LUNDSKOG: ”En ballong som ena dagen kan flyga högt – men som andra dagar faller platt”
Örebro Hockey fortsätter vara ett varanandagslag med ojämna prestationer. Vår reporter, Andreas Lundskog ger sina lyser av vad laget behöver göra för att kunna hitta en mer stabil grund att stå på.
Det var eftermiddagen i Jönköping där nästan allting som kunde gå fel – gick fel för Örebro Hockey. En riktigt bedrövlig plattinsats skulle vi nog kunna sammanfatta den som. Det var en match där HV71 bjöd upp till dans, Örebro Hockey stod i sin tur kvar i garderoben och tittade på.
Redan från från första stund klev hemmalaget ut som om man hade käkat flera kilo av taggtråd. De till närmast flög fram ute på isen, slet för varje millimeter och svettades som om deras SHL-existens stod på spel. Samma intensitet kan vi lugnt säga att Örebro inte spelade med under eftermiddagen.
Det var avvaktande, strömlöst och lika slarvigt som städningen av en ungkarlslya.
*Ett enda avslut på mål under den första perioden trots fyra minuter i powerplay.
Nu gjorde man ju ändå mål på just detta avslut efter en fin aktion av Joonas Rask som gav laget ledningen i matchen. Ändå var det som att Örebro på något sätt spelade hockey utan puck. HV71 pressade, stressade och etsade sig fast i offensiv zon likt ett en ettrig bålgeting.
Men Örebro får också helt och hållet skylla sig själva att man förlorade denna match. Det är klart som korvspad att det straffar sig när man slarvar så mycket som man gjorde idag.
Örebro Hockey föll tungt i bortamatchen mot HV71 under lördagen.
Foto: Daniel Stiller/BILDBYRÅN
Det främsta laget i powerplayligan ställdes mot det sämsta laget i boxplayligan. Då kunde det bara sluta på ett sätt egentligen när närkingarna till närmast dukade upp ett buffébord av numerära överlägen till motståndarna.
Det var individuellt slarv som lade grund till en kavalkad av utvisningar. Det håller är ju på något sätt och det är ju nästan som att be om problem när man ställs mot ligans mest effektiva lag i numerärt överläge.
Och i boxplayspelet var det som vanligt inte mycket som fungerade. Man stod till mestadels och trampade vatten medans motståndarna lirade och lurade Örebro till att blota ytor stora som oceaner framför Jhonas Enroths målbur.
HV71 visade i sin tur upp ett spel i den spelformen som nog till och med hade platsat i powerplaygeniet Conny Strönbergs instruktionsbok.
****
Och jag ska ärligt säga att jag inte riktigt begriper mig på hur ett lag som Örebro Hockey kan uppträda såhär? I tisdags gick man ut och gjorde knäckebröd av Leksans under den första perioden. Det var bland det bästa jag har sett av ett SHL-lag prestera. 48 timmar senare kom kollapsen hemma mot Frölunda. Och så dagens insats, eller ickeinsats som man skulle kunna kalla det.
Hur kan ett hockeylag variera så markant mycket i prestationsnivå på bara några dagar?
Vi har sett det tidigare under säsongen där Örebro har varit lite av ett varannandagslag. Enormt höga toppar som kan vara med och utmana de allra bästa. Men en lägstanivå som når väldigt djupa dalar.
Det håller definitivt inte om man ska vara ett topplag och utmana i ett slutspel.
Huvudtränare, Niklas Eriksson. Foto: Johan Bernström/BILDBYRÅN.
Och det känns som att den här gruppen har mycket att jobba med för att kunna nå dit.
Man har så många bra verktyg men som man till mångt och mycket bara slarvar bort på grund av individuella misstag. Jag säger inte att man ska gå ut och köra över alla lag som man gjorde mot Leksand i tisdags. Men man måste på något sätt hitta en grundstabilitet både kollektivt och individuellt, Numera känns det som att man står på en ballong som ena dagen kan flyga högt men som andra dagen kan falla platt.
Här har ledarteamet med Niklas Eriksson en stor utmaning i att kunna bygga upp någon form av spärr i en lägstanivå. Därför kommer det stundande landslagsuppehållet vid en till närmast perfekt tidpunkt.
Tid för att samla kraft efter ett intensivt spelschema. Tid för att kunna bygga upp en stabilare grund.
För det kommer att behövas om laget ska vara med och lyfta på allvar.
