Modo-kalendern lucka 21: Vår Peter Forsberg
Vi på Svenskafans Modoredaktion skriver om Peter Forsberg i lucka 21
Svenskafans Modo-sida inför i år en julkalender där personer med anknytning till Modo får svara på en fråga.
Lucka 21 i en Modo-kalender måste såklart handla om Foppa, så här nedan skriver vi i Modoredaktionen om vårt favoritminne från Peter Forsbergs Modo-karriär.
Johannes Forsberg:
Det är väldigt svårt att sortera ut ett minne då man har så många otroligt starka minnen av Peter Forsberg. Jag kommer ihåg hur man sprang hem efter skolan för att kolla på Text-Tv hur svenskarna och framförallt Foppa hade presterat under nattens matcher. OS-Guld, Vm-Guld, Stanley-Cup. Ja, hur väljer man? Hans dominans på isen, hans blick för spelet. Men jag tar ett minne som kommer i början av hans A-lags karriär.
Det var mycket snack om Foppa och andra lovande juniorer som fortfarande bar galler. Håkan Loob var vansinnig på Foppa och han var ju på det viset även den unga Herr Forsberg att han körde över det som stod i vägen oavsett vilket namn det stod på tröjan. I en match mot AIK gjorde Foppa troligtvis karriärens kortaste byte. Salming var på isen, Peter Forsberg kom in från avbytarbåset och satte in en rejäl propp på legendaren, upptäckte att det var Salming och åkte och bytte vilket resulterade i en del spridda skratt runt om i hallen. Men det var ju så han var. 100 % oavsett vilka som stod i vägen. Och det är ett starkt minne som kan sammanfatta en viktig ingrediens till varför hans karriär blev så fantastisk.
Jag vill även passa på att önska alla en God Jul!
Peter Kempe:
Peter Forsberg, hur ska man ens börja med att beskriva honom? Som människa, som hockeyspelare? Han var i alla fall den som gav glöden i ögonen ett ansikte, och som gjorde att en sån som jag tyckte att det var okej att vara en dålig förlorare. Samtidigt som det utnyttjade han den där glöden tillsammans med sin talang till att svepa förbi nivåer helt otänkbara för en vanlig person.
Jag är glad över att jag är född på 80-talet så jag är gammal nog att komma ihåg Peter Forsberg på sin peak, det är väldigt få spelare som kunnat konkurrera med honom där!
Hur ska man kunna välja ut ett särskilt minne från hans o så långa karriär? Jag väljer att minimera urvalet till dom matcherna jag sett live, och då väljer jag kvällen då han och Näslund gjorde comeback i den röda tröjan, det klippet från Cmore finns väl på Youtube om jag inte är fel ute. Modo började med att presentera Niklas Svedberg, Jens Westin och Mattias Timander (som får bli en fotnot i den här historien men som man kan säga massor om en annan gång).
SEN, började något av det mäktigaste jag har upplevt i stämningsväg på länge, först kom Niklas Sundström som fick rejält med taktklappning till sin Without me av Eminem, efter det kom Peter Forsberg och där gick det inte ens att höra vilken låt det var eftersom han fick stående ovationer (som kanske hade pågått än idag om dom inte måstat bryta för att få igång matchen i tid), och till slut Markus Näslund som även han fick en stående ovation!
Efter den presentationen klev dom in och satte tonen från byte ett, en snurrfint och ett stolpskott. Foppa gjorde ett mål i matchen, och en assist till Pikkarainen som hette duga, och sen fortsatte han med att dominera SHL trots att han för det mesta bara kunde åka på en skridsko. Peters engagemang är en av huvudingredienserna i hans framgångsrika karriären, men det är också den självklara egenskapen som gjort honom älskad hos alla som hejat på Modo och Colorado!
Jag vill också passa på att önska er alla en God Jul
