Återtåget tuffar på, nästa anhalt Örebro
Det är skillnad på oss och dom. Vi vet hur man tar emot bortafans och vi vet hur man uppför sig på bortaplan. Dessutom har vi fyra gånger så många poäng!
I morgon (fredag) så kommer Toyotahallen i Örebro att fullkomligt invaderas av Leksingar från hela Sverige. Tokiga Masar Götaland kommer med ett par bussar och jag vet fyra bilar från Dalarna som åker ner. Lägg sedan till Stockholmsligan och alla andra som åker i icke organiserade resor så garanterar jag att vi kommer ta över hallen.
Det är när man åker på bortamatch som man märker skillnaden mellan Elitserien, där vi hör hemma, och Allsvenskan. Lagen här är inte vana vid sådana som oss. Standard är att, när man åker på bortaresa, hör av sig i tid och fixar biljetter, för inte vill man väl åka 20 mil till Örebro för att bli stående utanför hallen!
Men då får man höra att det minsann inte går att boka ståplatsbiljett, dom släpps en och en halv timme innan matchen. Detta är ju urlöjligt, hur ska man kunna bedriva supporterklubbsverksamhet om det inte går att boka biljetter. Jag ser absolut ingen anledning till varför vi inte ska kunna beställa biljetter om man hör av sig i god tid. Det borde ligga i allas intressen att bortasupportrarnas ingång och uttåg ur hallen går så smidigt som möjligt.
Detta för mig, inte ett dugg osökt, in på Örebro supportrarna (?) och deras beteende när dom var på besök här i Leksand. För det första brände dom av bengaler, något som är direkt livsfarligt för samtliga i hallen vardande personer och dessutom strängeligen förbjudet. Vad hade hänt om någon överförfriskad person ramlat in i människan som höll i bengalen? Under norra stås träplankor ligger en mängd lättantändligt pappersskräp, man törs knappt tänka på vad som hade kunnat hände om en bengal tappats ner där.
Sedan dyker det i våran klack upp tre personer som inget hellre vill än bråka med oss Leksingar. Dom skrek okvädningsord, undertecknad fick en näve mynt i ansiktet under mina försök att leda klacken. Nu blev det inte någon större incident tack vare rådigt ingripande från personer i klacken som med största lugn och känsla förde bort de störande elementen. Frågan är hur vi kommer bli behandlade i Örebro. Enligt personalen på kansliet är det fritt fram att gå runt i hallen som man vill. Det är första gången som jag känner en olustkänsla över att åka iväg på bortamach.
Visst det hade varit enkelt att stanna hemma och lyssnat på Patric på radion, men inte fan tänker jag låta några "dumjävlar" (ursäkta mitt språk) få bestämma när jag skall åka på hockey eller inte. Jag åker ner och jag tänker leda klacken så att vi hjälper Frasse/Jimmy (vet inte vem som ska stå) att hålla nollan och dom andra i laget att sätta dit årets första tvåsiffriga resultat. Efter matchen kommer det inte råda något tvivel på vilka som är serieledare (med 40 poäng) och vilka som ligger toksist (med 10 poäng) och förmodligen spelar på uterinkar nästa år!
Det, mina damer och herrar, kommer svida betydligt mer hos Örebroarna än vad en näve mynt gör i ansiktet på en Leksing!