SvenskaFans.com presenterar: Södertälje
Det är mycket nytt att vänja sig vid om man är SSK:are denna höst. Spelare har som brukligt kommit och gott under lågsäsongen, arenan byggts om och ett nytt tränarpar anställts. Sammantaget gör detta att SSK-fansen kan förvänta sig en spännande säsong på flera sätt.
Många nyheter möter Södertäljepubliken när SSK spelar hemmapremiär mot Frölunda den 1 oktober. Vid första anblicken möts publiken av en totalrenoverad och moderniserad hemmaarena. Blickar man sedan mot båset återfinns ett helt nytt tränarpar redo att sätta sin prägel på laget och föreningen. Men det primära är ändå spelarna som ska representera Södertälje Sportklubb den här säsongen, därför avhandlar vi dessa först.
På minuskontot märks tydligt Joakim Eriksson (Blues, Finland) och Peter Popovic (Västerås). Framförallt deras ledaregenskaper kommer att saknas. Erikssons stabila centerspel, skicklighet vid tekningssituationer och stora klubbhjärta är svårt att ersätta. Samma sak gäller Popovics pondus och dominans i egen zon. Två andra förluster som inte är lika kännbara men ack så tråkiga är unga talangerna Nicklas Grossman och Nicklas Bergfors. Båda återfinns nu i Nordamerika för att på sikt försöka slå sig in i NHL. Avskeden från spelare som Robert Döme (Nürnberg), Bert Robertsson (slutar på grund av skada) och Teemu Riihijärvi (Blues, Finland) är inga direkta förluster. Döme var alldeles för ojämn och hade antagligen en väl tilltagen lön som man ansåg sig kunna lägga på en mer pålitlig spelare. Robertsson fick fjolåret i princip spolierat av sin skada, innan dess hade han svårt att hålla en ordinarie plats i laget. Riihijärvi representerar en spelartyp som det finns gott om både i SSK och på marknaden. Spelare som står för det så kallade grovjobbet. Notera att de spelare från NHL som gästspelade i SSK under lockouten inte är medräknade i detta stycke, då jag anser att förutsättningarna i detta faktum är likvärdigt för samtliga lag i serien.
På nyförvärvsfronten hittar vi en intressant blandning vad gäller både nationaliteter, ålder och spelartyper. Målvaktssidan är den enda lagdel som är intakt från fjolåret. Dock är värvningen av 17-årige Jhonas Enroth från Huddinge till SSK:s J20-lag värd att nämna. Jhonas utnämns av SSK:s juniortränare Per Nygårds som Sveriges intressantaste målvaktstalang. Enroth får finna sig i att agera tredjemålvakt och spela juniorhockey till att börja med men värvningen är på sikt avsedd för A-laget.
Två nya backar har tillkommit och det handlar om Pasi Petriläinen, senast i Skellefteå och Daniel Ljungkvist som kommer på ett säsongslångt lån från HV71. Finske Petriläinen gjorde sig ett namn bland den svenska hockeypubliken under sin starka sejour i Timrå för några år sedan. Daniel Ljungkvist fick packa väskan och lämna HV71 när Lars Jonsson värvades från Timrå. Båda är habila tvåvägsbackar som söker uppsving i sina karriärer. Framförallt Ljungkvist lär växa med mer speltid och ökat förtroende i SSK. Även unge Jonathan Ericsson kan mer eller mindre räknas som ett nytillskott då han stora delar av förra säsongen var utlånad till Huddinge. En talangfull back som för övrigt är lillebror till Leksands Jimmie Ericsson.
Bara två helt nya ansikten på backsidan alltså, desto fler nya spelare har tillkommit bland kedjespelarna. SSK gjorde tidigt klart med österrikaren Christoph Brandner från Minnesotas farmarlag Houston Aeros. Brandner har tidigare öst in mål i Österrike och Tyskland. Efter ett misslyckat försök att spela sig in i NHL har han nu istället för avsikt att fortsätta målproduktionen i Sverige. En ryggskada har gjort att Brandner haft ett specialutformat träningsprogram under försäsongen men han sägs nu gå för full maskin. Österrikaren har ett bra skott, är stor, stark och besitter en god offensiv placeringsförmåga. Han sägs dock vara beroende av en kedjekamrat som kan servera de öppnande passningarna för att han ska komma till sin rätt. Tänkt att ta den rollen är ett annat utländskt nyförvärv, tjeckiska centern Petr Leska från Zlin. Tittar man på statistik framstår värvningen av Leska som en av sommarens hetaste i Elitserien. Senaste säsongen skrapade Leska ihop 53 poäng på 56 matcher i den tjeckiska ligan och tillhörde med det den absoluta toppen av poängligan, trots tuff konkurrens från lockoutade NHL-spelare. Leska och Brandner får anses som SSK: s mest namnkunniga nyförvärv inför den här säsongen. En annan spelare som faller under epitetet namnkunnig är norrmannen Per-Åge Skröder som värvats från HV71. Skröder hade, precis som hela HV, en tung fjolårssäsong. Han har dock visat tidigare i karriären att han har förmågan att hitta målet. Förhoppningen är nu att han ska hitta tillbaka till rollen som målskytt i en ny omgivning. Annars är Skröder med sin tuffhet och fysik en spelare som passar väl in i Mats Hallins värvningsfilosofi. Hallin har under sin tid som sportchef tydligt visat sin förkärlek till hårt arbetande ytterforwards.
