Modobloggen: Medstuds på Hovet
Modo vann över Djurgården i Stockholm.
Modo gjorde inte en bra match på Hovet idag. Man gjorde en okej match och vann på ett bra målvaktsspel och lite medstuds. När Per-Åge Skröder slog in 4-0 i början av andra perioden borde man kanske slappat av. En fyramålsledning i vilket skede av matchen man än befinner sig borde betyda att man slappnat av.
Men som modoit är det inte så enkelt. Klubben har gjort det till en konst att tappa ledningar - speciellt i slutet av matchen - och visst var man nära att göra det i dag igen. Modo var nere i ordentlig brygga efter Ölvestads 3-4-reducering men det löste sig till slut. Tack och lov!
Janos Hari, eller "den där 62:an" som stolgrannen sa (han höll på Modo) går från klarhet till klarhet. Han var bänkad senast mot AIK men går in som ingenting har hänt med imponerande speed och får också en assist på Schremps 2-0-mål. Det som kanske är ännu mer glädjande är att killen även kan spela försvarsshockey. Visst, det saknas tyngd för att stå emot fullständigt men många situationer löser han med ren smartness och snabbhet.
Ole-Kristan Tollefsen och Jonas Ahnelöv blir bara bättre och bättre och spelar rejält och fysiskt. Idag löste man många svårigheter på ett bra sätt. Mattias Ritola drar ett enormt lass i defensiven men skapade inte alls mycket framåt i dag. Pöck och Meyer måste bli jämnare i defensiven och sudda bort jättegrodorna som kan ske då och då.
Det var intressant att hålla ett extra öga på Dick Axelsson efter den fina comebacken mot Gnaget i fredags. Med facit i hand kan man väl konstatera att det inte hände så mycket. I första bytet av tredje perioden spelade han tillsammans med Nicklas Danielsson och Nicklas Sundström men Skröder återfick den platsen omgående och sedan såg jag inte Dick mer i matchen.
Tydligen kräktes han i spelarbåset och då är det inte så konstigt att han inte kan prestera på topp. Mer oroväckande är att han på sin twitter antyder att ljumsken inte skulle vara helt okej.
Även om jag inte gillar Djurgården så måste jag ge en eloge till hemmaklacken. Jag bor i Knivsta (mellan Uppsala och Stockholm) och det är nästan alltid Stockholm som gäller när det vankas ishockey. Modo brukar ofta spela borta mot Djurgården på lördagar och då brukar det vara magisk tryck på Hovet. Men även idag alltså, en tisdag, var det en jäkla ljudkuliss stundtals. Kul att höra.