Färjestad - Örebro7 - 4
Honolulu-hockey
Matchen mellan Färjestad-Örebro i Löfbergs Arena förvandlades till säsongens mest galna tillställning med rena rama Honolulu-hockeyn. En match där ett sjukligt Örebro gick på pumpen igen.
En speciell arena
Ett ytterligare rivalmöte mellan Färjestad och Örebro i kaffeverkstaden Löfbergs Arena. Här där allting började den där septemberlördagen för fyra år när Örebro spelade sin första SHL match i historien. Det är alltid lite speciellt att komma till denna arena där jag faktiskt för många många år sedan upplevde min första Elitseriematch, en kvartsfinal mellan Färjestad-Linköping. Det kan ha varit 2008, jag var 12 år gammal och minns att Jörgen Jönsson avgjorde tillställningen.Detta var när Örebro harvade i division 1 mot Grums, Skåre och Mariestad. Inte tänkte man på långa vägar att man skulle få se Örebro gå upp mot giganterna Färjestad då. Bara några år senare hände det just när man fick bevittna hockeyhistoria när Örebro straffade Färjestad och tog sin första SHL-seger någonsin.
Ska Liimatainen lira?
Örebro har nog aldrig inför en match haft så svårt att fylla upp platserna på Örebro Force One eller Lindbergs Buss ska vi kanske säga. Den olidligt jobbiga vinterkräksjukan har spridit sig likt en löpeld inom laget. De tunga backpjäserna Alexander Hellström och Viktor Ekbom har båda under veckan kört gustavsbergsbussen och ställdes vid sidan denna match. Även Gustaf Franzén tillsjuknade under matchvärmningen och kunde inte heller medverka. Som om det inte vore nog med sjukdomarna så var även Libor Hudacek hemma, däckad av feber. Positivt var dock att Eero Kilpeläinen och Joakim Andersson kunde göra comeback efter magsjukan.Örebro fick därför kalla hem juniorbacken Arvid Aronsson från BIK Karlskoga för att kunna fylla backsidan. Jag tror nästan att scenariot att Sundblad beordrade assisterande tränaren Petteri Liimatainen att snöra på sig skridskorna inte var långt borta, skämt åsido. Färjestad kom också med ett skadeskjutet lag inför matchen där både stjärnspelarna Ryno och Linnqvist hade skadefrånvaro.
En jämn förstaakt
Domarparet Harnebring/Persson släppte pucken och rivalmötet eller miniderbyt om ni så vill var igång. Örebro gick ut ganska aggressivt och pressade Färjestad högt upp i banan under inledningen av den första akten. Det var dock Färjestad som fick matchens första heta läge två minuter in i matchen när Joakim Nygård trampade sig in mot kassen tämligen fri. Kilpeläinen var dock säker och kunde avvärja med en stabil benparad. Matchen inleddes annars med en stor portion kamp och det märktes att det var ett rivalmöte med heta känslor. Färjestad fick sedan ytterligare ett bra läge att spräcka målnollan 9 minuter in i matchen när Dick Axelsson fick ett tämligen fritt skottläge i slottet och fick iväg en rapp handledare. Kilpeläinen kunde dock rädda pucken med axeln. Örebros bästa läge kom efter drygt 11 minuter när den hårt arbetande fjärdekedjan var nära att få utdelning. Detta efter att Kalle Olsson frispelats av Wiklander i skottsektorn. Avslutet gick dock tätt utanför Steens målbur. Vi gick till pausvila med ställningen 0-0 i en jämn period där båda lagen kunde ha haft ledningen. Färjestad såg dock lite hetare, lite rappare ut än Örebro som fastande mycket i egen zon. Det var en period som innehöll mer kamp än estetiskt skönspel.
Svårare att missa en ladugårdsvägg inifrån
Den andra akten av matchen skulle dock svänga lika mycket som när Jerry Williams rivde av klassikern Did I Tell You i arenan vid en bejublande konsert 2012. Färjestad satte i inledningen in en hård press som örebrospelarna hade svårt att spela sig ur ifrån. 2 minuter in i den andra akten fick Christoffer Törngren öppen kasse. På något märkligt sätt lyckades han skjuta pucken utanför. Det var nästan ett läge som var svårare att bränna än att missa en ladugårdsvägg inifrån. Men Färjestad fortsatte att mala på där Örebro hade mycket svårt att få till något i offensiv väg. Arenas enorma jumbotron stod på 09:13 när Jese Virtanen drog iväg en öppnande passning till Axelsson. Han gick i sin tur segrande i en skridskoduell med Backström och placerade in 1-0 i en lucka mellan Kilpeläinens ben. Detta i spel 5-4 efter att Kalle Olsson chippat upp pucken på läktaren någon minut tidigare. Och drygt 3 minuter senare var det dags igen. Örebro gjorde ett mindre bra byte där Fogström fick pucken i offensiv zon. Han la ett elegant droppass bakom ryggen till Fabian Zetterlund som distinkt dubblerade ledningen. 12:55 2-0 till Färjestad. Och Örebro lyckades inte få stopp på blödningen. 20 sekunder var det dags att få höra hemmalagets jobbiga mållåt Mera Mera Mål. Linus Persson vann en tekning i offensiv zon som han lirade bakåt till Lennström. Han slängde iväg en snöboll till avslut som fick en jobbig bana mot en skymd Kilpeläinen och som gick rakt in i nätmaskorna. 13:04 och 3-0 Färjestad rullgardin ned för hela Örebro.
