Genomgång: Nyförvärv kontra förluster
Modo Hockey har på nytt haft en stor ruljans i spelartruppen. GM Markus Näslund har jobbat hårt i sommar för att ta laget ett gäng pinnhål uppåt i tabellen med målsättningen "topp fyra". Frågan är dock; hur står sig årets nyförvärv gentemot de som lämnat? Jag gjorde ett försök till att bli lite klokare genom att jämföra varje likartad spelare med varandra.
Målvakter:
Oscar Alsenfelt (ny från Växjö Lakers) vs Mikael Tellqvist (klar för Dinamo Riga)
Kommentar: Svårbedömt skifte då dessa målvakter hade en väldigt olikartad fjolårssäsong. Tellqvist stod betydligt fler matcher än Alsenfelt som fick agera i skuggan av duktige Martin Gerber. Alsenfelt känns dock otroligt spännande och när han nu får återförenas med sin gamle målvaktstränare Maciej "Masken" Szwoch så kan det mycket väl bli succé i vinter. "Tellan" inledde darrigt men gjorde en väldigt bra avslutning på grundserien och inte minst ett väldigt bra slutspel vilket gör bedömningen oavgjord tills vidare med ett litet plus i kanten för Alsenfelt.
Slutsats: Oavgjort.
Bernhard Starkbaum (ny från Villacher SV) vs Anton Forsberg (utlånad till Södertälje SK)
Kommentar: Även här väldigt svårbedömt då undertecknad aldrig sett Starkbaum i aktion. Går man efter meriter och de senaste säsongernas statistik så känns det ändå som en liten uppgradering. Anton Forsberg mår bra av en säsong i Allsvenskan där han får vara förstemålvakt. Fjolåret blandade och gav även om topparna höll riktigt bra elitserieklass.
Slutats: Fördel Starkbaum.
Backar:
Richie Regehr (ny från Eisbären Berlin) vs Thomas Pöck (klar för Lake Erie Monsters)
Kommentar: Kanske vårt mest spännande nyförvärv på förhand. Personligen har jag riktigt höga förväntningar på Regehr - äntligen har vi den högerfattade PP-backen som vi saknat i så många år. Eller? Det återstår att se. Samtidigt är jag kluven i kampen mellan dessa herrar. Pöck var otroligt nyttig under fjolårssäsongen och bidrog mycket i offensiven med nio mål och 16 assist kryddat med ett stabilt spel över hela banan. Jag tror trots det att Richie kommer visa sig vara ett riktigt kanonförvärv och att han fyller luckan efter Pöck på ett mycket bra sätt. Spetskompetensen i offensiven fäller avgörandet.
Slutsats: Fördel Regehr.
Kyle Cumiskey (ny från Syracuse Crunch) vs Freddy Meyer (klubblös)
Kommentar: Två spelare som liknar varandra i spelsättet med sin fina skridskoåkning. Freddy fick tyvärr fjolårssäongen förstörd av en hjärnskakning, något som även förföljt honom under de senaste åren i NHL. Cumiskey anses vara "för bra för Elitserien" men det är alltid en liten chansning med nordamerikaner. Jag ser dock inte hur Cumiskey inte kommer lyckas då han känns väldigt välscoutad. Lägg därtill de fina attribut som han besitter och det känns trots allt som ett uppköp kontra Meyer.
Slutsats: Fördel Cumiskey.
Nichlas Torp (ny från Timrå IK) vs Ole-Kristian Tollefsen (klar för Färjestad BK)
Kommentar: En virrig tuffing ersätts med en ny. Eller? Hade ni frågat mig för ett år sedan så hade jag tagit Tollefsen tio gånger av tio framför Torp men nu är det inte lika givet längre. Torp har länge uppfattats som ovårdad och en spelare som lätt rusar bort sig samtidigt som han lätt drar på sig onödiga utvisningar. Dvs så gott som en kopia av Tollefsen. Detta putsade Torp bort under grundseriens avslutning och i Kvalserien var han riktigt bra. Ole-Kristian å sin sida må vara "tuff och fysisk" men i spelet med puck är han högst begränsad. Lägg därtill ett väldigt svagt spel runt egen kasse och det känns som ett 50/50-byte. Men "Tolle" var trots allt kapten under fjolåret och var en nyttig pådrivare som visade stort hjärta i varje byte vilket gör att han vinner det hela med liten marginal.
Slutsats: Fördel Tollefsen.
Richard Stehlik (ny från Atlant Mytishchi) vs Patrik Cedergren (klar för Mora)/Brett Skinner (klubblös)
Kommentar: I brist på spelare så placerar jag Cedergren och Skinner i samma jämförelse, denna gång mot nye jättebacken Richard Stehlik. Då jag aldrig sett Stehlik lira så är han så klart väldigt svår att bedöma men jag kan inte tänka mig att han är en sämre försvarsspelare än Brett Skinner. Skinner hade nog inte ett rätt i Modo vad jag kan minnas utöver de tre assisten som han lyckades skrapa ihop på något häpnadsväckande sätt. Cedergren å sin sida gjorde ett bra jobb det lilla han fick spela men på det stora hela så får det ändå ses som ett uppköp med Stehlik som kommer ha en tydlig och utpräglad defensiv roll i årets Modo.
Slutsats: Fördel Stehlik.
