GULD TILL INFRA CITY!
Strax efter klockan två på söndagseftermiddagen satte Nicklas Bjunér den avgörande straffen i nät med en Kenta Nilsson/Peter Forsberg-dragning. Jimmy United hade räddat två straffar och klassiska Infra City hade betvingat fjolårsmästarna Viby Kings och giporna svirade duktigt i höjden.
Våren 2007 hade varit ett helvete för klenoden IC. Allmänt förkastlig inställning blandades med förluster på rad. Poängskörden blev en poäng och topplaget Infra hade dalat ner från allmänhetens näthinnor. Tilltron till de gröna sköningarna var inte stor när de äntrade Sollentuna Badmintonhall för sista gången.
Men som alla andra vackra drakar i denna värld reste sig Infra City i motvinden. Den seglade fram längs molnen och målade himlen i grönt och gult.
För fem av lagets hjältar började dagen med en redig frukost på Star Hotel i Sollentuna. Andreas, Danne Vessla, Lejdan, Mattson och Pauli lyxade till med äggröra och bejken och kaffe allsköns läckerheter innan de sammanslöt med resterande manskap i det svettdrypande innebandytemplet.
Kvartsfinalen mot Stolpskott började glimrande. Infra City, med den från Thailand hemvände Nicklas Bjunér, tog tag i taktpinnen och ledde efter halva första perioden med 3-0. Då hade Nicklas gjort två kassar och brorsan Andreas satt trean i ett friläge. Det var fina känslor på IC-bänken, men sedan kom slarvet. Två mål från Stolpskott tilläts trilla in innan man skärpte sig igen. Vid ställningen 3-2 visade Jimmy att han tagit stora steg under våren med en omöjlig enhandsräddning då Stopskotten skulle raka in bollen i öppet mål. I andra perioden var det så dags igen - Daniel Westin spelade fram Nicklas Bjunér som satte spiken, 4-2, i Stolpskott-kistan. Känslorna var blandade. Infra City hade vunnit utan att övertyga och i solgasset utanför hallen pratades det som vanligt mest om annat. Stolpskotten tyckte det var galet att förlora mot ett lag som bara hade en som kunde spela innebandy och var sedvanligt gnälliga efteråt.
I semi väntade de gamla hårda kombattanterna i Frezta Boyz. Infra blev något överraskade över det låga tempo laget bjöd på och hur passiva de var i spelet. Ändå hade IC svårt att få till några klara målchanser och halvvägs in i första perioden tog Frezta ledningen med ett lurigt studsande skott från högerkanten. Då var det dags för Vesslan och Nico igen. Westin stod för passet och Bjunér sprätte in kvitteringen. Klockan tickade på mot straffar och när bara minuter återstod var det dags för dagens första stora matchhjälte. En orörlig Frezta-back stod och daltade med bollen vid egen målvakt när Andreas Bjunér, taggad till tusen, klev in och snodde åt sig bollen. Med lite studs och målmedvetenhet sprang han runt den utrusande målvakten och stänkte in segermålet i nät. Den orörlige backen kved som en gris och ville ha frislag, men Infra City hade återigen tagit sig till final.
Pausen blev inte lång för de gröna sköningarna. Medan Viby Kings värmde upp med sina seriösa övningar satt IC-gubbarna i en hög vid bänken och pratade om annat. Sedan drog matchen igång med hög fart. Viby ställde upp en gubbe bakom IC:s förlängda mållinje och slog långbollar för att röra om lite i IC-grytan, men backlinjen höll sig kalla. Infra skapade många avslut men målvakterna i matchen höll hög klass. Så på en av Vibys alla höjdbollar fick en dåre en sällsynt lyckträff. Ur dålig vinkel lyckades Viby-karln sträcka ut armen och på volley träffa bollen, som dessutom hade mage att landa i nätmaskorna intill en av Jimmys stolpar.
- Trodde aldrig han skulle nå den. Jag borde ha rensat undan den, sa en deppig Lasse.
Men Lasse skulle rädda hedern strax efteråt. När en Viby-spelare skulle raka in tvåan i öppet mål från två decimeters avstånd ryckte Lasse klubban ur handen på den rackarn. Domaren, som hade tillåtit precis allt under matcherna, missade även det och spelet fortsatte.
Sedan var det dags för dagens andra stora hjälte. På pass från Nicklas smällde Daniel Westin in kvitteringen och Infra City var tillbaka i matchen. Jublet haglade och de gröngula stred med kniven mot strupen de sista minuterna. Kämpaglöden lyste i gröna och gula färger. Jimmy United tog allt. Backparen Mattson-Pauli och Carlsson-Lasse tryckte till Viby duktigt och kedjorna (Andreas-Jesper-Ekan och Vesslan-Nico-Gunnar) forecheckade outtröttligt. Det var en sann uppvisning i laganda. Vårens bottenlag IC hade givit alla svar på tal och matchen slutade 1-1.
Då väntade ingen förlängning, utan straffar. Och inte fem stycken, utan en i taget, i sudden death-stil. De gröngula diskuterade vilka som skulle lägga straffarna då domaren förkunnade att samma gubbe kunde ta allihop om man ville. Infra City var överens om att Nicklas skulle ta hand om biffen tills vaderna krampade och sedan skulle Vesslan ta över. I kassen stod Jimmy och hade gjort ett magnifikt slutspel.
Den första straffen slog Viby in, Jimmy gick aningen för tidigt. Nicklas hade pressen på sig, men höll och lade in bollen med en backhand.
I omgång två sträckte Jimmy ut sin långa arm och räddade på golvet. Infra-bänken jublade och Nicklas hade chansen att avgöra. Men Nicklas slarvade (enligt honom själv) och lade bollen i stolpen. Spänningen levde.
Omgång tre. Jimmy United väntar kallt in Vibys långe straffskytt och gör sig stor. Skottet tar någonstans i magtrakten och United har återigen dragit ner jubel för sin hjälteinsats.
Nicklas tar sats ännu en gång. Han joggar fram, tar lite extra fart åt vänster och när alla tror att han gått för långt lägger han ut bollen åt höger och sträcker ut. Som Foppa gjorde mot Kanada i Lillehammer 1994 petar han in bollen med en enhandare medan målvakten simmar runt vid sin högra stolprot. Guldet var bärgat.
Segervrålen sprang i höjden, skratten likaså. Infra City, med två spelare som tränar (Vesslan tränar också, men inte på att vara utespelare), hade betvingat Viby Kings, där en hel drös spelar seriöst - och tränar! En hemsk vår slutade med ett efterlängtat guld och Infra City kan nu lämna Sollentunakorpen som mästare. Nu väntar man bara på att få bucklan. Och på att spika datum för guldfest. Det är man väl värda. Det var inget aprilskämt, Infra City är på fullaste allvar det bästa laget.
