Örebro - Karlskrona 3 - 5
Var i hela friden är ledarskapet?
Det var dags för en av de viktigaste matcherna den här säsongen. Då vek Örebro ner sig totalt i slutskedet och förlorade som så många gånger förut. Var i hela friden är ledarskapet?
"Sexpoängsmatch"
Örebro kom med till spel med precis samma lag som under utskåpningen i Ängelholm i lördags med ändringen att Libor Hudacek fick ersätta Sakari Manninen som under gårdagen fick åka Business Class till Sydkorea för ett deltagande i OS. Örebro valde att sätta Daine Todd och Glenn Gustavsson som extraspelare denna kväll. Tabelljumbon Karlskrona kom inför matchen med en hedersam förlust i bagaget när man i lördags förlorade hemma mot Malmö i en tät match som man till spelmässigt var bättre i. Laget har en riktigt bra kedja som skulle visa vara sylvassa ikväll. De tre musketörerna Persson, Komarek, Kellman skulle stå i centrum ikväll men det återkommer vi senare till. Det var dags för en riktig ”sexpoängsmatch” för båda lagen, Örebro för att kunna rycka i bottenstriden och Karlskrona för att greppa ett sista halmstrå i den samma för att undvika kvalspel.
"MR- Boxplay"
Domarparet Harnebring/Persson släppte pucken i ett kokande Behrn Arena som ikväll visade stort stöd till ett lag som just nu är rejält i gungning. Laget skulle dock hamna i en tuff uppförsbacke näst intill direkt i matchen. Matchuret stod på 18:20 när Alexander Hellström drog upp en klubba onödigt i ansiktet på Matthias Guter. Blodvite på den samma vilket belönades med en 2+2a för Hellström. Karlskrona satte in en hård press men Örebro gjorde det ändå bra genom en tajt och rörlig box som stängde Karlskronas ytor. Man måste ändå hylla Kalle Olsson eller ska vi kalla honom ” MR Boxplay” för sitt uppoffrande spel. Örebro lyckades döda av alla fyra minuter vilket var oerhört viktigt för lagets inledning. Matchen blev sedan böljande med mycket kamp efter sargerna från båda håll.
Som att titta på en engelsk film som är dubbad till tyska
En kedja som dock såg mycket pigga ut var Spinkarna tillsammans med nyförvärvet Anton Hedman. Och det var också de som skulle få utdelning och spräcka målnollan. Klockan stod på 11:53 när Hellström slog en puck på en karlskronaspelare. Pucken gick då ut till Hedman som vann duellen med Printz tog sig in på kassen och lirade Tyson Spink. Han kunde enkelt stöta in det ack så sköna 1-0 målet och Örebro hade fått en utmärkt start på matchen. Men glädjen skulle visa sig vara kortvarig tyvärr. Bara fyra minuter senare skulle kvitteringen komma. Örebro blev oerhört virriga och oorganiserade i egen zon och Komarek skickade då iväg en fladdrande puck som hittade Carl Persson som styrde enkelt in kvitteringen bakom en chanslös Kilpeläinen. Persson blev friare än en fågel och Örebros försvarsspel var ungefär som att titta på en engelsk film som är dubbad till tyska. Fullständigt outhärdligt att bevittna.
Perioden blev sedan som inledningen av matchen en ställningskamp med chanser åt båda hållen. Med mindre än minuten kvar av akten åkte Matthias Karlsson ut för en crosschecking. Den första akten var över med ett jämt spel där 1-1 var rättvist sett till matchbilden. Det man oroandes över var Örebros oförmåga att spela ut puckarna på ett resolut sätt från egen zon. Det var omständligt och obeslutsamt gång efter gång. Skotten slutade 10-10 som var starkt av Örebro trots 4 minuter i boxplay.
Örebro fick börja den andra akten med spel i numerärt överläge i en och en halv minut. Laget lyckades inte skapa några större farligheter där. Istället var det Karlskrona som hade den bästa chansen redan efter två minuter när Arnesson tappade pucken. Paulsson hittade sånär en fri Larsson som var nära att kunna raka in en ledningspuck.
Karlskronas egena flygflottilj
Men Karlskrona bet sig in och började skapa längre och längre anfall och Örebro fortsatte med att vara omständliga i egen zon. Klockan stod på 13:12 när laget kallade in sin flygflottilj med kaptenerna Komarek, Persson. Den rutinerade backen Cory Murphy spelade elegant upp pucken till Komarek som kom i en flygande attack tillsammans med Persson. Det blev ett två mot ett läge som Örebro inte kunde freda sig mot och Persson kunde raka in 2-1. En ytterligare markeringsmiss från Örebrohåll.
