Fortuna Düsseldorf - Erzgebirge Aue
Inför: Lazio - Cagliari
En svår bortamatch mot formstarka Lazio på Olimpico. På pappret en given hemmaseger, men i praktiken är historian mer komplicerad än så.
Så var det dags för bortamatchen mot Lazio igen. Den som vi har haft så roligt åt de senaste åren. Omständigheterna gör att denna match, som för de flesta andra lag vore en mardröm – särskilt nu som Lazio är i toppform med tre raka segrar – för oss Cagliarisupportrar är något vi har väntat på ända sedan försäsongen. Cagliari är obesegrat mot Lazio i ligan sedan återkomsten till Serie A för två säsonger sedan. Det övertaget finns inte mot något annat av de lag som inte åkt ur serien under tiden. Hemmamatcherna är inte så mycket att tala om, där vinner inte många lag, men på Olimpico finns det mycket glädje att hämta… Just när vi möter Roms ljusblåa skara.
3-2-segern för två säsonger sen är minnesvärd dels för att det var den enda bortasegern på hela säsongen, dels för att det skedde på ett märkvärdigt sätt. Pandev gav Lazio ledningen, och allt såg fint ut tills Langella kvitterade på kontring innan halvlekens slut. Sen blev det allt mörkare för hemmalaget. Esposito tvingade Peruzzi i målet till en utvisning, och sedan avgjordes matchen efter två mönsteranfall med triaden Langella-Zola-Esposito (ja, det fanns en tid då inte allt handlade om David Suazo).
Men om det var märkvärdigt, vad ska man då säga om nästa ligamöte på Olimpico? Domare Mario Mazzoleni från Bergamo svarade för en insats som drev Laziosupportrar till vansinne, samtidigt som vi rödblå blev mer roade med varje minut som gick. Som ni säkert kan gissa har de två olika lägren olika syn på Mazzolenis jobb den kvällen, även om det mest handlar om en gradskillnad. Så mycket kan i alla fall sägas att det var just en Mazzoleni som krävdes för matchen skulle få ett sådant tragikomiskt öde. En vanlig dag hade Lazio vunnit matchen.
Allt började perfekt för Lazio och ledningsmålet kom en bit in i första halvlek av Di Canio. Men innan halvleken var över började helvetet för biancocelesti. Vid en frisparkssituation utanför Lazios straffområde tappade Siviglia vettet och sparkade liggandes Abeijon i benet. Mazzoleni drog fram det röda kortet.
Cirka 20 minuter in i andra halvlek kom nästa smäll. En perfekt kombinationsspel av Cagliari bäddade för kvittering av Gobbi. Lazio hade tappat matchen totalt, men det skulle komma mer.
Först dömdes Cribaris mål bort för ruff på Bizera i nickögonblicket. Mycket tveksamt. Sedan blev playmakern Liverani utvisad efter en situation som inte var särskild uppenbar för kameran. Det bör där nämnas att medan Siviglia senare fick 2 matchers avstägning, slapp Liverani någon extra avstängning. Mazzoleni blev senare avstängd i fem matcher och har inte dömt någon Serie A match sedan dess. Han har senare också hävdat att domarförbundets Mattei innan matchen gett honom rådet att döma till Lazios fördel, och anser att hans avstängning är en konspiration. Givetvis har den här historien ingått i soppan som vi kallar calciopoli.
Förutom dessa matcher möttes lagen i Coppa Italias åttondelsfinal 2005. Lazio vann matchen på Olimpico med 3-2 efter förlängning, men i praktiken var det ändå en förlust eftersom resultatet innebar avancemang för Cagliari till kvartsfinal tack vare fler gjorda bortamål.
Med denna bakgrund förklaras rödblå munterhet inför matchen som spelas söndag kväll (kvällsmatch lagen emellan för fjärde gången i raden)
Vad man annars ska säga om förhållandena nu är att Lazio, som ett av seriens bättre lag för tillfället, är storfavorit. Vi kan bara hoppas att historien upprepar sig, på vilket sätt det än må vara.
Cagliaris form är svårare att sia om. Man är fortfarande segerlös, men har ändå gått tre raka matcher utan förlust, varav en mot då serieledande Inter, och den första bortapoängen är ”redan” ett faktum. Spelet har också stämt, så Lazio ska inte vara övermodiga efter utklassningen mot Torino senast. Övermodet är förstås en sak som skulle kunna tala till Cagliaris fördel. Lazio var förvisso bra mot Torino, men fick också allt med sig och resultatet 4-0 var i överkant. Efter en sån match är det lätt att man faller hårt när verkligheten åter infinner sig. Nu har ju tyvärr – för Cagliaris del – landslagsuppehållet gjort att Rocchi och gänget hunnit komma ner på jorden.
Cagliari har också fått ytterligare namn på skadelistan i form av Ferri och Del Grosso. Med Canini frånvarandes sedan tidigare finns det alltså en del att oroa sig över. De troliga ersättarna Agostini och Pisano är dock prövade kort sedan tidigare som ska kunna fylla luckorna någorlunda väl i alla fall.
Även Andrea Capone är borta på grund av skada, men det har kanske mindre påverkan på startelvan. Liksom senast återfinns Langella på bänken.
Huvudfrågan blir om Giampaolo vågar satsa på renodlat 4-3-3 eller om ytterforwardsen kommer att agera som mittfältare, beroende på matchbilden. Det mesta talar hursomhelst för att D’Agostino har fördel mot Pepe på vänsterkanten.
