Brynäs tog rättvis bortaseger
Brynäs vann borta med 3-1 mot Leksand efter uppoffrande defensivt spel. Dessutom bjöds man på rejält enkla mål.
Mike Bales fick förtroendet för dagen av herrar Tolvanen/Skoglund. Mer fel kunde det knappast ha blivit. Visst, det ska jag erkänna, jag tyckte också att Mike skulle stå inför den här matchen. Johan Backlund hade inte varit så briljant de senaste tillställningarna och en förändring var på sin plats. Men med facit i hand... var det en helt idiotisk förändring. Jag må vara hård nu, men Mike Bales får nästan själv ta på sig de tre mål som Brynäs gör. Returerna formligen haglade kring Leksandsmålet.
0-1 och 0-2 gjorde Brynäs i en förstaperiod där Leksand startade bäst. De första fem minuterna tryckte Leksand på bra framåt och skapade några fina chanser. Markus Korhonen blev värmd direkt. Men efter 5.25 in i perioden gjorde Henrik Malmström ett ganska enkelt ledningsmål och efter det blev hemmaspelarna helt stirriga.
Allt det arbete som krävdes för att ta kontroll på den här matchen saknades. Leksand ville inte vara med mer i första perioden. 0-2 gjorde Mikael Lind helt tack vare ett riktigt fumligt agerande av Mike Bales.
Kunde jag dela ut minuspoäng så skulle Bales få det. Så bedrövligt såg det stundtals ut.
Johan Rosén, en härförare, en titan...
Och det visade han genom att på riktigt Rosén-manér böka in 1-2 i powerplay. Snyggt? Knappast! Men Rosén befäster sin position som lagets främste målskytt i år vilket får anses som aningen otippat.
Tyvärr räckte det inte. Leksand tryckte på under vissa perioder och sköt betydligt mer idag än tidigare. Men jag vill ändå efterlysa fler avslut, för även om LIF mäktade med 34 skott framåt så kunde man ha skjutit 50. För mycket tvekande och velande, vilket ledde till många chanser som bara rann ut i sanden. Dessutom var många av avsluten för dåliga, vilket också är något som måste bättras på!
1-3 blev det också till slut. Elias Granath hamnade på efterkälken när Jacob Johansson skrinnade ifrån och tvingades haka fast Johansson för att Bales skulle kunna ta pucken. Utvisning, självklart. Men Bales tappade ut returen rakt ut i banan, och där stod Adam Andersson och kunde enkelt prickskjuta 1-3 bakom en allt annat än säker Mike Bales. Trist också för junioren Elias Granath som visat sig från sin bästa sida när han fått chansen, och som enligt undertecknad håller betydligt bättre klass än en halvskadad Hans Lodin.
Brynäs försvarade sig, snyggt och effektivt
Eller snyggt förresten, snyggt var det väl inte jämt. Stundtals var det bryskt och fult, men å andra sidan hade domaren Ulf Rönnmark satt nivån från början. Det mesta var tillåtet, från båda sidor. Inte mycket att säga om det egentligen. Rönnmark släppte allt, som tur var för båda lag.
Leksand försökte i alla fall i tredje. Men det var liksom inte mer än halvhjärtat. Niklas Eriksson och Johan Rosén samt Robban Nilsson var de spelare som var allra bäst i hemmalaget, om nu någon är värd att kallas "bäst" i Leksand. Dessa tre herrar försökte vända matchen i alla fall. Andra värda att nämnas är Lars Jonsson, Christer Olsson och Rastislav Pavlikovsky.
Nära en kvittering var det egentligen aldrig. Jag kan inte heller klaga, för det hade inte varit rättvist. Det känns bittert som Leksing att konstatera, men Brynäs vann helt rättvist över ett blekt Leksands IF.