Forwards:
Mario Kempe (ny från Djurgårdens IF) vs Dick Axelsson (klar för Frölunda HC)
Kommentar: Ja du, Dick. Vad ska man säga? Det funkade helt enkelt inte. Du var kung på plan i tre-fyra matcher men över en 55 matchers lång säsong så är det underkänt med råge. Dribblingarna gav aldrig någon utdelning och poängmakeriet lyste med sin frånvaro. Lägg därtill ett kroppspråk som formligen skrek "f*n vad tråkigt det är att spela hockey" så känns det inte som någon särskilt tung förlust. Värvningen av Mario däremot känns helt rätt. En väldigt allround spelare med bra skridskoåkning och arbetsmoral som har gudomliga kvaliteter när det kommer till straffavgörande. Där kommer vi vinna ett gäng bonuspoäng i vinter, var så säker.
Slutats: Fördel Kempe.
Ladislav Nagy (ny från Dinamo Minsk) vs Rob Schremp (klar för Dinamo Riga)
Kommentar: Två mycket spelskickliga spelare som ställs mot varandra. De är båda två offensivt lagda och inga spelare att förlita sig på i defensiven direkt. Att ersätta Schremp med Nagy gör mig inte förtvivlad direkt, snarare tvärtom. Ladislav vet hur man hittar nätet och ger man honom en lekkamrat så kommer det bli åka av i anfallszonen. Schremp blandade och gav å det grövsta under den föregående säsongen. Klubbtekniken och det fina slagskottet gick inte av för hackor men det eviga kladdandet med pucken, kanske främst på offensiv blå i PP, resulterade i det ena baklängesmålet efter det andra. Trots det så kom han igång riktigt bra under seriens andra halva och tillhörde då en av ligans bästa offensiva krafter.
Slutsats: Oavgjort.
Samuel Påhlsson (ny från Vancouver Canucks) vs Fredric Andersson (klar för Södertälje SK)
Kommentar: Trots att dessa spelare har lite av samma roll så känns ändå jämförelsen som den mest ojämna av alla. Fredric Andersson, värvad som en tvåvägscenter i fjol med kapacitet för 15-20 poäng fick det inte alls att stämma, bröt sitt kontrakt i förväg och valde att återvända till kringelstaden. Samuel Påhlsson å sin sida är kanske hela Elitseriens bästa nyförvärv hittils. En spelare att bygga ett lag kring. Rutinen, arbetskapaciteten och ledaregenskaperna gör att han mycket väl kan skrinna ut i Fjällräven Center med ett C på bröstet i vinter. Påhlssons betydelse för Modo kommer vara enorm.
Slutsats: Knockoutseger för Påhlsson.
Dave Spina (På tryoutkontrakt från Iserlohn Roosters) vs Nicklas Danielsson (klar för SC Bern)
Kommentar: På förhand den tyngsta förlusten hittils. Danielsson var fenomenal under fjolåret och bildade tillsammans med Sundström och Skröder ligans vassaste enhet. Jobbar stenhårt, har en strålande skridskoåkning och ett fantastiskt skott. Det enda negativa med Danielsson under fjolåret var humöret som ett x antal gånger resulterade i onödiga utvisningar. Dave Spina, som producerat bra med poäng i både AHL och tyska DEL, har försäsongen på sig att övertyga ledningen att han är värd att satsa på i vinter, men att han skulle fylla tomrummet efter Nicklas Danielsson är att begära för mycket.
Slutats: Fördel Danielsson.
Marcel Müller (ny från Toronto Marlies) vs Anton Hedman (klar för Luleå HF)
Kommentar: Två storväxta och tunga forwards som dock är väldigt olika i sin spelstil. Müller är en skridskostark poängspelare medans Hedman är en agitator som ska göra livet surt för motståndarnas backar. Müller, som på förhand har en större verktygslåda, känns som ett rejält uppköp gentemot Hedman som mest åkte runt och tacklade sargen i fjol, de gånger han inte satt och värmde bänken förstås.
Slutsats: Fördel Müller.
Peter Öberg (ny från Västerås IK) vs Jesper Olofsson (klar för Odense Bulldogs)
Kommentar: Ingen särskilt rättvis bedömning då dessa spelstilar skiljer sig väldigt mycket mot varandra men i brist på andra alternativ så får det vara. Öberg är en återvändare med stort modohjärta, en riktig rollspelare som har utvecklat sitt offensiva spel i Västerås. Frågan är om han får chansen att visa prov på detta i Elitserien eller om han förblir en nyttig gnuggare i fjärdelinan? Hur som helst så kommer han dra ett tungt lass i det defensiva spelet och i numerärt underläge, lita på det. Olofsson är en riktig sniper som öst in mål i Modos J20-lag men som aldrig riktigt fått någon chans i Elitserien. Summan av kardemumman är ändå den att Öberg är en bättre elitseriespelare än Olofsson och därför känns slutatsen given.
Slutats: Fördel Öberg.
Slutställning: 8-2 till nyförvärven!
Summering:
Ja, det ser onekligen bra ut om man ska gå efter mina bedömningar. Man ska givetvis ta detta med en nypa salt, laget är alltid större än jaget, men det känns ändå som en ganska bra fingervisning kring hur Modos trupp ser ut i år kontra fjolåret. Den känns starkare helt enkelt. Nu gäller det för Ulf Samuelsson och Peter Andersson att få ihop det hela till ett starkt kollektiv. Det som är positivt i år är att Markus Näslund har samtliga spelare på plats när träningsmatcherna drar igång. Jämför det med fjolåret då Freddy Meyer och Rob Schremp dök upp till genrepet mot AIK...
