Växjö - HV710 - 4
Katastrofalt dåligt
Inga mål framåt. Fyra i baken. Det var en hemsk kväll i Vida Arena.
När HV gör mål i första så känns det direkt väldigt tungt. Eftersom Växjö har så otroligt svårt att göra mål så kändes det som att förlusten var på ingående. Kanske kände spelarna likadant. Hur mår självförtroendet egentligen? Det behövs nog tas in några mentala coacher för det här ser skrämmande dåligt ut. Spelarna åker omkring med huvudet under armen, vinner inga närkamper, hjälper inte varandra och ser inte ut att vilja vara där. Antingen så står man alldeles för nära varandra (Pesonen i powerplay som står en halv meter från Burström), eller så låter man sin lagkamrat stångas ensam vid sarghörnet mot 2 HV-spelare och förlora pucken.
Man tappar markering och förlorar närkamper vilket ger både 0-2 och 0-3. Backarna är osynkade och för långt ifrån varandra, vilket gjorde att HV fick flera lägen genom ett inspel mellan backarna. Uppspelen är icke-existerande och det är jobbigt när nu även backarna börjar vackla i sitt spel. Inte heller Andrén var stabil ikväll, Öneruds mål ska han ta.
En sak som frustrerar mig som åskådare med Hallams spel genom åren är att det ibland blir FÖR kontrollerat. Spelarna släpps inte loss, inte känslomässigt eller spelmässigt. Det frustrerar mig främst vid förluster. För då vill man se att spelarna trots allt kämpar allt de har för att vinna, men så är inte fallet eftersom de håller sig inom ramen. Till och med en sådan som Shinnimin, som förra året hela tiden låg på gränsen, ska hållas inom ramen. Det blir säkert ett säkrare spel, men mindre underhållande att titta på och det ser just nu ut som att ingen i laget VILL någonting. Vill de ens vara där? Den ende som såg glad ut över att få spela var Kiiskinen, som var tillbaka till kvällens match. Han rev och slet och försökte. Men ingen annan hängde på. Inte ens juniorkedjan kom upp i samma spelglädje, innan de splittrades åt. Här måste man dock också erkänna att HV spelade väldigt bra. Man satte bra press, låg rätt och hindrade Växjö från några målchanser.
Det var otroligt hur svårt Växjö hade att komma till målchanser. Trots 4 powerplay, varav en i 6 mot 4, så skapade man inga vassa chanser. Det närmaste man var var två ramträffar, varav en var av Shinnimin i boxplay... Det säger väldigt mycket om hur svårt de har det. I Cmore så påpekade de med rätta att det inte känns som att någon tar tag i det. Ingen vill leda framåt, här saknas Rosén något oerhört. Någon som kan gå i bräschen och luckra upp ett försvar. Jag saknar också Martinsson mer och mer för varje match, framför allt en sådan här när uppspelen är så usla.
Det är mycket som bör åtgärdas, vilket tar man tag i först? Är det Hallams fel att haninte får ut mer av laget? Har Evertsson gjort dåliga värvningar? Är allt spelarnas fel? Kommer det lossna tillräckligt fort? Som det ser ut nu kan man fakiskt missa slutspel, om inte värre.
