Till försvar för de mindre!
Vi i SHL måste slå ett slag för de lag i allsvenskan! Här kommer min parodi om hela spektaklet. Alla ska ha chans att gå upp på sportsliga grunder.
UNLEASH THE FURY
Det var en gång i första klass.
Den neoklassiska svenske mästargitarristen Yngwie Malmsteen sitter på flyget på väg till Japan och drar grova bögskämt tillsammans med sina bandmedlemmar. En flygvärdinna blir irriterad av situationen och ber Yngwie att lugna ned sig, vilket han självklart inte gör. Det här är ju killen som sa: ”i never understood that thing less is more. What?! Less is more? NO way, more is more”. Yngwie triggas istället av denna flygvärdinna och hans skämt blir allt grövre. Flygvärdinnan tappar till slut fattningen och bestämmer sig för att göra något handlingskraftigt och konkret. Hon tar ett glas vatten och häller det över Yngwie. I denna stund skrattar trummisen för sig själv, och börjar spela in fortsättningen som finns på youtube. Yngwie blir rosenrasande och skriker ”Nej nu jävlar! Nej NU JÄVLAR! You unleashed the fury! You unleashed THE FUCKING FURY!” till flygvärdinnan.
**
Yngwie Malmsteen reagerar på samma sätt som alla andra sunda svenskar i första klass. Han ska döda flygvärdinnan, och det omedelbart. Men hans bandkompisar håller tillbaka honom och lyckas övertyga honom om en hämnd, som är mycket bättre än att döda någon. Varför kan Yngwie inte kila in på toa och kissa i en platsmugg och sedan kasta det över flygvärdinnan. En briljant tanke har slagit rot hos Malmsteen, som förberett sig genom diverse drinkar och öl genom hela resan för att kunna prestera för sådana tillfällen. Han kissar i plastmuggen, kastar den över flygvärdinnan och säger ”See you in Japan, bitch”.
NÅGRA ÅR SENARE I SVERIGE I FÖRSTA KLASS
Flera högt uppsatta män i Svensk Hockey sitter och funderar tillsammans. Uppenbarligen är det kväll, möjligtvis en fredag och kanske Råkan Löob som kanske är värd för tillställningen har beställt hem varor från systembolaget, till allas stora glädje. Nu ska svensk hockeys framtid avgöras till svensk sprit, och om det är några som vet vad som är bra för svensk hockey, så sitter de i detta rum. Där sitter Löob, där sitter Hälbär, där sitter Öhhmän, och alla andra GM och ordförande från alla klubbar i SHL. Man satte ned foten under lockouten ifjol som splittrade lite, men nu ska alla vara enade. Som en stor familj under midsommar som alla tar en snaps tillsammans på utsatt klockslag.
Precis som Yngwie vet man att ”less is not more, more is more!”. Och därför planerar man. Man planerar att revolutionera svensk hockey, och om alla är med på det, ja då agerar SHL.
Planen är enkel. Man ska göra det mycket svårare för jobbiga lag som Karlskrona och Karlskoga, Björklöven och andra uppstickare att tro att de har en chans i finrummet. Vill de vara med här får de banne mig betala sin egen sprit!
Kvalserien plockas bort
”För det första måste vi förändra den här jädra kvalserien”, utbrister en drucken ordförande.
Alla håller med. Vilken onödig idé att ha en kvalserie där alla ska mötas två gånger, en gång borta och en gång hemma. Det är ju orättvist! 50-miljoners truppen kan ju få sådan press på sig att de får härdsmälta och åker ut mot en sämre trupp. Ett beslut tas snabbt innan påfyllning. Varför inte spela bäst av sju matcher mellan vinnaren av Allsvenskan och jumbon i SHL och skrota kvalserien. Sju matcher?! I 99% av fallen borde 50-miljoners truppen vinna mot 25-miljoners truppen. Beslutet tas lika snabbt som Yngwie Malmsteens a-moll sweep i 200 bpm.
Nya krav på elitserieklubbar
”Jag tycker vi ska ställa krav på klubbarna som tror att de får gratissupa med oss”, utbrister plötsligt en högt uppsatt man (för det är bara nästan män som tar sådana här orättvisa beslut!). Vilken bra idé! I alla fall första punkten i förslaget som jag faktiskt sympatiserar med. Och det lyder: Vi ska ha ett krav för ekonomisk stabilitet. En klubb ska inte springa upp, vara med ett år och sedan gå i konkurs. Bra där. Men sedan händer något (jag misstänker en ny snabb påfyllning av spritglaset) som blir märkligt.