En biljett in i matchen
Men man fick ändå en biljett in i matchen två minuter senare efter att Alexander Johansson försökt tagit en tango med en Örebrospelare men istället fick sätta sig på botbänken i två minuter. Och det tog bara två sekunder in i utvisningen innan Örebro vann tekning i offensiv zon där Todd förlängde pucken till Bartley som drog iväg en hästspark till avslut. Pucken gick högt och snabbt in bakom Steen i målet och Örebro var med i matchen igen. 15:38 3-1 helt plötsligt. Men sedan var det dags för Örebros passiva försvarsspel att visas upp igen. Klockan stod på 17:26 när Törngren slängde iväg en puck mot Örebromålet som Kilpeläinen lämnade en livsfarlig retur på. Returen kunde Nygård kriga sig till och placera in i nätmaskorna. 17:26 4-1 och uppförsbacke i matchen igen.
"Hade behövts åksjuketabletter"
Men denna period var så svängig att ingen begriper vad som egentligen hände. Färjestad drog med två minuter kvar av den andra akten på sig en utvisning där Dick Axelsson trippat en Örebrospelare. Och dra på trissor Örebro skulle näta i powerplay igen. Med 46 sekunder kvar av andra akten drog Daniel Viksten upp som en formula-1 bil och elegant spelade in pucken till en fristående Wandell framför kassen som kunde raka in 4-2. Örebro hade kontakt igen. Och där var en av de mest händelserika perioderna i SHL-historien över. Det var nästan så att det behövdes åksjuketabletter uppe på pressläktaren
Mål, mål, mera mål
Och Örebro fick energi av målet, en riktig nytändning och man skulle också få en drömstart på den tredje akten. 2 minuter in i den tredje akten trampade knivskarpt Tylor Spink in framför Steen och placerade in 4-3 elegant och starkt. Örebro visade moral, man hade vittring igen. Men denna match hade en logik som var mer ologisk än Hockeyallsvenskans- tv avtal. Färjestad svarade givetvis med att sätta 5-3 två minuter senare. Laget kom i en flygande attack genom Martin Johansson och Per Åslund. De körde ett klassiskt klapp klapp spel där Åslund blev fri framför kassen och kunde enkelt stöta in 5-3. Ett klapp,klapp spel likt en symfoni. Vad tror ni hände härnäst? Det kan väll inte vara mål igen. Såklart att det blev det! Jumbotronen stod på 5.58 när Johan Wiklander lirade en elegant passning bakom ryggen till Cristopher Mastomäki placerad bakom mål. Han smög in och placerade in pucken vid sidan av Steen. Vad var det här för match vi bevittnade egentligen?
Hattrick signerat Axelsson
Inget av lagen hade tillstymmelse till organiserat försvarsspel. och självklart kunde inte Örebroförsvaret stänga igen. Två minuter senare 7:52 in i den tredje akten trampade Dick Axelsson in i örebrozonen och fick hela Vänern till spelyta och kunde prickskjuta in sitt andra mål för kvällen. Ett alldeles för passivt försvarsspel från Örebros sida. Och efter detta kunde Örebro inte resa sig ytterligare. Man fick med 5 minuter kvar av den tredje akten chansen att spela numerärt överläge efter att Nygård tacklat Wandell tufft. Örebro gick all in och plockade Kilpeläinen. Tyvärr fick man inte något vidare. Pucken gick då ut till strykjärnsheta Axelsson som kunde placera in den totala dödsstöten som betydde 7-4 och ett komplett hattrick.
Hatten av för Bredängsfostrade och kommande OS spelande Axelsson. Hesa Fredrik ljöd och Örebro var återigen ett slaget lag. I en galen match där försvarsspelarna mer verkat tagit semester på Honolulu. Laget visade dock moral med flera upphämtningar och offensivt så var effektiviteten mycket bättre än föregående matcher. Det är dock väldigt svårt att vinna när man släpper in 7 mål. Positivt var dock spelet i powerplay där laget gjorde två viktiga mål efter stort vacklande i den spelformen i tidigare matcher.
"En hemsk vecka"
En hemsk vecka är över om man ser det med Örebroperspektiv där epidemin av magsjuka sänkte laget fullständigt även om bara magsjukans fel är en dålig ursäkt. Nu väntar en oerhört viktig kommande vecka med HV71 hemma på tisdag, Malmö borta på torsdag och en skräckmatch i Lindab Arena mot Rögle nästa lördag. Då förhoppningsvis med ett kurerande lag. Jag pratade med Sundblad efter matchen och troligen kan Jonathan Andersson vara tillbaka i spel efter hjärnskakningen redan på tisdag. Han berättade också att Niklas Johansson eftersökte att låna in spelare under Örebros magsjukepedemi men att inga alternativ var genomförbara. Sundblad gav också besked att laget kommer att träna först på tisdag tillsammans igen för att kurera sig.
Det är bara att vända blad efter denna tuffa vecka och se framåt igen, laget har fortfarande allt i egna händer även om goda råd börjar bli dyrare. Och nästa vecka vill jag inte se någon Honolulu-hockey. Denna match räckte gott och väl.
