Krönika: En granskning i halvtid
Halva grundserien är nu avklarad, även om det inte är tal om någon halvtidsvila för spelarna. På MODO-redaktionen har vi däremot tagit oss tid att stanna upp och försöka oss på en granskning av spelarinsatserna så här långt.
Ett försök att betygsätta varje enskild spelare utifrån en femgradig skala gick i stöpet direkt. Det saknades nämligen både fingertoppskänsla och expertkunskaper för att lyckas med en sådan ranking. I stället blir det en egen variant. Jag har gjort en högst personlig bedömning av varje spelare, utifrån vad jag, inför säsongen, förväntade mig av just honom.
Spelarna är därför indelade i vilka som levt upp till förväntningarna, vilka som inte gjort det och vilka som överträffat dem.
Minuslirare
- Vladimir Sicak
- Magnus Gästrin
- Mikael Pettersson
- Tommy Enström.
Sicak har inte gjort bort sig i defensiven – men han värvades för att vara en poängproducerande back. Efter halva säsongen har samtliga MODO-backar gjort fler poäng än Sicak, som ligger på extremt blygsamma 0 + 0.
När det gäller Gästrin och Pettersson så är förstås allt relativt. Det är ju inte så att jag tycker att de spelat sämre än junisarna i fjärdekedjan, men i förhållande till sin höga kapacitet har de underpresterat.
Att placera debutanten Tommy Enström här känns lite hårt, och det är möjligt att jag gjort så bara för att de övriga tre inte ska känna sig alltför ensamma. Känslan är dock att Tommy inte har lyckats ta för sig på samma sätt som övriga 86:or. Han lär dock bli bättre ju längre säsongen lider.
Godkända
- Michael Zajkowski
- Jesper Damgaard
- Tobias Enström
- Oscar Hedman
- Rastislav Pavlikovsky
- Jan Pardavy
- Pasi Tuominen
- Peter Öberg
- Morten Green
Det är svårt att inte tycka synd om Zajkowski. Om det inte vore för skadan hade han förmodligen varit förstemålvakt nu och hyllad av de journalister som nu i stället öser beröm över Karol Krizan. Nu är han inte ens i närheten av att få stå, och man kan omöjligt bedöma en kille som bara spelat två matcher. Betyget får helt enkelt bli så neutralt som möjligt.
Damgaard och Enström är placerade här av samma anledning: de presterar helt enkelt vare sig tillräckligt bra eller tillräckligt dåligt för att hamna någon annanstans.
Oscar Hedman hamnar snäppet lägre än Viklund och Wargh, även om gränsdragningen är hårfin. Oscars enda ”brott” är väl egentligen att han inte fortsatt att utvecklas fortare än sina jämnåriga backkollegor.
Tuominen , Pardavy och Pavlikovsky har alla tre ett snarlikt facit i MODO-dressen. Samtliga är värvade för att avlasta stjärnorna, bidra med rutin och producera en och annan poäng var. Det är också precis vad de gör – varken mer eller mindre. Samtliga har blixtrat till i enstaka matcher. Pavlikovsky började bra, men har sedan fallit tillbaka.
Peter Öberg fortsätter att göra det han ska i fjärdelinen. Han glänser inte direkt, men det är det heller ingen som väntar sig. Noterar att Öberg på sätt och vis är meste modoit i dagens trupp. Inte matchmässigt, kanske, men han är den ende som finns kvar från 2001 års lag.
Morten Green är ännu en typisk G-lirare. Han glänser inte, han gör inte bort sig – han bara är. Samtidigt känns det som att den glade dansken fått vara föremål för en hel del obefogat gnäll på diverse forum. Det tjatas ständigt om att Green inte räcker till offensivt – ändå är hans poängskörd, 7 poäng, bättre än exempelvis Pasi Tuominens. Morten är kanske ingen stjärna, men han bidrar med himla mycket för att bara vara en utfyllnadsspelare.
