Förlust i premiären
2846 åskådare hade tagit sig till Lakerdome för seriepremiären mot Halmstad Hammers.
Period 1:
Halmstad tar tag i taktpinnen direkt mot Lakers, Halmstad visar mer vilja och är betydligt rappare i skridskoåkningen. Spelet blir förlagt i Växjös zon, som har stora problem med att ens få ut pucken. Och efter 4.13 tar Halmstad rättvist ledningen efter att Växjö har slarvat i försvarsspelet. Pucken hamnar hos Patrik Ahlstrand som på sin egen retur rundar målburen och slår in pucken i halvöppet mål.
Växjös replik låter dock inte vänta på sig. Thomas Lundström vinner minuten senare en tekning i Hammers zon klockrent bak till Andreas Carlsson, som tar ett skär in i banan och drar på ett slagskott som letar sig in bakom en skymd Jonas Burman i Halmstads mål. Tiduret står då på 5.07.
Växjö har svårt att hitta linjer i spelet, och att ens få ut pucken ur egen zon verkar ibland vara en omöjlighet. Halmstad spelar väldigt smart och krymper isytorna så Växjös spelar inte får tid eller utrymme att bygga upp ordentliga anfall.
Efter 7.22 är det återigen dags för Ville Koivula att vittja nätet. Henrik Blomqvist misslyckas med en rensning och pucken letar sig ut till Halmstads Per Helmersson på blålinjen. Per drar på ett slagskott som mycket snyggt styrs i mål av David Nyström.
Halmstad har det mest och bästa av spelet i den första perioden. Lakers anfall slutar oftast i enmans anfall, och man har särskilt svårt i det defensiva spelet. Man har inte marginalerna på sin sida, och puckar som hoppar över klubbor hör till vanligheterna. Halmstad spelar av perioden och får gå till paus vila med en 2-1-ledning.
Period 2:
Det tar 22 sekunder innan Lakers nyförvärv Brad DeFauw presenterar sig på allvar. Torsten Yngveson vinner en sargduell och får fram pucken till en framstormande DeFauw, som på andra försöket på något sätt lyckas peta in pucken bakom en snopen Jonas Burman. Växjös jämnar nu ut spelet något, och spelet i egen zon börjar kännas tryggare.
Mitt i ett Halmstad-anfall så misslyckas återigen Växjö med att rensa ut pucken, Urban Omark blir i tron att man fått pucken ur zon kvar vid rödlinjen. Pucken hamnar till slut hos Andreas Carlsson som friställer Urban från rödlinjen. Ensam med målvakten gör han inga misstag, och Växjö tar för första gången i matchen ledningen. 3-2 efter 4.22.
15 sekunder senare blir Thomas Lundström utvisad för en Cross-checking, och det tar Halmstad bara sex sekunder att utnyttja detta power play. Pucken hamnar efter tekningen hos Elias Fälth som, med en projektil från blålinjen, skickar in kvitteringen.
Det följer nu en period med mycket ställningskrig. Gapet mellan Växjös backar och forwards är väldigt stort, och man har mycket svårt att bygga upp något konstruktivt spel. Halmstads täta och smarta spel firar stora triumfer, speciellt i mittzon där Växjö fastnar allt som oftast.
tre minuter från pausvila vänder Halmstad spelet blixtsnabbt, och pucken spelas fram till David Nyström som bryter sig igenom Växjös försvar och mycket kallt sätter dit ledningsmålet för Halmstad. 3-4 och klockan visar på 16.58.
Period 3:
Den förväntade storoffensiven i jakten på kvittering för Växjös del infinner sig aldrig riktigt, förrän i slutet av perioden när man tar ut målvakten och spelar sex mot fem. Man får i stora delar av perioden känslan av att det är Halmstad som jagar kvittering, för det är ofta som spelet är förlagt i Växjös zon.
Halmstad genomför matchen på ett mycket bra taktiskt sätt. Man utnyttjar Växjös oförmåga att skapa ett konstruktivt spel, och ser genom tätt närkampsspel till att inte ge Växjös spelare den extra tid man behöver för att bygga upp anfallen. Det enda riktiga glädjeämnet som Växjö-supporter var att Brad DeFauw visade vilka kvaliteter han besitter. Han kommer att bli en stor attraktion denna säsongen, sanna mina ord.
Jag lyfter dock på hatten för Halmstads spelare och dess supportrar för den väl förtjänta segern.