Krönika: Ett hån mot publiken
Inför grundseriens sista match mot Mora visste vi alla vilka förutsättningar som gällde. Modo hade inget att spela för och de skulle förmodligen ta det ganska lugnt. Att de skulle spela så otroligt håglöst som de trots allt gjorde hade dock knappast någon väntat sig.
Vi 7 000 personer som hade bänkat oss i Swedbank Arena för att se grundseriens sista match mellan Modo och Mora hade självklart vissa aningar om att vi inte skulle få se någon hockeyfest. Modo var innan matchen startade redan klara för tredjeplatsen och hade inte något att spela för. Motståndarna från Dalarna brukar överlag inte spela särskilt underhållande, så att de skulle bjuda upp till dans var heller inte särskilt troligt trots att de hade en slutspelsplats i sikte.
Matchen började bra med att Modo fixade ett mål i powerplay vilket inte är särskilt vanligt numera, men sedan klappade allt ihop för hemmalaget. Timander var lika smidig som en betongstolpe och giganter som Sundström och Enström såg märkbart tröga ut. Visst kan spelare vara dåliga vissa dagar, men att en sådan kollektiv kollaps skulle inträffa är högst osannolikt.
Faktum är att Modospelarna skuttade runt på isen och hade något helt annat i tankarna än den match som de för tillfället spelade. De tänkte antagligen mer på tisdagens kvartsfinal än något annat vilket enligt mig är totalt tjänstefel. Ishockey är trots allt en underhållningssport och spelarna ska göra sitt yttersta för att se till att publiken får valuta för pengarna.
En genomsnittlig normal familj med två barn får betala uppemot 1 000 kronor för att gå på hockey om man räknar in lite fika i pausen och resan till och från arenan. Att slänga ut så mycket pengar för att se sådan skit är knappast vad man räknar med. Därför tycker jag att det är ett hån mot en så trogen publik att spela så lamt som Modo gjorde i kväll. Om det fanns någon rättvisa så borde spelarna själva betala tillbaka kostnaden för biljetterna.
