Peter Forsberg avslutar sin karriär vid 28-års ålder?
Sveriges bästa hockeyspelare genom tiderna Peter Forsberg beslutar sig för att med omedelbar verkan ta en paus i sin hockeykarriär.
Att säga att beslutet kom som en chock för svenska hockeyfans känns fel efter allt som hänt denna vecka, däremot kan man säga att hans beslut var mycket överraskande.
Peter har under de senaste säsongerna drabbats av skada efter skada och i och med den senaste skadan där han förlorade sin mjälte tyckte Peter att det var dags att börja tänka på sin kropp. Beslutet som Peter lämnade på en engelsk språkig presskonferens uteslöt inte möjligheten till en framtida comeback. Tilläggas kan göras att legenden Mario Lemieux gjorde ett uppehåll på 3.5 år innan han förra säsongen gjorde en succé artad comeback.
Första gången som svenska folket hörde talas om Peter och de andra berömda 73:orna från Ångermanland var när nämnda landskap vann TV-Puckfinalen 1988 efter att ha besegrat Stockholm med 5-3. Peter var inte den bästa spelare i laget utan den som alla pratade om var Marcus Näslund som gjorde hattrick i finalen och spåddes en lysande framtid.
Säsongen efter började Peter på hockeygymnasiet tillsammans med de andra berömda 73:orna som bla innehöll Näslund, Hans Jonsson, Fredrik Bergqvist samt Magnus Wernblom. Denna kull spred skräck i diverse junior serien den första säsongen tillsammans i MoDo. Dessa spelare var stommen i det MoDo lag som vann BJSM 91 samt AJSM 92 och 93.
Våren 1990 gjorde Peter sin debut för MoDos alag i en helt betydelselös bortamatch mot Huddinge i Allsvenskan. Modo hade sedan länge säkrat andra platsen i allsvenskan så de lät några ungtuppar med Forsberg och Näslund i spetsen göra debut.
Sommaren 1990 tränade Peter och Marcus med a-laget som vid den tidpunkten hade Jan Åke Andersson som huvudtränare. Marcus tog en plats i laget redan från säsongsstarten och blev en av del yngsta elitserie spelare för MoDo. Jan Åke skickade ner Peter till juniorlaget med budskapet att han behövde mera muskler. Bara några månader senare var Peter tillbaka i a-laget för att stanna för evigt. Peter avslutade säsongen som en av årets rookiekandidater (än i denna dag är det endast tre MoDoiter som blivit kandidater och ingen i så tidigt ålder som Peter). Peter var även med och skrev historia senare under säsongen när han bildade kedja med Näslund och Magnus Wernblom som samtliga endast var 17-år vid tillfället.
Säsongen 1991/92 var Peter redan från säsongsstart lagets ledande stjärna med jämngamle Näslund. En bit in på säsongen sparkade MoDo Jan Åke Andersson när laget låg risigt till och ersatte han med Peters far Kent Forsberg och Anders Melinder, huvudansvarig på hockeygymnasiet.
1992/93 var den sista säsongen som radarparet Näslund/Forsberg spelade tillsammans. MoDo ställde upp med ett mycket ungt lag där över hälften av spelarna som användes fortfarande var juniorer. Det man främst kommer ihåg av Peter denna säsong är JVM i Gävle vid jul och nyår där han satte alla möjliga rekord. 31poäng på 7 matcher är ett rekord som aldrig kommer att slås. Dock en liten besvikelse att Sverige bara fick ett silver efter Kanada som tog hand om guldet.
Eftersäsongen meddelade Marcus att han skulle ta steget över till NHL och Pittsburgh medan Peters beslut väntade och väntade. Några veckor innan säsongsstart meddelade dock Foppa att han tänkte stanna i MoDo även kommande säsong och såg främst fram emot OS. I just OS var det som Peter blev Foppa med hela svenska folket. Vem minns inte den historiska straffen som senare blev frimärke? Foppa hyllades enormt vid hemkomsten till Sverige efter OS Guldet. Säsongen höll nästan på att sluta i succé men MoDo föll trots storspel av Peter med 3-2 i matcher mot Malmö IF. Detta är en förlust som Peter än idag har lite svårt att acceptera. Han har ju trots allt inte ett SM Guld i pris samlingen.
Efter succé säsongen 1993/94 bar det iväg över till NHL men få kunde tro att Peter skulle vara tillbaka så fort. Det blev löne strejk i NHL och Peter var den första NHL spelare som spelade för sitt forna lag i Sverige. MoDo hade stora problem denna säsong och hjälpen från Foppa under ett 10-tal matcher var det som förmodligen räddade klubben från ett eventuellt kvalspel för att behålla sin plats i Elitserien.
När han väl gjorde debut i NHL i början av 1995 så var det början av några mycket framgångsrika säsonger i världens bästa liga. Säsongen 1995 var Quebéc återigen ett vinnande lag och lyckades tack vare Foppa att kvalificera sig för slutspel, ett resultat som klubben inte varit bortskämd med på senare år. Peter krönte säsongen genom att som förste svensk bli vald till årets nykomling.
Säsongen efter flyttade Quebéc från de till franskspråkiga delarna av Kanada till Denver och blev Colorado Avalanche över en natt. Första säsongen i Colorado kunde knappast ha slutat på ett bättre sätt än när Colorado vann Stanley Cup efter en ganska enkel finalseger över överraskningslaget Florida Panthers.
1998 var det tänkt att Foppa och Sverige skulle försvara sitt OS guld från Lillehammer i Nagano. Alla vet hur det slutade. Ulf Samuelsson var helt plötsligt inte svensk längre och Teemu Selänne sköt Sverige ut ur turneringen.
Under de kommande åren varvade Foppa storspel i Colorado med längre skadeperioder. Aldrig tidigare hade en lika stor stjärna som Foppa varit skadad så mycket. Gretzky var nästan helig på 80-talet och ingen vågade röra honom.
Det senaste säsongen kan mycket väl ha varit Peters sista på de stora rinkarna. Peter började säsongen mycket starkt och öste in poäng i en jämn takt inför slutspelet. I slutspelet var Peter med i de två första slutspelsrundorna innan han blev skadad mot LA Kings och tvingades att från läktarplats se Colorado vinna bucklan.
Är detta rätt beslut av Foppa? Jag tycker att han gör helt rätt som lyssnar på sin kropp och inte riskerar att sluta som idrottsinvalid men visst hade det varit roligt att få se Foppa i MoDo tröjan igen och man ska aldrig säga aldrig.
Peter verkar heller inte stänga sina dörrar helt och eftersom han heller inte stänger dörren till OS så behöver han matchträning någonstans…
#21 kommer alltid att vara ledig och liggande väntandes på dig och du har en plats i truppen vilken dag som helst du anser dig redo att komma tillbaka.
Peter kommer förmodligen inte att följa med Colorado hem till veckan vilket innebär att Foppa kanske redan på torsdag är tillbaka där han hör hemma i Kempehallen. Ett alldeles ypperligt tillfälle att hylla Foppa för sin karriär. Hela Kempis ställ er upp!
Tack Foppa och lycka till med golfspelandet i framtiden.