En mäktig man i svensk hockey hostar plötsligt symboliskt, tar sin cigarill och pekar med den på de övriga:
”Jaoo, men tänk om laget som går upp har bra ekonomi, vad gör vi då?”.
Alla funderar. Alla tar ytterligare en påfyllning. Alla funderar. Alla tar ytterligare en påfyllning. Sedan kommer alla bra tankar på en gång.
Vi ställer krav på arenan. Vi kan ju inte ha ett SHL-lag med en struntarena! Och har man mot förmodan en arena som är bra, ska varumärkets betydelse i relation till staden ha betydelse! Alla skrattar gott. För vilka kvalificerar sig här? Bara ett fåtal, som man gärna vill ha i gemenskapen. Men de där lagen som inte får nämnas, de är uteslutna. De kan klara en bäst av 7 matchserie, de kan klara arenakraven, men sen…sorry..vi bedömer att ert varumärke i relationen till staden ni befinner er i är för litet. See you in Japan, bitch..
WILDCARDS
Kvällen går mot sitt slut, och så även spriten.
En högt uppsatt man inom svensk hockey tar till orda! ”Jo…hajj…ehh…eiii”.
En strålande idé är född. SHL ska dela ut Wildcards till lag som man är kompis med! Och eftersom vissa av dessa lag aldrig klarar att ta sig till finrummet på sportsliga grunder, måste man ordna en VIP-inbjudan.
”Ehh…jag tror vad min kollega menar..är…att vi tar lag vi tycker om..och låter de vara med oss”.
Alla röstar ja.
WAR-ROOM
Dagen efter har alla ont i huvudet. Hälbär ler charmant mot de övriga.
”Joo..jag har tänkt lite. Vi kanske ska blidka fansen lite? Ett sådant där stridsrum låter roligt?”
Javisst, tycker alla andra. Ett war-room är en bra idé.
LÖNETAK
”Kanske ett lönetak med?” undrar en annan sportchef som är mån om ekonomin. Vilket är bra!
Taget. Och det är ju faktiskt ingen dum tanke eftersom många klubbar kämpar med ekonomin och lönebudgeten utgör en stor del av denna. Med ett lönetak vet alla spelare vad som gäller och agenter kan inte trissa upp priser till absurdum. En bra idé enligt mig (skribenten).
FALLSKÄRM
”Ja..bra tankar grabbar, men tänk om ni åker ut..vad gör ni då? Ni tappar ju halva spelarbudgeten!”
Man funderar länge. Nej…det behöver man inte göra. Inte om man har fallskärmar.
Mer pengar till de lag som åker ur SHL. Då kan man värva bättre, och få totalt orättvisa förhållanden. TAGET!
LÖNEGOLV
Det här är en mycket intressant tanke som något antagligen kläckt fortfarande full från all gratissprit. Medan lönetak kändes rimligt då många klubbar kämpar på med sin budget, kan det bara vara riktigt rika klubbar som föreslår lönegolv!
Vår trupp får inte tjäna mindre än XXXXX kronor per säsong. Vem tog det beslutet?? IDIOT!
Det finns en skillnad mellan Yngwie Malmsteen och denna parodi som är förankrad i verkligheten. Och det är att Yngwie fick öva mycket. Han kämpade stenhårt och spelade aldrig samma låt två gånger i rad eftersom det skulle begränsa hans tid att lära sig nya kunskaper. Sedan blev han känd och en arrogant jävel som sa extremt stötande saker. Men han var bäst i sin genre. Och för det kämpade han dag som natt.
Problemet med det jag beskrivit är att man tar genvägar för att försvara det som är sitt. Man vill göra orättvisa förhållanden. Du kan inte spela ett Yngwie-solo om du inte övat. Här tror man det.
Jag tittar på min egen klubb, Modo. Jag vill inte att de ska åka ut. De har ekonomiska problem som man arbetar med. Men man har arenan. Man har statusen. Man har inflytande. Jag vill inte åka ur och sedan få ett wild-card i bekostnad på ett lag som förtjänat platsen. Jag vill inte ha en fallskärm för att vi ska studsa tillbaka snabbt. Det ska vara en sportslig uppgörelse där det laget som vinner klarar sig.
Jag har drivit med allt hela krönikan. Jag har säkert inte tänkt på många saker. Men min andemening är ändå att alla lag ska kunna ta sig upp. Låt fler vara med. Utöka serien till 16 lag, allsvenskan är så pass bra nu. Starta ett war-room. Starta ett lönetak så det blir lite rättvist säsong för säsong (beroende på vart laget finns, är fler sponsorer beredd på investera). Men nyktra till i det andra. Or you unleash the fury!
