För många enkla misstag gav hedersam förlust

Lika lätt som det är att skriva efter en vinst, lika tufft kan det vara efter en förlust. Men efter lördagens svängiga tillställning i Ängelholm vill jag kategorisera detta som en klart hedersam förlust mot ett riktigt bra Rögle. Låt oss bara hoppas att det inte blir för många av varan hedersamma förluster under säsongen för våra vit-blå.

För även om alla förluster givetvis känns bittra, speciellt när det blir ett så sent avgörande i matchen, kvarstår min positiva känsla kring det här laget. Ännu en gång mäter vi oss på riktigt spelmässigt med ett etablerat SHL-lag. Ännu en gång gör vi en stark tredjeperiod och kommer tillbaka från underläge. Och även om man inte ska dra för stora växlar av en tabell efter sex omgångar är det ju tydligt att vi inte kommer vara ensamma om att ha det tufft mot Rögle den här säsongen, speciellt i Catena Arena (inget Lindab Arena längre, hur många av er hade koll på det?).

Dessutom känns det som att detta var en riktigt bra SHL-match med högt tempo hela vägen mellan två lag med fint självförtroende. Det som avgör matchen är tyvärr lite för enkla misstag i egen zon av Leksands krigare, möjligen ett resultat av orutin på vissa spelare, och att vi fortsatt har svårt i power play. Kvitteringen till 3-3 kom förvisso med en man mer men var inte frukten av något etablerat spel i offensiv zon utan det spelet fortsätter tyvärr att vara för uddlöst. När var det Spencer Abbott anländer nu igen?

Fullt blås från start

Rögle visade direkt från nedsläpp att det skulle bli åka av den här eftermiddagen. Hemmalaget surrade som ettriga bålgetingar från början och även om första målet kändes billigt, där Själin tappar pucken väl enkelt och framför allt Juvonen borde kunnat hålla tätt vid första stolpen, låg det målet i luften. Leksands replik kom dock per omgående där vår specielle måltjuv Wännström nöp till direkt tillfälle gavs efter bra stress bakom mål av Zackrisson och Lang. Men visst, tycker vi att Juvonen borde tagit Rögles skott får vi nog erkänna att Röglekeepern borde tagit detta skott också.

Rögle lät sig dock inte nedslås utan fortsatte trycka på men ett uppoffrande försvarsspel och en säker Juvonen höll tätt och kort efter ett, som vanligt, föredömligt boxplay i slutet på perioden sticker Leksand upp med ett riktigt fint anfall där Ahnelöv frispelar kapten Karlsson på bortre stolpen. 1-2 efter första, skönt men knappast rättvist.

Rögle fortsatt heta – Leksand på hälarna

Hemmalaget fick inleda mittenakten i power play och efter en tilltrasslad situation längs sargen blir Leksingarna för heta och går bort sig, så när Rögles bästa spelare Curran fick tag i pucken vid blålinjen kan han hitta en fristående Bristedt framför kassen och det är kvitterat innan perioden knappt har börjat.

Rögle fortsatte att trumma på och när 3-2 kom var det både snyggt och logiskt. Rögle fick gång på gång snurr i anfallszon och med långt till båset blev det ofta långa mjölksyrebyten på leksingarna. I det här läget i matchen fanns det inte mycket som talade för våra vit-blå och Melin tvingades ta en timeout. Resten av perioden blev dock jämnare spelmässigt och allt eftersom började Leksand få längre anfall och i kraft av en Rögleutvisning i slutet på perioden fanns det ändå hopp inför den avslutande tredjedelen.

Ishockey är inte alltid logiskt

Den tredje perioden var lika tempostark som de två övriga med skillnaden att Leksand kändes snäppet hetare och efter att lagen bytt chanser med varandra (Rögle hade både 2 mot 1-läge och ribbträff, Leksand missade ett friläge) kunde Sebastian Wännström bryta sig fram och mycket tjusigt utnyttja en delikat passning från Fransson när Leksand var en man mer.

I samband med målet fick Rögle ytterligare en utvisning och spelet i power play var egentligen helt okej, och Leksand hade flera fina lägen, men det är bara att konstatera att i uppställt power play-spel har vi förtvivlat svårt att få in pucken. Det är givetvis bara att gnugga på så lossnar det förhoppningsvis snart men nog börjar man längta till att Spencer Abbott ska finnas tillgänglig för att styra och ställa vårt ”pp”.

Men vi får hålla oss till tåls ytterligare ett par veckor, och förmodligen sex matcher till om jag förstått saken rätt. Vad jag kunnat hitta kommer Spencer till Sverige 19 oktober, samma dag möter vi Djurgården hemma och det lär ju bli tufft att lira då, utan mer troligt är att det blir debut i den vit-blå dressen mot Örebro torsdagen 24 oktober i omgång 13.

