"Erfarenhet och klubbhjärta kan du inte värdera i pengar egentligen"
SvenskaFans Andreas Lundskog sammanfattar Örebros berg och dalbana till säsong med supporterkärlek, tränarfrågan och hur klubben ska byggas långsiktigt.
"Jag ska ärligt säga att jag stod med ståpäls enda ut i långfingrets nagelspets"
Slutsignalen har ljudit för sista gången den här säsongen inne i ett Behrn Arena. Ett rödvitt hav av Örebrosupportrar ger sitt lag stående ovationer under de avslutande minuterna trots att laget förlorar. Det blev en fest ändå, en avtackningsfest till laget som har gått rakt in i deras hjärtan, det var ett sådant där ögonblick som du verkligen inser hur fin ishockey är som idrott. Jag ska ärligt säga att jag stod med ståpäls enda ut i långfingrets nagelspets och det var inte långt ifrån en tår rinnande längst ena kinden. Det blev ett bevis på att supporterskap handlar om kärlek. Och deras hjärtan för Örebro Hockey slutar såklart inte att slå bara för att säsongen är över.
Det var ett oerhört fint slut på en säsong som har innehållit allt och lite till. En säsong som jag nog skulle kunna skriva en hel avhandling om. Vi kan säga att det minst sagt har varit en berg och dalbana i olika känslolägen för mig, säkert också du som det läser det här och för föreningen själva. Den knackig höst som mest kändes frustrerande. Laget bjöd ofta på en lovande hockey men blev näst intill innovatörer på att hitta sätt att förlora. Det var lite som att vara med uppleva filmen, Måndag Hela Veckan med Bill Murray i spetsen, det var lite som att varje match såg ut som en repris. Tillslut gick det inte längre och i början av december fick som bekant Niklas Sundblad lämna.
Ett tufft beslut att ta självklart för klubben men något var tvungen att hända när laget åkte fritt fall genom tabellen. Som jag uppfattade Sundblad så var det en person som nästan verkade bestå av 40 % vatten och 60 % hockey nästan. En tränare som alltid fanns tillgänglig om du så ville ha ett citat om powerplayspelet klockan 19:00 en fredagskväll. En tränare som stod upp även när vinden piskade som mest på slutet. Det ska han ha en stor eloge för. Men just hans spelfilosofi fungerade inte för Örebro. Nu i efterhand känns det som att laget var mer tuta och köra och mindre taktisk skolning. Det var mer att vi måste åka mer skridskor, men inga direkta direktiv hur och var kändes det utifrån som. Istället valde sportchef Niklas Johansson att flytta upp Niklas Eriksson till huvudansvaret, slog en pling till Mästarens Mästare, Jörgen Jönsson och ta in ett enormt Örebrohjärta i Henrik Löwdahl. Det skulle verkligen bli ett genidrag från sportchefen, Niklas Johansson.
De lyckades få stopp på blödningen, få laget att växa samman till just ett lag. Det lag som gick ifrån att vara nere i ett djup hål till att sikta högst upp mot stjärnorna. Det har varit tre tränare som har kompletterat varandra på ett sådant perfekt sätt som jag tror att inget ledarteam i Örebro tidigare har gjort. Eriksson med sitt enorma lugn som fått spelarna att kunna flytta berg tillsammans. Den 50-åriga Västerviksonen har också visat en enorm verktygslåda i det taktiska med att bygga en ramstark spelidé som ledde fram till att Örebro förvandlades till en näst intill ostoppbar maskin under de sista 15 omgångarna. Ackompanjerad av Jörgen Jönsson med sin enorma vinnarmentalitet och ledaregenskaper.
"Det är inte vad jag anser att detta Örebro Hockey behöver"
Lägg därtill ett pumpande Örebrohjärta ut i varenda ådra i Henrik Löwdahl. Nu vill jag att de får alla medel för att kunna fortsätta att leda detta Örebro. Hockey handlar om långsiktighet nu , Rom byggdes som bekant inte på en dag. Och med ett Närkelag som har haft hela 5 tränarkonstellationer på tre säsonger tidigare så vill jag att klubben bygger på det här nu, de kan ju knappats ha gjort det bättre under sin tid. Nu ser det ut som att Löwdahl återvänder till uppdraget till J18-laget. Jönsson sitter som bekant på ett utgående kontrakt, Eriksson har kontrakt i ytterligare en säsong men oklart i vilken roll. Men som sagt, låt de få utveckla detta Örebro Hockey. Att sätta in en Tomas Mitell som uppges vara klar känns mer som ytterligare en omstart och lite av en chansning. Det är inte vad jag anser att detta Örebro Hockey behöver, risken är att det blir ett steg tillbaka.
Jag tycker också att vi ska hylla sportchef Niklas Johansson som har blev ifrågasatt av både mig och många andra under säsongen. Nog att laget kanske var felbyggt inför säsongen och att man inte hittade den där notoriska förstakedjan. Men räddningsaktionen som han gick in med när läget såg som mest pyrt till är jag mäkta imponerad av. Att först lyckas att få en sådan kompetent tränarstab i det kritiska läget. Att byta till sig en Stefan Warg för att då in en stabilare defensiv och framför allt värvningen av Jhonas Enroth. För andra gången på mindre en ett år lyckas han få hela hockeysverige att gapa med munnen stort av häpnad. Precis som när han snodde Palushaj och retade gallfeber på varenda invånare i Gästrikland. Han klev fram på ett exemplariskt sätt när det behövdes som mest. Hatten av säger jag bara.