När vi ändå är inne och berör hårt arbete känns det naturligt att nämna Tomas Kollar som hämtats från Djurgården. Värvningen av Kollar möttes mestadels med skepsis från supportrarna när han presenterades. Den uppfattningen har Kollar dock sett till att till viss del ändra på under försäsongen. Med sin energi och inställning har han alla möjligheter att bli en publikfavorit snarare än en hackkyckling. Den kanske minst spektakulära värvningen så här långt får nog sägas vara David Nyström som kommer från allsvenska Halmstad. David kommer från en fin säsong i Halmstad poängmässigt men får nog finna sig i att börja utanför laget till att börja med. Som vanligt på senare år så har SSK givit ett par J20-spelare A-lagskontrakt. I år handlar det om Tom Wandell och framförallt underbarnet från Slovenien, Anze Kopitar. Den förstnämnde var skadad i princip hela förra säsongen men är en jättetalang från föreningens omtalade 87-kull. Tom får nog mestadels husera i juniorlaget i vinter dock. Kopitar behöver väl vid det här laget ingen närmare presentation. Slovenen draftades i första rundan av LA Kings i somras och rankas som Europas bästa spelare född 1987. Med största säkerhet kommer Anze att vara helt ordinarie i SSK i år. Vistelsen i Elitserien blir, tyvärr för svenska hockeyälskare, kortvarig då Kopitar redan är klar för en flytt till Los Angeles nästa sommar. Uppgörelsen är utformad så att Anze är kvar i Södertälje på lån i en säsong.
Bland de spelare som finns kvar från förra säsongen är framförallt det starka målvaktsparet värt att nämna. Slovakiske landslagsmannen Rastislav Staña stod sig väl i den tuffa konkurrensen av lockoutmålvakter säsongen som gick. I år, under vanliga omständigheter, tillhör han den absoluta toppen av seriens burväktare. Reserven Magnus Lindqvist är ett perfekt komplement till Staña. ”Linkan” accepterar sin roll fullt ut och är en viktig person utanför isen med sin positiva attityd. När han väl får chansen mellan stolparna gör han dessutom så gott som alltid ett gott dagsverke.
På backsidan är framförallt nyutnämnde lagkaptenen Petri Liimatainen och Jan Huokko viktiga. Petri är i mina ögon en av Elitseriens bästa försvarsspelare och i det närmaste komplett. Huokko är framförallt värdefull i det offensiva spelet och ovärderlig med sin högerfattade bössa i power play.
Robert Carlsson, Jörgen Bemström och Anders Burström är tre viktiga forwards som finns kvar sedan förra säsongen. Robban och Jörgen tillhör den stomme av Södertäljekillar med hjärta i föreningen som är mycket viktiga för kontinuiteten i laget. Burström har mig veterligen inte gjort ett halvhjärtat byte i SSK-dressen. Dessa tre är killar att lita på och spelare som kommer att spela viktiga roller, kanske lite i skymundan, i vinter.
Störst varning till motståndarlagen vill jag dock utfärda för puckekvilibristen Dragan Umicevic. Han har goda möjligheter att slå igenom på allvar kommande säsong. Dragan har ett mycket bra spelsinne och en extraordinär teknik. Blir han bara lite klokare och jämnare i sitt spel är han snart ett aktat namn i Elitserien som knackar på landslagsdörren. Stabile centern Erik Norbäck är också värd att nämna. Erik bildade under senare delen av förra säsongen en effektiv kedja tillsammans med Anders Burström och Jörgen Bemström. Dessa hade till uppgift att störa motståndarnas farligaste formation och uppdraget utfördes med bravur. Det återstår att se om det nya tränarparet väljer att behålla den kedjan intakt.