Nog om spelare vi ännu inte har tillgängliga. Kort efter att Rögle blivit fulltaligt tog man sig in i offensiv zon och tyvärr lyste nog orutinen igenom lite här i Leksandslägret där både Berg och Hult kan göra saker bättre för att få ut pucken ur zon, men istället hamnar den hos en formstark Taylor Matson som gör mål för tredje matchen i rad. Det målet kändes inte alltför logiskt sett till hur spelet började se ut men icke desto mindre avgörande.

Det sista målet i tom bur efter att en stenhård rensning ramlat ner mitt framför en Röglespelare var liksom signifikativt för att detta var hemmalagets kväll. De var lite hetare mest matchen igenom och hade den där avgörande kylan i slutet när allt skulle avgöras. Rögle vann på så sätt rättvist.

Svenska mästarna kommer på besök

Sammantaget gör Leksand ändå en fullt godkänd bortamatch och det är givetvis surt att vi får fortsätta jaga vår första trepoängare på bortaplan. Utöver den uteblivna effektiviteten med en man mer finns det mer att önska en sån här gång av våra toppspelare som Hrivik, Zackrisson och framför allt Ritola. Den sistnämnde spelade inte ens i slutperioden, petad eller skadad?

Tränare Melin ansåg efter matchen att Rögle är bästa laget vi har mött hittills. Låt oss hoppas att han anser det även efter torsdag…
Då kommer nämligen svenska mästarna Frölunda på besök och efter en trög inledning, de blev ju bland annat avklädda av Brynäs i premiären, har ”Götelaborgarna” nu fyra segrar i rad och målskillnaden 19-6 på de fyra senaste där de har mött Linköping (h), Örebro (b), Skellefteå (b) och Färjestad (h), där framför allt seger 6-1 borta mot Skellefteå och 5-2 hemma mot Färjestad imponerar.

Leksand har elva segrar i rad på hemmaplan och den sviten får sig onekligen en rejäl utmaning på torsdag. Förhoppningsvis fortsätter Leksand att spela lika respektlöst även mot seriens, förmodligen, bästa lag. Självförtroendet på hemmaplan är starkt och jag hoppas verkligen att vi leksingar kan mobilisera en betydligt bättre publiksiffra än förra gången vi hade hemmamatch på en torsdag (mot Skellefteå, endast drygt 4000 personer) så att spelarna har samma härliga stöd i ryggen som mot Malmö och Brynäs.

Jag tror dock att ett Frölunda i medvind på jakt efter serieledning blir för tufft. Deras forwardsuppsättning är den klart bästa i ligan med storstjärnan Ryan Lasch i spetsen. Precis som Leksand ”slipper” de spela på tisdagen och kan således komma laddade och utvilade till Dalarna på torsdag. Vi kan nog räkna med en hel del spel i egen zon och då gäller det att vi inte gör samma enkla misstag som det tyvärr var flera gånger mot Rögle. Fortsätter tränarna att låta våra målvakter stå två matcher i stöten är det Brages tur att stå både torsdag och lördag och han kan räkna med en svettig torsdagsafton.

Ett stukat Växjö ska få känna på Leksandslördag

Om Frölunda kommer med fin form ser det ut att vara raka motsatsen för lördagens motståndare Växjö. Endast en seger på de sex första kamperna, en allt annat än imponerande uddamålsseger hemma mot Oskarshamn, skrämmer inte. I lördags var man första laget för säsongen som förlorade mot Linköping och Växjö ligger just nu sist i tabellen. Ingen vanlig sits för Sam Hallam och hans mannar även om det är för tidigt att prata om någon kris, ännu…

Växjö har en oerhört viktig match hemma mot Malmö (som har kommit igång efter en klen start på säsongen) på torsdag. Den matchen tror jag kommer att bli väldigt tuff, Malmö viker knappast ner sig utan gillar när det blir fysiskt spel, och förhoppningsvis sitter den matchen, tillsammans med resa och ny match knappt två dygn senare, i Växjöbenen på lördag.

Givetvis kan en seger på torsdagen innebära både självförtroende och mer avslappnade Växjöspelare mot oss på lördag men oavsett har jag gott hopp om att Leksand, med en ”lördagsladdad” publik på gissningsvis runt 6 000 personer i ryggen, ska kunna vinna den här matchen.

Så mitt tips inför den kommande veckans två matcher är tre poäng. Blir det fler är jag mer än nöjd. Färre vill jag inte tänka på.

J20 imponerar – damerna har det tungt

Lite kort om två andra Leksandslag där det går fantastiskt bra för det ena, och mindre bra för det andra.

Leksands J20-lag har inlett säsongen med sju segrar i rad (sex efter ordinarie speltid, en efter sudden) och fantastiska 41-7 i målskillnad. Helgens tre matcher mot Timrå x 2 och Modo gav maximala nio poäng och smått osannolika 17-0 i målskillnad. Nu är det tidigt på säsongen och Leksand har inte mött tvåan Brynäs ännu men visst ser det lovande ut.

