målvater i Jakub Skarek som i år draftades redan i tredjerundan av Islanders. Denna säsong har han varit utlånad till Pelicans som spelar i den finska högstaligan. Där har han fått kontinuerlig speltid med ungefär hälften av matcherna och haft en räddningsprocent på 92,1%. Hans största styrka som målvakt är hans extremt atletiska spel och hans förmåga att möta motståndarna med sin storlek på 191 centimeter och 89 kilo. Han är också snabb i sidledsförflyttningar och är ofta positionsäker.
Frågetecknet har dock varit hans spel i landslaget där han inte har en lika imponerande räddningsprocent och senast under JVM ifjol blandade och gav han lite. Han fick sammanlagt en räddningsprocent på 84,8% och även om Tjeckiens försvar kanske inte var i toppklass och motståndarna var väldigt bra så kan jag sakna den där riktiga stabiliteten och självförtroendet. Nu har Skarek dock fyllt på med ytterligare kött på benen med ytterligare ett år på seniornivå. Han kommer att vara given i det tjeckiska målet. Potentialen finns men frågan om han är bäst när det gäller?
Backar: ++
Här finns det ganska mycket rutin med spelare som var med ifjol så som Filip Kral och Radim Salda. Dock är inte backbesättningen så att man sitter och dreglar direkt över spelskicklighet. Snarare är det lagets svaghet. Laget har bara Jakub Galvas som spelar i en högstsaliga för seniorer då han under säsongen har lirat i den tjeckiska högstaligan för HC Olomouc där han har imponerat med 10 poäng på 26 matcher. Han kommer att få bära ett tungt lass under turneringen. Backsidan är ändå lagets akilleshäl.
Forwards: ++++
Oj, här har vi en forwardsbesättning med absolut skyhög potential. Tjeckien hade ett målglatt gäng redan ifjol med spelare så som Filip Zadina, Martin Necas. Och den kontinuiteten har man lyckats behålla till denna trupp då de nu ser ut att finnas med. Filip Zadina visade upp ett magnifikt spel ifjol då han också togs ut i All-star laget. Martin Necas har fått spela 7 matcher för Carolina i NHL och har sedan producerat i AHL för Charlotte Checkers med 21 poäng på 24 matcher. Lägg därtill spelare så som Martin Kaut som även han valdes i förstarundan i årets draft. Tjeckien har verkligen en skyhög potential på forwardssidan som kan ta dem långt i årets turnering.
Totalt:9+
Så går det:
Tjeckien har potentialen att kunna gå riktigt långt i årets upplaga då man visade prov på en fin hockey redan ifjol då man slog både Ryssland och Finland. Frågan är dock om backsidan kommer att räcka till? Laget kommer att få förlita sig på stor del att Skarek kan stå på huvudet, det är upp till bevis. Offensivt har man alla möjligheter med att kunna gå hela vägen med en forwardsbesättning som får en att dregla.
Saida säger:
Slutar 4a efter två hedersamma förluster i semifinal och bronsmatch.
Kanada
Målvakter: ++++
Kanadensarna hade en storspelande Carter Hart i målet ifjol. I årets upplaga ser det ut som Michael DiPietro får förtroendet bakom stolparna. DiPetro var tänkt som tredjemålvakt redan ifjol på förhand men föll då bort på införcampen. Till vardags spelar han i den kanadensiska juniorligan OHL där han också blev utsedd till ligans bästa målvakt ifjol. Det räckte i sin tur till att han fick åka med det Kanadensiska seniorlandslaget till VM i Köpenhamn som tredjemålvakt även om han då inte fick stå några matcher. Han draftades i tredjerundan år 2017 av Vancouver Canucks. Även om han är ganska liten med sina 183 centimeter i längden om man jämför med andra målvakter i turneringen så har han en bra förmåga på att komma ut och möta sina motståndare och kunna skära av vinklarna.
Han har en ganska så aggressiv spelstil och är väldigt atletiskt som burväktare. Man skulle kunna säga att han är en så kallad hybridmålvakt för att sammanfatta hans spelstil. Han har tidigare beskrivits av experter att han är ganska lik Jaroslav Halak som är målvakt i Islanders kring sin spelstil. Som backup har laget med sig Ian Scott som till vardags spelar i WHL. Han gjorde också en match ifjol i AHL för Toronto Marlies. Men allt talar för att det blir DiPietro som får förstaspaden. På förhand känns han som en stabil målvakt med en enorm potential. Dock gäller det att han har förmågan att spika igen när det behövs som mest. Det är en stor skillnad på en vanlig seriematch i OHL och en semifinal i Junior-VM som sagt. Men jag tror ändå på Dipetro.