Pluslirare
- Karol Krizan
- Hans Jonsson
- Mattias Timander
- Tobias Viklund
- Tommy Wargh
- Mattias Hellström
- Johan Nilsson
- Miloslav Horava
- Andreas Salomonsson
- Per Svartvadet.
Vad ska man säga om Karol? När det gäller Krizan har alla superlativ redan blivit använda, så det finns liksom ingenting mer att tillägga. Med tanke på tvåårskontraktet håller jag dock med ÖA:s Per Hägglund. Karol kan faktiskt vara MODO:s bästa värvning – någonsin.
Hans Jonsson fortsätter att spela med samma härliga pondus som i fjol. Mattias Timander har ännu inte uppnått Hasse-höjder, men är en defensiv klippa som blir allt svårare att ta sig förbi. Krizan är inte den enda orsaken till att MODO har släppt in 14 mål färre än Frölunda och bara två mer än Färjestad och Linköping.
Viklund och Wargh har hamnat i detta finrum av samma anledning som sin forwardskollega Mattias Hellström: de är juniorer som klivit fram, tagit för sig och imponerat på mig samt många andra. Alla tre spelar nästan onaturligt klokt för sin ålder och går utan tvekan en lovande framtid till mötes.
Johan Nilsson väl egentligen inte spelat tillräckligt mycket för att bedömas. Någonstans måste man ju ändå placera honom, och eftersom jag inte väntade mig någonting av denne rivige 87:a så har han förstås överträffat mina förväntningar. Har ersatt Tommy Enström bättre än Enström själv skulle ha gjort.
Miloslav Horava är en värvning som MODO jobbat på i över ett decennium. Värvningsarbetet inleddes ju redan med kontrakterandet av hans pappa i början på nittiotalet. Själv hade jag högre förväntningar än de flesta på Lill-Milo, men var inte ens i närheten av att förutspå vilken dundersuccé denne Ö-vikstjeck skulle svara för.
Andreas Salomonsson hade en mycket trög start på säsongen, men har nu kommit igång rejält och toppar den interna poängligan efter matchen mot Luleå. Det säger allt om vilken klasspelare ”Salle” är.
Så återstår då kapten Svarten – en härförare som höjt sig ett snäpp från i fjol. I flera matcher har Svartvadets mål varit matchavgörande. 0-1 borta mot HV är ett exempel. Minns annars särskilt hur vår kapten på egen hand vände från 0-1 till 2-1 på mindre än två minuter i tredje perioden borta mot Södertälje. Svartvadet kanske inte går ut och gör hat trick i varje match; men han tycks ha en förmåga att lyfta sin omgivning – och då inte bara den egna femman.
***
Märker ni vilken spelare som inte fick vara med i bedömningen? En kille som varit med i mer än hälften av alla omgångar utan att bli vare sig hyllad eller sågad: Christoffer Königsson. Jag skulle behöva lite hjälp med att betygsätta honom! Är det någon som har synpunkter på hans båsöppningsteknik? Maila mig gärna i så fall.
***
Kollade igenom kontraktsläget för MODO:s spelartrupp inför nästa säsong, och blev sådär härligt varm inombords. En upprepning av scenariot från de senaste åren, där mellan 50 och 110 procent av spelartruppen blivit utbytt inför varje ny säsong, behöver vi knappast oroa oss för. Roligast är att den bärande stommen, med de viktigaste kuggarna och de största stjärnorna, ser ut att bli kvar.
Då snackar vi förstås om ”förstasjuan” med Harald Lückner, Karol Krizan, Hans Jonsson, Mattias Timander, Andreas Salomonsson, Per Svartvadet och Miloslav Horava. Samma läge gäller för Timander som för Horava: de vill förlänga med MODO och MODO vill förlänga med dem. En trevlig situation, eller hur?
Övriga fem har redan kontrakt. Lägg därtill hela vår sköna, lovande juniorkull; spelare som bara blir större, starkare, smartare och bättre för varje år, så finns det onekligen mycket att se fram emot.
Nästa match, till exempel.