Det nya tränarparet består av huvudtränaren Ulf Taavola som assisteras av Stefan Nyman. Taavola, senast i Skellefteå, är en tränare som bör tillföra ett nödvändigt nytt tänk i föreningen. Han har gjort sig känd som en noggrann tränare som förespråkar stabilitet och trygghet. Just tryggheten i det egna spelet och en röd tråd har lyst med sin frånvaro i SSK under en längre tid. Just därför ser Taavola på förhand ut som en mycket bra tränarvärvning. Till sin hjälp får han alltså Stefan Nyman. Stefan är en Södertäljekille som i sin ungdom ansågs vara en stor backtalang. Han levde inte riktigt upp till de högt ställda förväntningarna som spelare men har om inte annat sett mycket av Europa under sin karriär. Hela fem länder har han spelat i. Tränarkarriären inledde han i danska Sönderjyske innan han lockades tillbaka till Södertälje och SSK: s organisation. Under våren arbetade han som assisterande sportchef när Mats Hallin dubbelarbetade som sportchef och tränare.
Den, åtminstone initialt, mest synliga förändringen är nog ändå byggandet av en så kallad eventarena i Södertälje. Axa Sports Center är namnet på bygget som beräknas kosta någonstans runt 140 miljoner kronor. Namnet på själva hockeyarenan kommer dock fortfarande att vara Scaniarinken medan hela området runt arenan omnämns som Axa Sports Center. Till stora delar ska bygget vara färdigt till hemmapremiären den 1 oktober är det sagt. Denna ansiktslyftning medför förhoppningsvis en ökad publiktillströmning och SSK hoppas på att c:a 1000 personer fler i snitt kommer att besöka SSK:s hemmamatcher under kommande säsong. SSK:s ekonomi är redan nu stabil men med bygget av den nya arenan skapar man förutsättningar för större inkomster via fler inkomstkällor. Helt i linje med den långsiktiga satsningen på att framöver bli ett stabilt slutspelslag.
Träningsmatcher
05-08-10 Brynäs - Södertälje 3-3
05-08-17 Södertälje - HV71 3-0
05-08-24 Nyköping - Södertälje 2-3
05-08-30 Salzburg - Södertälje 4-2
05-09-01 Ceske Budejovice - Södertälje 4-1
05-09-02 Salzburg - Södertälje 1-3
05-09-08 Skövde - Södertälje 1-5
05-09-09 Djurgården - Södertälje 1-6
05-09-10 Storhamar - Södertälje 3-4
05-09-16 Västerås - Södertälje 3-3
Det här talar för Södertälje
Målvakterna
SSK har i mina ögon ett av seriens absolut bästa målvaktspar. En bra sista utpost är en förutsättning för ett framgångsrikt lag
Förra säsongens slutspelssuccé
Semifinalplatsen betyder oerhört mycket mer än vad jag tror den utomstående förstår. Otaliga nervknutar gick i våras upp i rök i Scaniarinkens innandöme.
Ulf Taavola
Jag tror att SSK och Taavola är ”the perfect match”. Noggrannhet, långsiktighet och trygghet är precis vad SSK behöver på sin viktigaste ledarposition.
Det här talar emot Södertälje
Backsidan är för tunn
I skrivande stund har SSK endast sju backar under kontrakt. Dessutom saknas en del kilon och centimeter för att det hela ska vara tillfredställande.
Bristen på ledargestalter
Med förlusterna av Peter Popovic, Joakim Eriksson och några av lockoutspelarna försvann en rad naturliga ledare från truppen.
Den ständiga pressen
SSK är en anrik klubb med mycket tradition. På gott och ont. Kraven från de egna supportrarna och sponsorer kan ibland vara overkligt höga.
Spelarprofiler 2005/2006
Lagkaptenen
Petri Liimatainen är ny lagkapten för säsongen. Ett bra och naturligt val om ni frågar mig. Petri har axlat rollen tidigare i karriären. Han är ett föredöme med sin seriositet och är äldst i truppen. Detta sammantaget tycker jag gör utnämningen helt logisk. Assisterande lagkaptener är Jörgen Bemström och Anders Burström.
Målskytten
Christoph Brandner är värvad med uppgift att göra mål. Under sin tid i tyska Krefeld svarade den storväxte österrikaren för 82 mål på 158 matcher enligt officiell statistik. Ungefär ett mål varannan match alltså.
Liraren
Dragan Umicevic är spelaren att hålla ögonen på i SSK. 21-årigen har en härlig teknik och är en oerhörd underhållare med sin mönsterbrytande spelstil. Dragan kan mycket väl växa till en nyckelspelare för SSK i vinter. Att han kallas till landslagsuppdrag är inte heller någon utopi.
