Intervju med Sean Gauthier
Vi fick Sean att besöka oss på måndagskvällen och började med den klassiska frågan, hur känns det inför Kvalserien?
- Spännande, väldig spännande. Nu har vi verkligen chansen att gå tillbaka och det har varit målet hela tiden. Nu gäller det 10 matcher och vi måste spela smart. En period i taget och inte tänka på matcher vi redan vunnit. Det kommer inte bli lätt.
Vi har fått uppfattningen att du är en sådan spelare som spelar med hjärtat och kanske inte bryr dig lika mycket om pengar som vissa andra...
- Visst vill jag tjäna pengar, det är klart, jag har en son och vill ju inte att han ska vara utan kläder och mat. Men när man snörar på sig skridskorna och man kommer in på isen, ser diskokulan och hör klacken så känns det som om pengarna inte spelar någon som helst roll längre.
Trivs du i Leksand, det finns inte så mycket att göra här förutom hockeyn. Du är ju van vid lite större ställen.
- Det är ju vad man gör det till. Jag kom hit med en attityd att jag var här för att lära mig så mycket jag kunde. Både vad det gäller hockeyn och utanför rinken. Jag lär mig något nytt varje dag, vare sig jag handlar mat eller kollar på ungar på lekplatsen.
- Jag vet ju inte om jag kommer tillbaka hit efter 17/4. Dock vill jag kunna se tillbaka och ärligt kunna säga att jag gjorde så bra jag kunde.
- Jag menar, jag älskar att spela hockey, även om folk tycker att man är idiot när man försöker få pucken på sig...
Vad är den största skillnaden mot att spela här kontra de andra länder du spelat hockey i?
- I Nordamerika så har varje lag många fler rollspelare. Fighters, scorers, defensivspecialister, offensiva backar m.m. m.m. Men det blir mer och mer rollbetonat även här, vi har ju "Jensa" som kan hålla i pucken i en vecka och ingen kan ta det ifrån honom.
Hur har du blivit mottagen av folket vid sidan av rinken?
- Det har funkat bra. Det kan i och för sig bero på att vi vunnit allt och då kan man göra vad som helst vid utanför hallen och ingen bryr sig.
- Men förlorar man och knyter skorna fel så får man träna extra. En sak som jag gillade väldigt mycket var att det inte fanns någon i laget som tycker de är bättre än de andra. Vi har ändå spelare som spelat i NHL, spelare som garanterat kommer spela i NHL och spelar som inte kommer göra det.
Det var inte riktigt så förra året...
Nej, jag hörde det, men det är ju som en lavin. Börjar en så följer fler efter...
Sen vill vi snacka statistik med Sean men då bryter han in:
- Statistiken är lite halvt missvisande. Låt säga att jag får 20 skott på mig per match, då är tio i powerplay och resten är frilägen - men visst, min "stats" är helt okey.
Vilka lag får vi svårast med i kvalserien?
- Timrå och AIK, går "Löven" vidare blir de svåra. De är lätt de bästa laget vi mött hittills i år. De har ju spelare som Parks, Potvin och Beljavskij. Plus att de hade den hittills mest högljudda sittplatspubliken.
- Kvalserien kommer bli svår. Boden och Bofors vet vi hur de är. Timrå och AIK är elitserielag och det är inte vi. "Löven" blir svåra. De har inte fått lön och vill "stick it upp everyones as" de spelar på känsla och de har lika mycket att förlora som Leksand om de inte går upp.
Hör du oss i klacken under matcherna?
- Visst hör jag er. Men jag fattar ju bara när ni skriker "Sean" Hur skulle jag föresten kunna undvika att höra er? Ibland är det så hög volym så jag inte hör mig själv tänka vilket gör att man fokuserar mer på matchen vilket är positivt.
Du skriker rätt mycket själv.
- Jag gillar att skrika åt laget, så de får lite mer tid så de kan göra en pass så att jag slipper få skott på mig. Sist hade motståndarna sex man på plan och jag skrek om det. En sådan grej gör att de vet att jag är "med i matchen" vilket ger dom mer självförtroende.
Hur mycket svenska har du lärt dig?
- Tillräckligt för att beställa mat (skratt). Många ord är jättekonstiga. Ishall, hallå (?) "icehall" det heter ju "the rink" eller "the arena" Först gången jag gick av isen efter träning stod det en miljon ungar och tjatade om "clobba" jag fattade inte ett dugg? Det jag har i handen när jag spelar är en "hockeystick". Den första ungen som sa "stick" fick klubban (skratt).
- Första gången jag var på Lucky House (kinakrog i Leksand) och kineserna pratade svenska blev jag helt knäckt. Kineser pratar kinesiska eller engelska - inte svenska.
Ser du fram emot Finlandsresan?
- Visst, en sådan här resa är bra för lagbygget. Vi åker båt, förhoppningsvis sjunker den inte. Jag vet inte så mycket om laget vi ska möta men resan blir nog kul.
Press i kvalet?
- Den enda pressen jag känner är den som jag sätter på mig själv. Visst har jag haft folk som kommit fram till mig affären: "If you don't take us to the elitserie your not coming back to this store". Jag måste ha självförtroende och förtroende för laget. Om jag tror att Parks och Beljavskij skulle göra mål på mig hela tiden så skulle jag inte spela särskilt bra.
Vad tänkte du när du såg "Welcome Sean"-tifot?
- Jag gick på moln och tänkte "i like this place" (skratt igen). Det var ju mycket trevligare än om ni hängt upp något där det stod "Sean - Go Home".
