LUNDSKOG: ”Värva inte för värvandets skull”
”Jag vet att supportrar älskar övergångar och att spekulera. Men kanske är det bäst för Örebro att låta det här laget gro”
En hockeymatch kan förloras på väldigt många olika sätt. En matchutveckling som gick likt en fullständigt berg och dalbana och som mint sagt är svåranalyserad.
Man kan verkligen kalla det för blixtvändning att sätta en 3–2 reducering och sedan göra 3–4 efter 4.15 senare. Visserligen var 3–2 reduceringen något slumpartat med ett ihopslag av Kalle Östman som seglade in likt en båge och in bakom Jhonas Enroth.
Men Örebro kan bara skylla sig själva att man tappade matchen. En öppen yta man absolut inte kan lämna banade vägen fram till 3–3. Och en svag backcheking banade vägen för 3–4 med 47 sekunder kvar.
Nu vet ju alla att det är lättare sagt än gjort att klara av att stänga en match över sextio minuter. Men visst kan man i alla fall antyda lite av ett mönster att det har varit något av Örebros akilleshäl.
Att kunna stänga igen den där butiken och kasta ned nyckeln i Svartån. Samtidigt är det en avgörande faktor som framförallt är en grundsten i ett slutspel. Att kunna stänga igen i avgörande lägen. Även om det är något av en fläck på helheten så ska man ändå komma ihåg att Örebro ändå är ett väldigt stabilt topplag i en liga som just nu är stentuff.
Örebro föll tungt under lördagens hemmamöte mot Leksand.
Jag hoppas att man som supporter kan ha ett sådant perspektiv även om efter en sådan här förlust känns ungefär lika rolig som att få en parkeringsböter. Laget har gång under säsongen visat sig vara ytterst svårslagna, förlustsviterna har varit korta och laget har visat att man kan slå vilket annat topplag som helst.
Det känns som att gruppen verkligen har kommit samman tillsammans till ett ytterst starkt kollektiv. Detta trots den turbulens som har funnits vid sidan av isen stundtals.
Nu tar landslagsuppehållet vid samtidigt som vi också närmar oss övergångsdeadlinen den 15:e februari.
När man pratar med Niklas Eriksson så känns budskapet som att laget skulle vilja ha in en högerfattad back och gärna en högerfattad back med målskytte som spetsegenskap om ekonomin finns.
Sådana spelare växer definitivt inte på träd och man måste verkligen ta i beaktning att spelarmarknaden också har förändrats sett till omgivningen. KHL är helt uteslutet att ta spelare ifrån. AHL-spelare i Nordamerika blir allt svårare att locka över och kostar betydligt med tanke på valutakurserna. Då hamnar man i finska ligan som kan vara rena rama lotteriet när bottenlagen i den stängda ligan brukar bjuda ut spelare i slutskedet för att lätte på ekonomin.
Dessutom har varken Radek Muzik eller Rihards Marenis direkt bidragit något större och med facit i hand kanske det hade varit bättre med korttidslån eller fortsatt med juniorer under den tiden som Örebro hade en sargad trupp.
Örebrotränaren Niklas Eriksson.
Visst det kanske går att hitta fynd lite likt som när Robin Salo anslöt. Men faktum är att chansen nog att det kostar bra mycket mer än det smakar. Ifjol gjorde det när Daniel Audette och Nick Halloran plockades in. Övergångar som troligen mer stjälpte än hjälpte klubben och den trupppdynamik som fanns då.
Jag vet att supportrar älskar övergångar och att spekulera. Men kanske är det bäst för Örebro att låta det här laget gro. Philip Holm ser ut att kunna vara tillbaka efter uppehållet om allt går enligt plan och då har laget ändå en slagkraftig trupp.
Det handlar helt enkelt om att inte värva för värvadets skull. Inte gambla med stora kostnader för det kan ge en ganska så stor risk att det mer utav blir en belastning. Ska man plocka in något ska det vara något man har full koll på.
För Örebro är inte i ett desperat läge på något sätt. Man är ett välmående topplag. Då behövs det inte tas några större onödiga risker.