ÖHC-bloggen: Storsjön Hockey Games avgjort
Under en blåsig marsdag spelade några av Sveriges största legender på sjöis i Jämtland i den andra upplagan av Storsjön Hockey Game.
Vädrets makter är inte att leka med. Gårdagens lokalderby i Storsjön Hockey Games fick ställas in på grund av slask och dålig is. I dagens huvudevenemang kom ett par minusgrader, men även kraftiga isande vindar.
Trots det var det 3200 personer på plats som fick se Ulf Dahlén Stars göra upp mot Östersund Stars på Storsjöns is.
Det är bra siffror för ett evenemang i Östersund.
Arrangemanget i sig har växt i år, med proffsigare inramning, och det är glädjande. Även fjolårets debut var bra genomfört, men där var det mer tydligt att det var arrangörsdebutanter. Kan evenemanget bli ett återkommande spektakel kan det bli hur bra som helst. För laguppställningarna går inte att klaga på, och med lite väderflax och ännu ett steg framåt arrangemangsmässigt (och det här är som sig bör i hockey mestadels på ideell basis) är Storsjön Hockey Games ett av de största publika eventen på jämtländsk mark.
Jag läste härom dagen en krönika i brittisk press om tillhörighet mellan artister och fans, där krönikören behandlade dagens musikvärld med en jämförelse med sin egen ungdom och en direkt artist-fans-koppling med sin egen idol Billy Bragg.
I korthet gick det ut på att den där känslan av samhörighet i många fall kan vara större än själva kulturyttringen i sig. Att Bruce Springsteen läser ditt medhavda hemgjorda plakat och gör en återanknytning till det från scenen. Att man tar sig ett snack med sina fans efteråt.
Där sägs Mats Sundin vara en av dom ödmjukaste i NHL-cirkusen.
Det slog mig igår när jag satt med mina supporterkollegor i restaurangen hur pass mycket det där stämmer. När man får snacka några minuter med hockeymänniskor, publik som utövare, från land och rike runt… När man får tjöta lite allmänt om väder och vind med spelarna i det egna laget, människor man knappt känner igen utan utrustningen på… Man känner sig faktiskt helt plötsligt delaktig, och även om det är en sån liten grej som ett handslag eller en klapp i ryggen så förstår man hur viktig återkopplingen är.
Där har Storsjön Hockey Games fyllt en roll i jämtländsk hockey, att yngre kanske framtida talanger får träffa det egna a-laget samt stjärnor som Mats Sundin och Micke Renberg under avslappnade förhållanden, ta sig ett snack, få en autograf, få känna sig delaktiga…
Det är inte så att man behöver veta Igor Larionovs syn på profitkvotens fallande tendens eller vad Magnus Wernblom anser om fiskemöjligheterna i Ångermanland, utan just det där att kunna mötas avslappnat under några sekunder eller minuter utan att behöva knäböja och bete sig nervöst. I såna här sammanhang är alla på samma nivå, och alla är delaktiga. Sånt gillar jag.
Matchen i sig då? Vinst till Östersund Stars med 9-5 i en vänskaplig drabbning som hettade till lite på slutet.
Ulf Dahlén Stars bestod av:
Mikael Nilsson, Ricard Persson, Magnus Svensson, Mattias Norström, Börje Salming, Jens Öhling, Mats Sundin, Mikael Renberg, Willy Lindström, Ove Molin, Ulf Dahlén, Mats Näslund, Jan Viktorsson. Anders ”Masken” Carlsson tvingades i sista stund utgå på grund av skada.
För oss länsbor som minns våra egna legender var laguppsättningen:
Anders Halvarsson, Peter Westin, Anders Näslund, Jens Nordin, Mikael Eriksson, Jan Wiklund, Kjell-Åke Andersson, Olle Dünesius, Patrik Andersson, Peter Burman, Håkan Flykt, Per Wallin, Marcus Åkerblom, Roger Forsberg, Jörgen Själlin, Jens Nordström, Olle Ericsson.
Undertecknad stod stelfrusen längst bak på läktaren och fick bara nån enstaka mobilbild av det hela, men för den som är intresserad törs jag tro att det kommer läggas ut finfina bilder på http://www.storsjonhockeygame.se så småningom