Och Karlskrona fick en rejäl energi av målet och började skapa långa anfall. Passningsspelet av Örebro var i det här läget under all kritik där det såg ut som att spelarna hade behövt varsin GPS för att hitta varandra. Men när läget såg riktigt kritiskt ut klev Jere Sallinen fram. Matchuret stod på 08.45 när Jonathan Andersson från backplats sköt rakt på Sallinen som fick ner pucken, vred runt och hängde dit en oerhört viktig kvittering.
Tempot ökade i matchen efter målet där supportrarna även tände till mer och mer. Spelet var inte så mycket till organiserat där båda lagen skapade några kvalitativa chanser. Bästa läget fick Karlskrona med drygt 4 minuter kvar när den ständiga Komarek hittade en fristående Kellman som bara var en hårnål från att sätta 3-2. Som tur för Örebro misslyckades han i avslutsläget och pucken gick i burgaveln istället för nätmaskorna.
Bartley agerar Sitting Bull
Örebro fick under de sista 2 minuterna spela i numerärt överläge efter att hockeyvagabonden som har kommit tvåa i en Batman-look alike tävling Per Ledin dragit på sig en interference. Men laget hade inte den där riktiga hettan i spelmomentet med alldeles för omständliga passningsvägar och för få avslut. Karlskrona fick också ett totalt fritt läge när Victor Bartley var Sittning Bull och slängde iväg en rejäl indianare till Morten Madsen. Han blev sopren med Kilpeläinen som dock kunde parera med en blixtsnabb sidledsförflyttning. Vi gick till pausvila med 2-2 efter två akter. Örebro såg faktiskt märkbart tagna av stundens allvar och hade oerhört svårt att få till ett eget spel. Och nu var frågan, vilket av lagen skulle ha kylan och kapaciteten att avgöra? Oerhört viktiga poäng stod på spel.
Örebro tillbaka i förarsätet
Och det var Örebro som skulle ta initiativet målmässigt när matchuret stod på 15:50. Marcus Weinstock frispelades av Viksten efter ett misslyckat karlskronavslut. Fullständigt friställd och effektivare än Madsen placerade han in 3-2. Örebro var tillbaka i förarsätet. Men sedan så kommer den in som den brukar. Den där passiviteten och nervositeten. 12:31 in i den tredje akten spelade Matthias Karlsson upp pucken till den andra Matthias med Guter på ryggen som fullständigt friställdes efter att Örebros Linus Arnesson varit ute och cyklat på Hemfjärden. Guter gjorde inga misstag och med en fin dragning placerade in kvitteringen.
Mental härdsälta och inte domarens fel
Örebro hade gjort det igen som så många gånger förut. Tappat en ledning som så många gånger förut i den tredje perioden. Och sedan blåste den in som en virvelvind. Den där förbannade loserstämplen. Den som liksom bara sätter sig i varenda spelares huvud och bildar en mental härdsmälta. Först fick Marcus Weinstock en klubba i ansiktet men som domarna valde att fria och visst borde ha varit en utvisning där. Men i anfallet efter var de tre musketörerna framme igen. Komarek vann pucken bakom kassen i kamp med två örebrospelare. Han lirade pucken till Kellman som placerade den till Persson som bara hängde upp sitt hattrick. Örebro hade tappat allt och igen med 4.35 kvar. Och inte kunde man hämta upp det utan istället kunde Gunnarsson punktera föreställningen med ett mål i öppen kasse med fyra sekunder kvar. Örebro var losers igen, man hade tappat ledningen igen, kastat bort ytterligare poäng, en ytterligare mental härdsmälta. Många uttryckte känslor att vi förlorar tack vare en domarskandal. Det håller jag inte med om då vi hade alla möjligheter att förhindra Karlskronas 4-3 mål. Domaren gjorde ett misstag, vi svarade med att göra 10 och ge bort ett avgörande. Det är vårt eget fel, inte domarens.
Totalt osynlig, totalt obefintlig
Detta för drygt sjutieoelfte gången den här säsongen. Egentligen så skulle man kunna köra en enda lång repris av en Örebromatch som en tv sändning. Det vore ju mer kostnadseffektivt för C-More. Samma sak händer ju ändå hela tiden. Örebro har ledningen in i tredje, blir handlingsförlamade tappar ledningen och losar i slutminuterna. En losermentalitet där man skrämmer upp sig själva och viker ner sig fullständigt.. Var är rösten som inger trygghet, taktisk plan och framåtanda? Den är ju totalt osnynlig . Den är ju totalt obefintlig. Och varför har man inte lärt sig av tidigare erfarenheter? Istället viker man ner sig så brutalt för alla oss supportrar på hemmaplan som finns där som en extra trygghet. Det här laget är ju mentalt som ett korthus att så fort du blåser lite på det så rasar allt fullkomligt. Var i hela friden är ledarskapet?
