Erzgebirge Aue - VfB Stuttgart
Inför: Cagliari - Siena
Efter två veckor är fotbollen tillbaka i Italien. Men den är sig inte lik och kommer inte att vara det ett tag framöver. Därför är stämningen inte särskilt laddad inför denna match mellan Cagliari och Siena, som vi i ironins tecken kan kalla för publikderby.
Sedan hemmaförlusten mot Reggina, som nu känns väldigt avlägset, blir det inte Livorno, utan deras toskanska grannar Siena som står för motståndet, på Sant’Elia. De flesta matcher i omgången kommer att spelas inför tomma läktare. Vid det här laget börjar det bli alltmer tydligt att beslutet är resultatet av en begravningsstämning som piskades upp direkt efter Filippo Racitis död i Catania, av en masshysteri som nu kanske känns mindre logisk. Supportrar runtom landet undrar varför de ska straffas för något som har hänt i Catania. Uppgifter om att Racitis död var planerad med anledning av händelser utanför fotbollen gör också att den tragiska incidenten inte riktigt kan klassas som fotbollsvåld. Men det blev ändå gnistan som tände det som kan bli en revolution inom den italienska fotbollens arenavärld. Till mångas förvåning är Sant’Elia en av får arenor som fortfarande kommer att vara öppen för publik. Det gäller också gästande Sienas Artemio Franchi.
Det som många inte känner till är att Sant´Elia under 2000-talet har varit en arena inbyggd i det gamla Sant´Elia som bland annat var värd för tre gruppspelsmatcher under VM 1990. På grund av att de gamla betongklumparna inte kunde garantera säkerhet byggde man läktare på enklare konstruktioner, där löparbanorna tidigare låg. De tomma gamla läktarna som är fullt synliga bakom de nyare läktarna ger förutom ett ödsligare intryck också en värre bild av Sant´Elia än arenan kanske förtjänar om man bara utgår från vilket skick arenan befinner sig i för den betalande åskådaren.
Nu lär i och för sig inte Cagliariborna att rusa till arenan när lilla Siena kommer på besök, och Sienas bortafölje är inte den allra största i Italien om man säger så. Så det lär bli en ganska lugn eftermiddag på Sardinien. Laget Siena kan dock ställa till med en del bekymmer för detta skadedrabbade Cagliari. De svartvita, som under senare år har varit Italiens motsvarighet till Bolton i England, inledde säsongen väldigt starkt, och även om resultaten i efterhand har dalat är man fortfarande ett stabilt mittenlag med en bortastatistik som inte alls är dum; tre vinster, tre oavgjorda och fyra förluster. Att lagets bäste målskytt Ejron Bogdani har stuckit till Chievo är dock en utmaning. Francesco Cozza blir en man att hålla ögat på. Den gamle Regginakaptenen har en tendens att ställa till det för mindre lag i Italien med mål i de lägen där de är som jobbigast. Övriga namn som bör nämnas är förstås Mario Frick, nästan lika flitig som Bogdani med målskyttet, samt den formstarke försvararen Daniele Portanova.
I Cagliari finns det i princip ingen spelare som har visat något av värde under de senaste veckorna, förutom försvararna Bianco, Agostini och Pisano. Diego Lopez är skadad och kommer att ersättas av sin landsman Bizera. Friska offensiva krafter har bara visats i form av nykomlingarna Marchini och Peñalba. Den förre lär få starta matchen. Men den unge argentinaren som debuterade senast mot Reggina är inte ens med i truppen. Marco Fortin får en speciell uppgift nu när han ställs mot sina gamla lagkamrater. I säsongens första match satt han på bänken när Chimenti höll nollan.
I övrigt noteras att Capone och Conti återkommer till spel efter en inofficiell avstängning, sedan dessa två bråkat med varandra på träning.
Förra årets match avgjordes på övertid sedan kommunikationsbrist mellan målvakt och försvarare hos Siena lämnat vägen öppen för David Suazo att rulla in matchens enda mål, och sätta Sant´Elia i total eufori.
