Slutspelet i fara efter dubbla förluster
Infra City fortsätter att blanda och ge i jakten på slutspel. Efter två raka segrar åkte tupparna på två retliga uddamålsförluster och får nu allt svårare att klara andraplatsen.
Den åtråvärda slutserieplatsen hamnar allt längre bort. Blue Forest och Folke Rydén lyckades ta varsin seger mot IC, som nu halkat ner till en besvärande fjärdeplats i tabellen. Läget är dock inte värre än att bara en poäng skiljer IC från andraplatsen.
Efter ett ståtligt sargbygge förvånades Infra City över motståndarnas taktiska upplägg. Så fort guldtupparna erövrade boll backade Blue Forest ner med samtliga spelare på egen planhalva. Backarna Mathias Bjunér, Johan Carlsson och Lasse Lejdeby fick därför skrämmande god tid på sig för sina uppspel medan anfallarna försökte hitta ytor i trängseln framför Forest-målet. Att föra matcher är som bekant inte Infras starka sida och det mesta kreativa stod fenomenet Daniel Westin för. Blue Forest kontrade gång på gång och fick gott utrymme emellan IC:s isärdragna lagdelar. Målen ramlade in och Joachim Topala lämnades ofta chanslös.
Vesslan målade - Blue Forest kontrade
Vesslan lyckades kvittera till 1-1 efter en briljant passning från Roger Hansen innan Blue Forest återigen kontrade sig fram till 3-1. Förhoppningar tändes när cirkusartisten Westin vispade in en reducering, innan en ensam Lejdan retfullt enkelt släppte en motståndare fri och 2-4 rasslade in i nätet. Infra City såg tröga ut i sina stressade försök att vända på steken. Ett sista ljus tändes när nytillfrisknade Erik Hjort från sin position bakom motståndarkassen lyfte in en boll i kaosområdet framför mål. Med en kropp fylld av energi och frustration vräkte sig Mattson fram bland tre motståndare och lyckades styra in 3-4 på volley. Med minuten kvar av matchen lämnade så Topala sin kasse i ett sista försök att fixa kvittering med ytterligare en utespelare. Den minuten var dock över på halva tiden och segerchansen rann ut i sanden.
Kollision och baklängesmål
Infra City ville inte smälta att de hade förlorat mot det där laget och förargades över sin ineffektivitet. Det skulle bli en ändring, sade man och knöt näven inför matchen mot Folke Rydén.
Och så efter någon minut sprang Carlsson och Mattson ihop vid en höjdboll och en fri Folke slog in 1-0 från nära håll. Strax därpå gav Vesslan vind i seglen när han vispade in en kvittering på pass från Carlsson. Minuterna som följde deklarerade att Folke Rydén är ett lag av det risigare slaget och att Infra City med tiden skulle få en enkel match. Ödet (och domarna) ville dock annat. Plötsligt fick en motståndare helt öppen kasse ett par meter ifrån en liggande Lejdan. Den till åren stigne backen värderade situationen, viftade bort bollen och baklängesmålet men fick sona sitt brott i utvisningsbåset.
Rekord i utvisningar
Det var bara början. Som en blixt från klar himmel ljöd pipan åter och domaren skickade även Roger till båset. Förklaringen var ett felaktigt avstånd vid ett frislag tio sekunder tidigare, något som domaren inte gjort tecken för över huvud taget. Infra City tog det dåliga skämtet med ro och spelade perfekt i tre mot fem (Carlsson, Jesper Löngren, Andreas Bjunér och Topala var smått magiska). Rättsskiparen var dock inte färdig med lustigheterna och visslade friskt när Mattson avvärjde ett skottförsök framför kassen. ”Slag”, ropade pipfetischisten efter att tidigare ha släppt ett tiotal liknande situationer, och nu satt tre guldtuppar i häktet och skakade på huvudena. Det numerära underläget var dock inget som bet på IC, och plötsligt slet sig Ekan fri i en kontring. Skottet gick över, men av någon anledning belönades prestationen med ett straffslag. Hjort tog saken i egna händer men lyckades inte få dit ledningsbollen.
Folke ryckte ifrån
I stället redde IC ut det numerära underläget och blev fulltaliga. Som ett brev på posten kom då ytterligare ett baklängesmål efter förvirring framför egen kasse och uppförsbacken var tillbaka. Skiten späddes på minuterna senare då en Folke utan åtgärd från domaren tilläts rappa Topala över handleden och lägga in 3-1-bollen i nät.
Frustrationen var stor och det talades om att Folke Rydén var det sämsta lag man mött i Stockholmskorpen. Hoppet sattes i stället till att det fortfarande var över tio minuter kvar av matchen och att spelet började sitta allt bättre. Benny Borgman var lysande på sin vänsterkant och började slänga in farliga passningar framför kassen, Jesper Löngren var som en terrier med känsla och den där Vesslan var den där Vesslan och lättade in 2-3 på pass från Ekan. Det började bli ordning på torpet och Folke Rydén såg alltmer slutkörda ut. Att IC-målen skulle ramla in var bara en tidsfråga.
Skandaldomaren stal åtta minuter
Men så var det det där med tidsfråga. Matchuret visade sexton minuter, spelavbrott borträknade, vilket torde gett IC närmare tio minuters utrymme för ihärdigt målskytte. I stället satte den inkompetente domaren återigen pipan till munnen och blåste av matchen nio minuter för tidigt. Skandalen var ett faktum, konspirationsteorierna flödade i den rackiga industribyggnaden och Infra City får genomlida fyra veckor som förlorare.