"En stabil förstamålis blir den viktigaste pusselbiten att fylla"
Och näst intill direkt när slutsignalen ljöd så inleddes silly season. Nu väntar månader av förväntansfulla rykten både hit och dit. Örebro har en grundstomme med 15 spelare. I framför allt är det spelare som under året har tagit stora steg i så som Rodrigo Abols, Cristopher Mastomäki och Shane Harper.
Spelare kommer och går men klubben består brukar vara den berömda klyschan. Och så blir det även nu där framför allt backen Linus Arnesson ser ut att flytta på sig efter att ha utnyttjat sin option. Arnesson har varit en trygg defensiv pjäs men jag tror att han skulle behöva ett miljöombyte för att ta nästa steg.
Lämnar gör nog också bröderna Spink som fått sporadiskt med speltid under säsongen. På målvaktssidan står benskydden tomma där jag kan sätta min Skoda Octavia från 1997 att Enroth spelar i KHL under nästa säsong. Troligen blir det ingen förläggning för varken Stefan Stéen eller Eero Kilpeläinen heller. Och här gäller det nog att Niklas Johansson återigen spänner pilbågen högt.
En stabil förstamålis blir den viktigaste pusselbiten att fylla. På andra sidan Atlanten finns flera intressanta namn med utgående kontrakt. Jag tänker främst på Garphyttesonen Marcus Högberg men det tror jag är ett långskott från egen zon. Högberg vill troligast stanna kvar på andra sidan av pölen. Tidigare har det ryktats om både om Davosmålvakten Anders Lindbäck och Malmös Cristopher Nihlstorp. Här gäller det att man hittar en målvakt som kan rädda de där extra poängen till sitt lag. Det var lite det som Örebro saknade innan Jhonas Enroth anlände.
"Erfarenhet och klubbhjärta kan du nästan inte värdera i pengar egentligen"
Det var rörande att se Markus Weinstocks tårar under gårdagen när han klev av isen efter att ha tackat fansen. Föreställningen igår kan ha varit hans sista i Behrn Arena. Här tycker jag att klubba ska jobba för en förläggning. Weinstock är en av få spelare som har varit med på Örebros långa resa. Jag hoppas att klubben värdesätter hans enorma klubbhjärta och hur stor inverkan det har på laget. Faktum är att han också med sin säsong har bevisat att han har mycket hockey kvar och igår mot Växjö var han kanske lagets bästa spelare. Han har dessutom inget monsterkontrakt som ligger på runt 50 tusen kronor i månaden vilket visade sig när han blev avstängd under säsongen. För de pengarna kommer Weinstock att vara en av de mest prisvärda spelarna. Erfarenhet och klubbhjärta kan du nästan inte värdera i pengar egentligen. Inte när han även visar prov på en fortsatt skicklighet i spelet.
Jag tycker nog också att man absolut ska förlänga med både kapten Jere Sallinen och Glenn Gustavsson. Båda har egentligen peakat nu när matcherna har gällt som mest. Och som sagt, kontinuitet och klubbhjärta är A och O för Örebro nu.
Frågan är också vad som händer med Aaron Palushaj egentligen? Det har visats intresse från både KHL och Schweiziska klubbar och frågan är om det inte vore bäst för alla parter egentligen. Nog för att Aaron är en utav de bästa spelarna i ligan. Men det kändes lite som att Örebro drabbades lite av Zlatan-syndromet med Palushaj. En spelare som man förlitar sig lite för mycket emot. Det hela har kretsat lite för mycket kring amerikanen som jag tror har påverkat gruppdynamiken till det negativa. Kanske är han en stjärna som mer ska vara omkring andra stjärnor?
Troligen blir det också ett äventyr borta i NHL för spelgeniet Nick Ebert. Och det är inte mer än rätt att han får flytta över till den andra sidan av pölen. Jag tror nog att vi får se den hårdskjutande backen inne i T-Mobile Arena borta kasinometropolen inom en snar framtid. Ebert har visat att han egentligen är för bra för SHL med sin enorma spelintelligens och bössa. Jag ska säga att jag aldrig sett en mer dominant back i Örebrotröjan någonsin.
"Värvat ungt, hungrigt och låtit de växa"
Men faktum är att Örebro kan gå in i nästa säsong med det bästa läget på mycket länge skulle jag nog ändå säga. Den här våren har visat prov på att klubben tar steg i rätt riktning, man har en bra utvecklingspotential och bra ålder på många av spelarna. Nu får man troligen också in unga och hungriga svenskar från Hockeyallsvenskan i Oskar Lang, Daniel Muzito- Bagenda och Max Lindholm. Och det är lite den riktningen som klubben har gjort fynd tidigare. Värvat ungt, hungrigt och låtit de växa. Precis som med Jonathan Andersson men även med Rodrigo Abols. Det sägs också att en enorm vinnarskalle med spetskvalitet i Matthias Bromé ska vara klar. Det är precis den spelartypen som Örebro behöver.
"De har varit den sjunde spelaren ute på isen med sin kärlek, passion och vilja"
Det blev en lång text det här men jag vill gå tillbaka till där vi började. Örebro har visat att man har svensk hockeys mest trogna och stöttande supportrar. I näst intill varenda match har Behrn Arena varit fylld till näst intill bredden. Match efter match har de sjungit, hejat och framför allt stöttat sitt lag. De är supportar som inte har vänt på vinterkappan när det började gå dåligt. De har varit den sjunde spelaren ute på isen med sin kärlek, passion och vilja. Jag kan säga att de är en utav anledningarna till varför spelare väljer Örebro. Här är vi inga gnälliga närkingar, här visar vi att det är vi som är Örebro. Tack för allt 14-3 och resten av Örebropubliken.
Foto:Msun.se
Foto: Msun.se
/Tack för att ni är ni!