Avslutningsvis, har du en hälsning till fansen?
- Det gör mitt jobb lättare när jag känner att jag har stöd av fansen. Det är jag som ska tacka er istället för att ni tackar mig.
Vi har fått uppfattningen att du är en sådan spelare som spelar med hjärtat och kanske inte bryr dig lika mycket om pengar som vissa andra...
- Visst vill jag tjäna pengar, det är klart, jag har en son och vill ju inte att han ska vara utan kläder och mat. Men när man snörar på sig skridskorna och man kommer in på isen, ser diskokulan och hör klacken så känns det som om pengarna inte spelar någon som helst roll längre.
Trivs du i Leksand, det finns inte så mycket att göra här förutom hockeyn. Du är ju van vid lite större ställen.
- Det är ju vad man gör det till. Jag kom hit med en attityd att jag var här för att lära mig så mycket jag kunde. Både vad det gäller hockeyn och utanför rinken. Jag lär mig något nytt varje dag, vare sig jag handlar mat eller kollar på ungar på lekplatsen.
- Jag vet ju inte om jag kommer tillbaka hit efter 17/4. Dock vill jag kunna se tillbaka och ärligt kunna säga att jag gjorde så bra jag kunde.
- Jag menar, jag älskar att spela hockey, även om folk tycker att man är idiot när man försöker få pucken på sig...
Vad är den största skillnaden mot att spela här kontra de andra länder du spelat hockey i?
- I Nordamerika så har varje lag många fler rollspelare. Fighters, scorers, defensivspecialister, offensiva backar m.m. m.m. Men det blir mer och mer rollbetonat även här, vi har ju "Jensa" som kan hålla i pucken i en vecka och ingen kan ta det ifrån honom.
Hur har du blivit mottagen av folket vid sidan av rinken?
- Det har funkat bra. Det kan i och för sig bero på att vi vunnit allt och då kan man göra vad som helst vid utanför hallen och ingen bryr sig.
- Men förlorar man och knyter skorna fel så får man träna extra. En sak som jag gillade väldigt mycket var att det inte fanns någon i laget som tycker de är bättre än de andra. Vi har ändå spelare som spelat i NHL, spelare som garanterat kommer spela i NHL och spelar som inte kommer göra det.
Det var inte riktigt så förra året...
Nej, jag hörde det, men det är ju som en lavin. Börjar en så följer fler efter...
Sen vill vi snacka statistik med Sean men då bryter han in:
- Statistiken är lite halvt missvisande. Låt säga att jag får 20 skott på mig per match, då är tio i powerplay och resten är frilägen - men visst, min "stats" är helt okey.
Vilka lag får vi svårast med i kvalserien?
- Timrå och AIK, går "Löven" vidare blir de svåra. De är lätt de bästa laget vi mött hittills i år. De har ju spelare som Parks, Potvin och Beljavskij. Plus att de hade den hittills mest högljudda sittplatspubliken.
- Kvalserien kommer bli svår. Boden och Bofors vet vi hur de är. Timrå och AIK är elitserielag och det är inte vi. "Löven" blir svåra. De har inte fått lön och vill "stick it upp everyones as" de spelar på känsla och de har lika mycket att förlora som Leksand om de inte går upp.
Hör du oss i klacken under matcherna?
- Visst hör jag er. Men jag fattar ju bara när ni skriker "Sean" Hur skulle jag föresten kunna undvika att höra er? Ibland är det så hög volym så jag inte hör mig själv tänka vilket gör att man fokuserar mer på matchen vilket är positivt.
Du skriker rätt mycket själv.
- Jag gillar att skrika åt laget, så de får lite mer tid så de kan göra en pass så att jag slipper få skott på mig. Sist hade motståndarna sex man på plan och jag skrek om det. En sådan grej gör att de vet att jag är "med i matchen" vilket ger dom mer självförtroende.
Hur mycket svenska har du lärt dig?
- Tillräckligt för att beställa mat (skratt). Många ord är jättekonstiga. Ishall, hallå (?) "icehall" det heter ju "the rink" eller "the arena" Först gången jag gick av isen efter träning stod det en miljon ungar och tjatade om "clobba" jag fattade inte ett dugg? Det jag har i handen när jag spelar är en "hockeystick". Den första ungen som sa "stick" fick klubban (skratt).
- Första gången jag var på Lucky House (kinakrog i Leksand) och kineserna pratade svenska blev jag helt knäckt. Kineser pratar kinesiska eller engelska - inte svenska.
Ser du fram emot Finlandsresan?
- Visst, en sådan här resa är bra för lagbygget. Vi åker båt, förhoppningsvis sjunker den inte. Jag vet inte så mycket om laget vi ska möta men resan blir nog kul.
Press i kvalet?
- Den enda pressen jag känner är den som jag sätter på mig själv. Visst har jag haft folk som kommit fram till mig affären: "If you don't take us to the elitserie your not coming back to this store". Jag måste ha självförtroende och förtroende för laget. Om jag tror att Parks och Beljavskij skulle göra mål på mig hela tiden så skulle jag inte spela särskilt bra.
Vad tänkte du när du såg "Welcome Sean"-tifot?
- Jag gick på moln och tänkte "i like this place" (skratt igen). Det var ju mycket trevligare än om ni hängt upp något där det stod "Sean - Go Home".
Avslutningsvis, har du en hälsning till fansen?
- Det gör mitt jobb lättare när jag känner att jag har stöd av fansen. Det är jag som ska tacka er istället för att ni tackar mig.
Emil Nilsén2002-03-21 16:02:00
