Malmö - Växjö0 - 3
Kamp och disciplin
Rosén avstängd men Pesonen tillbaka. Det var förändringar i laguppställningen inför matchen, men med tanke på Växjös bredd så var Roséns frånfall inget som oroade på förhand.
Hård kamp. Så kan man sammanfatta första perioden. Rahimi och Händemark fortsatte sina dueller från förra matchen och överlag så var det hårda tag och kamp snarare än finlir. Spelet var jämnare än förra matchen och Malmö skapade tryck och flera bra målchanser. Men Fasth var omutlig och gjorde flera fina ingripanden och räddade Växjö kvar i matchen. En delförklaring till Malmös tryck var deras 2 powerplaymöjligheter. Vid båda tillfällena satt Shinnimin utvisad, efter bristande disciplin av sin hantering av klubban. Trots Malmös tryck och flertalet lägen så var det Växjö som ledde matchen med 1-0 efter den inledande perioden. Kiiskinen sköt in ett skott på volley efter ett skott av Pettersson och fortsätter vara sylvass kring målet, oavsett puckens bana. Efter målet kom Växjös bästa byte i matchen. Föga förvånande så var det fjärdekedjan som stod för det. Reddox – Josefsson – Lundberg fullkomligt tryckte ner Malmöförsvaret i egen zon, och lät dem aldrig undkomma. Trycket var så hårt och Malmöförsvararna blev så trötta att när nästa kedja kom in så kunde de fortsätta på vad fjärdekedjan startat. Kul att se och viktigt för matchen.
Andra perioden fortsatte i samma spår. Mycket kamp, men mer tillknäppt än första perioden. Inga mål och inte lika farliga chanser, trots tre powerplay. Gällande Växjös powerplay så måste jag upprepa det jag sagt hela säsongen; man BÖR ha en rightare även i andra powerplay uppställningen. Det blir inte lika farligt med Miele vid vänstra tekningscirkeln. Antingen flyttar man om och sätter Calof där eller så plockar man in Netterberg. Även om inte Netterberg är på samma nivå som de andra i enheten så blir det ytterligare ett hot med ett eventuellt direktskott därifrån. Oavsett vad man tycker så finns där förbättringspotential.
Disciplin, disciplin, disciplin. Det var vad som gällde i tredje perioden. Ju längre den gick desto mindre kreativa var Växjö och Malmö hade mycket av pucken. Men vad gjorde det för skillnad? Ingen. Växjö låg på rätt sida hela tiden, höll Malmöspelarna utanför och Fasth var som en mur mot det lilla som kom igenom. Det blev nästan tråkigt disciplinerat eftersom inget hände, men effektivt var det. Från en blixt från ingenstans så slog Växjö till. Pettersson visar upp sitt utmärkta spelsinne, norpar åt sig en puck, spelar en fristående Högberg genom hela försvarszon som hittar Kiiskinen på bortre blå. Kiiskinen slår en fin macka till en fri Rasmussen och 0-2 var ett faktum. Väldigt snyggt och matchen kändes avgjord. Malmö fortsatte ha pucken men etablerade inget tryck. När man sedan tog ut målvakten så punkterade Calof matchen till 0-3 i tom bur. 2-0 i matcher, kommer Malmö bli nollade?