Backar: ++++
Här har Kanada en ganska jämn fördelning med fyra backar födda 1999 och tre födda år 2000. Mest välmeriterade får ni nog säga att backen Evan Bouchard är. Han valdes i förstarundan i draften tidigare i år av Edmonton som totalt 10e spelare. Den storväxta backen med sina 191 centimeter i längden spelar till vardags i OHL för London Knights där det under säsongen har blivit 13 matcher och 18 poäng. Bouchard fick dock inleda säsongen i NHL med Oilers där det blev totalt 7 matcher innan han senare flyttades ner. Bouchard ses som en spelintelligent back som är ganska allround. Han är skottvillig och är ett ofta farligt hot offensivt. Han kommer troligen att bilda kanske turneringens vassaste backpar tillsammans med Ty Smith.
Även Smith är väldigt skicklig offensivt och gick även han i förstarundan tidigare under sommaren då han valdes av New Jersey. Han har under säsongen spelat för Spokane Cheifs i juniorligan WHL där det har blivit 39 poäng på 28 matcher. De två har en enorm kapacitet och kommer att bli ett farligt vapen framför allt framåt och i numerärt överläge.
Kanada har även en till stortalang som gick i förstarundan i draften i somras nämligen Noah Dobson. Han valdes då av New york Islanders som totalt 12:e spelare och är en mycket skicklig tvåvägsback som man egentligen kan sätta in i alla situationer. Både offensivt och defensivt så är han stark. Framför allt så har han en mycket giftig bössa som måste ses som ett riktigt vapen. Han spelar till vardags Acadie-Bathurst Titan i QMJHL som han också ledde till seger i ligan under förra säsongen. Han har dock haft det lite mer motigt denna säsong med en sämre poängutdelning med 16 poäng på 28 matcher. Detta om man jämför med förra säsongen då det blev 69 poäng på 67 matcher. Backsidan ser dock riktigt lovande ut för Kanada med en bra balans både offensivt och defensivt. Det kommer att bli hyperintressant att se.
Forwards: ++++
Här har kanske Kanada tar ut supertalangen Alexis Lafrenière som bara är 17 bast och som troligen kommer att draftas år 2020. Han ses av många experter som den nya Crosby. Och han spelar faktiskt i samma klubb som Crosby gjorde inndan han tog steget över till NHL nämligen Rimouski Océanic som spelar i den kanadensiska juniorligan QMJHL. Där har Lafrenière öst in poäng där det blev hela 80 poäng på 60 matcher under förra säsongen. Han dominerade också i U18-turneringen Hlinka-Gretzky Cup i augusti där han gjorde 11 poäng på 5 matcher och som Kanada också vann. Han beskrivs av experter som en spelare som är otroligt svår att ta pucken ifrån med en enorm spelskicklighet och spelintelligens trots sin unga ålder. Han har dock lite att jobba på i defensiven. Nu talar det mesta att han också får vara med och spela i Junior-VM. Det kommer att bli hyperintressant.
Kanada har också fler hyperintressanta forwards i truppen med centern Cody Glass som draftades av Vegas i förstarundan år 2017 och som har öst in poäng för Portland Winterhawks i juniorligan WHL de senaste två säsongerna. Lägg därtill också ytterforwarden Nick Suzuki som också draftades i förstarunan samma år av Montreal Canadians. Även han har bara matat in poäng i OHL där han också blev utsedd till ligans mest sportsliga spelare under förra säsongen. Vi kan också lägga till stortalangen Owen Tippet som förra säsongen noterades för 7 matcher för Florida Panters i NHL och som är en notorisk målskytt i OHL. Lägg därtill talangen Max Comtois som fick inleda säsongen i NHL för Anaheim Ducks och där han gjorde 7 poäng på 10 matcher men som nu blivit nedskickad i QMJHL så ser vi vilken enorm bredd som denna kanadensiska forwardsbesättning har med spelare men en enorm potential. Det är ett lag som har alla välbehövliga ingredienser som behövs för att gå långt.
Totalt 12+
Så går det:
Kanada har en enorm potential att kunna nå riktigt långt med det här laget som vimlar av stortalanger. Detta även om forwarden Gabe Vilardi saknas på grund av en ryggskada. Det brukar dock vara svårt att försvara ett guld historiskt. Samtidigt som det kommer att bli ett ruskigt tryck på detta lag på hemmaplan med enormt höga förväntningar. Kvalitetsmässigt så kan man nå en guldmedalj återigen. Men då gäller det för förbundskaptenen Tim Hunter att få ihop detta Kanada till ett starkt kollektiv maskin som ifjol. Kvalitén finns där men frågan är om trycket blir för stort utifrån?
Saida säger:
Tar en bronsmedalj efter en tuff förlust i semifinalen. Trycket blev för stort på laget.