Kommentar
Det är som synes ett, ur flera perspektiv, nytt SSK som går in i säsongen 2005/2006. Truppen tycker jag i nuläget ser tillräckligt bra ut för att kunna nå en slutspelsplats. Det som oroar är den numerärt tunna backuppsättningen. Dessutom saknas en riktig ersättare för Peter Popovic. Mats Hallin är med all säkerhet också medveten om detta även om han inte officiellt uttalat något löfte om någon ytterligare försvarspelare. Man hoppades in i det sista på Mikael Samuelssons underskrift vilket tyder på intresse för att också förstärka med ytterligare någon forward. Min gissning är att SSK håller ögon och öron öppna efter både en back och en forward fram till stängningen av det första transferfönstret. Men ska man förstärka i det här läget ska det vara någon som höjer standarden ordentligt på laget. I annat fall sätter man enbart käppar i hjulet för de unga spelare som nu på allvar bankar på dörren till att bli fullfjädrade elitseriespelare. Jag tänker då främst på Dragan Umicevic och Jonathan Ericsson.
Hur bra är då SSK i förhållande till sina konkurrenter? Det är givetvis svårt att svara på i nuläget och jag ger inte mycket för diverse spekulativa tabeller på försäsongen. Jag skulle istället vilja dela upp serien i tre skikt med fyra lag i vardera. De fyra bästa lagen är jag mer eller mindre övertygad om vilka de är. Frölunda, Färjestad, HV71 och Linköping. Frölunda ser som vanligt nuförtiden väldigt stabila ut. Enda egentliga frågetecknet skulle väl i så fall vara målvaktssidan. Tommy Salo är en allt annat än modern målvakt och har klara brister i det rent målvaktstekniska. Han kommer dock att spela bakom Sveriges bästa lag och lär få all nödvändig hjälp. En Tommy Salo med ett stabilt försvar framför sig är nog trots allt en tänkbar guldmålvakt. Hans i mitt tycke största tillgång som målvakt, vinnarinstinkten, kan bli ett starkt vapen för Frölunda i slutspelet. Färjestad har också de en imponerande trupp och främsta styrkan är, tycker jag, kontinuiteten i lagbygget vilket också gäller ovan nämnda Frölunda. HV71 är givetvis fyllda av revanschlust efter fjolårets debacle. HV har en stark och framförallt bred trupp som blir att räkna med. Linköping förfogar över Sveriges i nuläget kanske bästa målvakt och har ett mycket bra försvar på papperet. Men jag tycker att man saknar den där riktiga spetsen på forwardssidan som de övriga tippade topplagen har.
I ett mellanskikt placerar jag MoDo, Luleå, Timrå och SSK. MoDo har fått behålla viktiga hörnpelare som Salomonsson, Svartvadet och Hasse Jonsson. Dessutom har man värvat en del intressanta spelare, men det kanske viktigaste tillskottet hittar vi på tränarsidan där Harald Lückner anslutit från Mora. Luleå förfogar över ett intressant lag. Möjligen ser centersidan lite vek ut bakom hyperintressante Jonas Nordqvist och ytterligare ett frågetecken utfärdas för målvakterna. Annars tillhör slovaken Jaroslav Obsut en av Elitseriens bästa backar och finske Saravo är ett bra tillskott i samma lagdel. Timrå har haft fruktansvärd otur med förluster av flera framträdande spelare från förra säsongen till NHL. Jag tycker ändå att Timrå har en bra grund att stå på. Klubben tycks ha en stabilitet i hela sin verksamhet och jag är övertygad om att man reder ut den storm som blåste in över Medelpad under sensommaren. Sedan har vi då SSK som vi redan synat med förstoringsglas.
De lag som jag, på förhand, dömer till en inte allt för glamorös tillvaro runt kvalstrecket blir då följaktligen Djurgården, Brynäs, Mora och Leksand. Djurgården ser, som massmedia varit noga med att påpeka, svaga ut. Jag måste medge att det känns aningen konstigt att nämna DIF i samband med bataljer runt det nedersta strecket. Den ekonomiska situationen i huvudstadslaget har dock ovedersägligen gjort avtryck på årets trupp. Man har ändå en kärna av spelare som håller relativt hög klass och en mycket intressant ung norrman i Patrik Thoresen. Båda lagen från Dalarna ser ut som gråa massor utan riktiga stjärnor som sticker ut, vilket kan vara på gott och ont. Bäst möjligheter av dessa ger jag nykomlingen Leksand som likt SSK snart inviger en ny arena. Brynäs har haft en nedåtgående trend i flera år nu och många av stöttespelarna tycker jag passerat zenit. Nyförvärven är dessutom mest spelare som breddar truppen. Plus dock för målvakten Johan Holmqvist som blir oerhört viktig för Brynäs i vinter.
Jag tror att vi kommer att få se en intressant och spännande Elitserie i år, där fyra lag drar ifrån i toppen medan det blir väldigt jämnt under dessa. En OS-säsong som denna har vi även en intressant landslagssäsong att se fram emot. Så dra upp ridån och låt föreställningen börja!