Leksands damlag har det tyvärr tyngre. Helgen gav två nya förluster mot Djurgården och Linköping och olyckskorparna som kraxade när de bästa spelarna flydde inför säsongen ser tyvärr ut att få rätt. Det verkar bli en jobbig säsong och när nu tidigare ständiga slagpåsen SDE har ryckt upp sig är det uppenbar risk att vi inte har något lag bakom oss när säsongen är slut. Noll poäng på de fem inledande matcherna och endast sju gjorda mål, här snackar vi uppförsbacke.

Men vi leksingar är inget folk som viker ner oss. Damerna får gärna överraska mig och alla oss andra som följer Leksands IF i vått och torrt. Till helgen (fredag och lördag) väntar dubbla hemmamatcher mot Luleå och Modo. Vi får hoppas på en liknande scenförändring den här säsongen precis som herrarna har visat är möjligt både förra säsongen och mirakelsäsongen 2015/2016.

Avslutar med tre kuriosa:
Det utbredda Leksandshatet. Efter Brynäsmatchen var vi många leksingar som tog in luft och var lite ”småkaxiga” på sociala medier. Vi ledde ju tabellen och hade just kört över ärkerivalen. Då vaknar det till liv. Leksandshatet. För vi må vara många runt om i landet som håller på Leksand men det finns nog få lag, möjligen AIK undantaget, som är så avskydda bland fans till övriga lag (absolut inte bara Brynäsare).

Och det är klart att det sticker i ögonen på många när ständiga jojo-laget som är medias ”gullegris” och säljer minst en gatsten i veckan istället för sportslig kris plötsligt pratar om SM-guld. Fans till övriga lag pratar om att vi har hybris, för oss Leksingar är det förhoppningsvis bevis på nya tider…

Små marginaler. Utan att verka alltför skadeglad har det väl inte undgått någon att de lag vi slog ut i vårens play off-spel, AIK och våra röda dalarivaler, har det kämpigt (även om Mora vann senast) i Hockeyallsvenskan. Jag ska villigt erkänna att de två lagen tillhör de jag gillar allra minst så trots att Solnaiterna har Leksandsbekanta Porse och Karlberg J:r kan jag inte låta bli att småle när jag kikar i tabellen och kan samtidigt konstatera att det är så små marginaler inom idrotten.

AIK satsade järnet förra säsongen på att gå upp i SHL, var bäst i grundserien men lyckades inte pricka formen när det gällde som mest. Nu finns det inga pengar och man har ett ”överlevnadsår”. Mora hade ett fullt dugligt SHL-lag och hade knappast blivit lika tagna av stundens allvar om det exempelvis varit Oskarshamn på andra sidan i SHL-kvalet istället för dalarivalen som jagade revansch. Och nu ligger de två lagen i botten av Hockeyallsvenskan tillsammans med Almtuna, efter exempelvis Kristianstad. Ouch…

Spelarrykten. I och med att även NHL drar igång den kommande veckan och de 31 (!) lagen spikar sina trupper skickas mängder med riktigt bra hockeyspelare till farmarlagen, och framför allt svenska spelare börjar ryktas om att komma tillbaka till Sverige. Flera av SHL-lagen kommer garanterat att fylla på sina trupper och det är lätt att dras med i haussen.

På de Leksandstrådar jag följer råder delade meningar om vi bör ta in någon/några spelare. ”Ja, vi måste ha in en spelförande back.” ”Åh, det namnet bör vi gå för.” ”Nej, förstör inte harmonin i gruppen.”

Personligen lutar jag mest åt det senare. I alla fall att vi inte ska göra för stora förändringar. Vi har uppenbarligen något bra på gång och spelarna lovordar harmonin i gruppen (det gör i och för sig alla, alltid, i alla lag, till motgångarna kommer). ”Tjomme” har hintat om att det skulle kunna vara tänkbart med en back på korttidskontrakt, med tanke på skadeläget, men jag gissar att han sitter lugnt i båten ännu så länge. In ”Tjomme” we trust, eller hur?!

Min ambition framöver är att skriva av mig en gång i veckan, som publiceras på måndagar, för att summera veckan som varit och blicka framåt mot nästa. Jag har även tänkt kläcka ur mig en krönika lite då och då så förhoppningsvis ska vi få regelbundet liv i det här Leksandsforumet från och med nu.

Tack för att du läste ända hit!

Följ mig gärna på twitter: @HkanDanielssonW heter jag där.
Följer du mig följer jag dig så får du gärna skicka dm med dina synpunkter om mina texter. Ris, ros, funderingar eller rättelser. Jag lyssnar!

Vita vita vita…