USA
Målvakter: +++
USA har i år en jämn konkurrens på målvaktsposten där Kyle Keyser ställs med Cayden Primeau. Keyser ser på förhand från experter som den som kommer att bli förstavalet. Han har haft en fin säsong i juniorligan OHL för Oshawa Generals med en räddningsprocent på 93,1%. Han är född 1999 och är sajnad av Boston Bruins. Han är en målvakt som är något lik Jonathan Quick i målvakststilen där han ser pucken bra i trafik och är stabil runt målet. Cayden Primeau har denna säsong spelat på collegenivå för Northeastern University och draftades år 2017 för Montreal Canadians och visade stor potential på U-18 turneringen Hlinka Gretzky Cup. Här blir det en mycket jämn kamp men jag skulle nog sätta mina kort på att det blir Keyser som kommer att stå i de avgörande matcherna.
Potentialen finns absolut där men eftersom ingen av dem har erfarenhet av seniornivå så är det något osäkert vilken kvalitet som de kan nå. Står sig dock bra mot andra målvaktspar i turneringen.
Backar: ++++
Här har man det riktigt bra ställt med kanske turneringens bästa back i Quinton Huges som förväntas bli nationens nya stjärnback. Och det är inte konstig med den kvalitet som han redan besitter trots att han är blott 19 år gammal. Han var uttagen i den amerikanska truppen för VM på seniornivå tidigare i år där han också imponerade och där det hela slutade i en bronsmedalj. Han har de två senaste säsongerna spelat för collegelaget University of Michigan och blev under förra säsongen uttagen i ligans All-star lag. Han draftades i förstarundan för Vancouver Canucks och gick då första av alla backar som totalt 7e spelare. Han kommer att bli en rejält intressant att bevittna för hockeypubliken. På backsidan finns också stjärnskottet K`Andre Miller som även han draftades i förstarundan för New York Rangers.
Laget har också rutin på backsidan i bjässen Dylan Samberg med sina 191 centimeter som imponerade i JVM ifjol med 4 poäng på 7 matcher. Vi hittar också en svenskbekanting i Matthias Samuelsson som är son till den tidigare NHL-svensken Kjell Samuelson som gjorde över 800 matcher i NHL för Philadelphia och Tampa Bay. Lagets backsida har alltså en imponerade potential med många spelskickliga backar.
Forwards: ++++
Även här vimlar det av riktiga spetslirare så som den andra brodern Huges nämligen Jack som är solkar favorit att gå som etta i draften kommande sommar. Han har fullständigt dominerat i US National Delvelopment Program med totalt 48 poäng på 26 matcher under säsongen. Han sägs enligt experter kunna bli den nästa Patrick Kane med en estetisk skridskoåkning kombinerat med bra händer och en enorm spelförståelse. Håll utkik här gott folk, och njut sedan av hockeygodis. För det är jag så gott som säker på att Huges kommer att leverera.
Laget har dock fler spelare med en enorm potential så som Joel Farabee. Han kommer troligen att bilda en kedja tillsammans med Huges då de lirade tillsammans under fjolåret i utvecklingsprogrammet och öste in poäng tillsammans där. Farabee blev draftad i förstarundan tidigare i år och spelar just nu i collageligan för Boston University.
Även på forwardssidan så hittar vi en intressant svenskbekantning i Oliver Wahlstrom som jag tror att vi svenskar känner bäst igen från hans makalösa straff när han var blott 9 år och som blev en riktig youtubeklassiker. Han har nu blivit en notorisk målskytt som draftades i förstarundan i somras för Islanders. Han besitter en enorm puckskicklighet och är enormt duktig på att kunna öppna upp ytor och skapa chanser för både sina lagkamrater och sig själv. Hans pappa Joakim Wahlström är svensk och har tidigare spelat i Djurgården. Oliver blir nu hyperintressant att se i detta mästerskap. Forwardssidan har alla ingredienser för att laget ska kunna gå långt.
Totalt: 11+
Så går det:
Jag tror banne mig att det kan vara guldlaget som vi ser här. Potentialen finns alla gånger med spetsegenskaper både på försvars och forwardssidan. Det ända riktiga frågetecknet som jag har är målvaktssidan som är svårbedömd på kvalitén. Ett frågetecken är att laget till mestadels består av enbart collegespelare och frågan är då hur lagets nivå kommer att vara om man ställs mot Finland vars lag har stor rutin av seniorhockey. Ändå tror jag mycket på detta amerikanska lag som jag tror kommer att bjuda oss hockeyälskare på en underhållande hockey. USA är sylvassa med spets i år.
Saida säger.
Vinner guld efter en nervkittlande final mot Finland där amerikanerna vinner i förläggning.
Sammanställning+:
Finland:12
Kanada: 12
USA:11
Sverige: 10
Tjeckien: 9
Ryssland: 8
Andreas Lundskog2018-12-22 22:44:00
