Seger i Sannarpshallen
Inför 2370 förväntansfulla hallänningar i Halmstad Hammers hemmahall gjorde Skövde IK en heroisk kämpainsats och vann med 3-2.
Första perioden tar sin början och det är Halmstad som, segervissa efter matchen mot Växjö, sätter gasen i bott för att få in första målet. Skövde kommer bara upp i anfallszon några enstaka gånger på kontringar. Annars är det Halmstad som med bra rörelse och snabbt passningsspel gång på gång gäckar SIK-försvaret och Peter Andersson. Hammers första formation med Per Fernhall och David Nyström är riktigt heta och sistnämnde har ett par möjligheter att göra mål men Andersson är med i målet. Till slut kommer dock det oundvikliga..närmare bestämt 17.57 in i matchen..Anton Strålman ska lägga en passning till Rasmus Ericsson men pucken tar på forecheckande David Nyströms klubba och dimper ned framför densamme. Strålman ser ut att drabbas av tillfällig black out för han vet inte om han ska ta tre skär och återta pucken eller invänta den störtande Nyström. Han väljer det senare men Nyström lyckas halvt upphakad få iväg pucken som smiter in mellan Peters benskydd i mål. Det såg inte helt otagbart ut för Peter men hur som helst var det ett välförtjänt ledningsmål sett till matchbilden.
Andra perioden börjar inte bra för SIK. Redan efter 10 sekunder missbedömmer Bornhammar ett pass som hamnar hos Per Helmersson i Hammers. Denne förpassar pucken till Per Fernhall som inte gör något misstag när han fintar Peter och sätter pucken bakom honom i nätet. Ilsket lyser 2-0 på resultattavlan och här känns det ganska uppgivet som anhängare av Skövde IK. Ingenting ser ut att stämma i spelet och uppförsbacken ser väldigt tung ut. Men skam den som ger sig, och det vet vi att SIK inte gör. Helt plötsligt får Bornhammar tag i pucken och lägger en stenhård passning i djupet mot en störtande Johan Skärgård. Denne gör sin patenterade dragning på Burman, ni vet den där då han stoppsladdar och inväntar målvakten sedan lägger pucken tillrätta med en kvick handledare. Riktigt läckert! Detta var nyckeln för att låsa upp Skövdes tröga inledningsspel och samtidigt var det kul för Skärgård, som haft en tung försäsong, att äntligen få sätta pucken. Jonas Björkman tillskrevs en assist av sekreteriatet. ( Detta är dock omöjligt eftersom han fick utgå efter första perioden på grund av en stukad hand ). Blott 25 sekunder senare är det dags igen. Mannen med allsvenskans kanske längsta klubba, Kristofer Persson, får en passning av Ljunggren och lyckas tråckla med klubban så han får skottläge trots en uppvaktande back mellan sig och målvakten. Han får iväg en handledare i avigt hörn för Burman och denna får se sig passerad. Matchen är vänd och hädanefter är det full fart i SIK-spelet och Halmstad får agera statister. Ombytta roller jämfört med första perioden, alltså.
Tredje perioden blir ett enda långt ställningskrig. Halmstad trycker på för en kvittering men istället är det Skövde som mitt i all press får sista ordet. Andreas Elofsson får en passning från Kristofer Persson och fintar sig igenom försvaret och lyckas på något konstigt sätt trycka in pucken bakom Jonas Burman. Målet gick inte att se från läktarplats men domare Anderssons pekande mot målet tydde ändå på att pucken var inne. Halmstad fortsätter efter detta att trycka på men lyckas inte nämnvärt. De få farliga chanser de får är Peter med och räddar. De som utmärker sig i Hammers är första formationen som ständigt oroar Skövdeförsvaret när de är på isen. Resterande formationer är ganska bleka. Efter drygt 17 minuter åker Elofsson ut och Hammers får Powerplay varpå Tisell även lyfter ur Burman ur sin position i mål. Hammers sex mot fyra spel resulterar dock inte i något mål utan Skövde plockar de tre åtråvärda poängen med sig hem till Västergötland.
Mina egna reflektioner av matchen är att Halmstad har en otroligt giftig första formation som säkerligen tillhör de allra bästa i södra allsvenskan. Utöver det tyckte jag laget som helhet var ganska bleka. Jag hade förväntat mig att de, stärkta av premiärsegern i Växjö, skulle gå hårt åt SIK men när Skövde väl kände att de var med i matchen, hittade sitt eget spel och tryckte emot lite, kändes de giftigare än hallänningarna.
Sex poäng av sex möjliga såhär långt hade nog inte många räknat med. Men det finns klass i det här laget, så enkelt är det. Undertecknad lyckades också, för en gångs skull, tippa rätt resultat. Det kommer nog inte hända så många gånger så jag passar på att njuta nu. Roligt för Skärgård, som jag tyckte var på gång redan i matchen mot Mörrum, att få sätta säsongens första puck. Som parantes kan nämnas att jag träffade Skärgård i somras och då konfronterade han mig med och frågade varför jag skrivit på Svenska Fans att han behövde uppdatera sitt avslutsregister? Jag säger det här och nu: Skit i det, Johan, så länge du gör mål får du göra dem precis hur du vill. Det är alltid lika härligt att se en "Skärgårdare"!
Nu närmast hälsar vi Troja Ljungby välkomna till Skaraborg och Skövde på onsdag.