Mitt möte med Roberto Baggio - Del 1
Hastighetsmätaren visar 180 kilometer i timmen - en genomsnittlig fart på autostradans vänstra körfält. Jag och min reskamrat, Petter Petersson, är på väg från Milano till Brescia för att bevittna serie-A matchen mellan Brescia och Inter. Vårt stora mål är att få se legenden Roberto Baggio live!
Tidsoptimisterna Petter och jag kommer fram till Brescia tjugo minuter före matchstart. Folk med blåvitrandiga halsdukar vandrar mot hemmastadion Mario Rigamonti. Det märks att det är något speciellt på gång, det är calcio på gång i landet med den bästa fotbollsligan. Men det verkar inte bli någon fotboll för Petter och mig. Gatorna är fulla med bilar som bildar en till synes förödande bilkö mot arenan.
När vi väl kommer ur den värsta smeten dyker ett nytt problem upp. Parkeringsplats! Chansen att få tag i biljetter minskar ju längre ifrån arenan vi rullar. Men tillslut hittar vi en parkeringsficka, och jag tvingas göra en fickparkering. I detta nu befinner vi oss cirka en kilometer ifrån Mario Rigamonti stadion. När jag öppnar bildörren hörs mullret från hur klackarna försöker överrösta varandra inne på arenan.
Vi lägger benen på ryggen och sätter kurs mot mullrets källa. Några minuter senare befinner vi oss vid biljettköerna som tack och lov inte är allt för långa. Ett par minuter i tre är jag framme vid biljettluckan. Smått andfådd och med några svettpärlor i pannan ber jag om två biljetter på min knackiga italienska. Överlycklig tar jag emot två matchbiljetter samtidigt som jag räcker över 40 euro till den trevliga tösen i luckan.
Som två yra höns går Petter och jag in på arenan som tar cirka 28 000. En liten arena om man jämför med San Siros 80 000 sittplatser - där vi satt veckan innan och tittade på Milanoderbyt. Nu råkar vi hamna mitt i Brescias vilda klack och med vår fina dv-kamera (vi gjorde nämligen en dokumentärfilm om resan) drar vi genast på oss uppmärksamheten. En kortväxt och satt herre i 30-årsåldern kommer fram och säger "no, no" i takt med att han pendlar fram och tillbaka med sitt biffiga finger. Vi börjar förstå att det nog är ganska känsligt att filma (huliganerna) från denna position, vilket vi omgående får bekräftat av en blond "Brescia-brud", som för ovanlighetens skull talar engelska.
Petter och jag, får tillsammans med den kortväxte 30-åringen, lämna läktarsektion. Vid sin sida har nu den kortväxte mannen en 200 centimeter lång kille, som tack och lov inte är lika biffig. Vi kommer till en öde bakgård till arenan och jag börjar frukta det värsta.
Dunk, dunk, dunk låter det när den kortväxte 30-åringen bankar på en. plåtdörr. En vithårig, och till synes butter man i 70-årsåldern öppnar den tunga dörren, och de två muttrar någonting mellan varandra. Den kortväxte 30-åringen, som verkar ha stor makt och kontroll, leder oss nu in på arenan, utan tvåmetersmannen som fick vänta utanför. Tankarna om att åka på stryk har jag lagt åt sidan, och jag fattar nu att den kortväxte 30-åringen leder oss till en långsida, där det "vanliga" folket sitter.
Men ack så fel jag har. När vi befinner oss bakom ett av målen, så stannar den kortväxte 30-åringen och gestikulerar samtidigt att "här kan ni vara och filma". Sen försvinner han lika plötsligt som en svensk sommar. Troligtvis trodde han att vi var professionella fotografer från Sverige. I själva verket är vi ju "bara" glada amatörer från en dokumentärfilmskola på Öland! Men där står vi nu, tillsammans med pressfotografer från hela Italien, som tittar väldigt suspekt mot oss. De undrar säkert vilka vi är, och varför vi inte har de vita pressvästarna på oss.
Det är fantastiskt att känna på atmosfären från en italiensk ligamatch från läktaren. Men att stå framför en klack och känna ljudvallen i ryggen, samtidigt som man får se upp så att man inte får stenhårda bollar på sig från Baggio, Vieri, Batistuta, Recoba och Company eftersom man står bakom ett av målen, det är magiskt!
Hemma i Sverige undrar pappa om vi fått tag i biljetter. Via mobilen berättar jag att vi står bakom ett av målen.
Tur för oss var också att matchen blivit lite försenad, så när Petter och jag gjort oss hemmastadda är det dags för spelarpresentation. Varje gång speakern säger ett förnamn i hemmalaget så skriker publiken ut efternamnet. När spelare nummer tio i Brescia får sitt förnamn presenterat så fullständigt "exploderar" hemmapubliken ut hans berömda efternamn - BAGGIO!
Nittio minuter senare har Petter och jag fått ducka för ett antal projektiler från bland annat de nämnda skyttarna, hört hur spelarna ropat till varandra, sett Christian Vieri (anfallsstjärna i Inter) bli utvisad och även fått uppleva när Roberto Baggio dansat bort ett par motståndare. Vid ett tillfälle, efter ett tappert inläggsförsök, var Igly Tare (anfallare i Brescia) nära att "mosa" vår kamera med ryggen. Men min gode vän Petter kunde snabbt parera undan!
I halvtid kom den kortväxte 30-åringen fram och snackade med oss. Han hade nu en cigarett i munnen och såg ännu "farligare" ut. Men det visade sig att han var riktigt schysst. Tyvärr förstod vi inte varandra så bra eftersom jag inte är någon expert på italienska, och han visste knappt vad "yes" betyder. Men vill man förstå varandra så går det, och jag uppfattade en hel del av vad han sa. Bland annat intressant insiderinformation om vissa spelare i Brescia, som jag dock inte vågar nämna här och nu.
Matchuret tickar nu på övertid och vi väntar bara på att domaren ska blåsa av ett minne för livet. Lite smått besvikna är vi dock eftersom vi inte fått se några mål. Dessutom har Brescia varit det bättre laget. Besvikelsen blir därför stor när Hernan Crespo sätter 1-0 för Inter i den 93: e minuten. Det blev den sista sparken i matchen! Direkt efter avsparken ljuder domarens slutsignal.
Den tillresta Interklacken jublar tillsammans med sina hjältar på Mario Rigamontis numera söndersprungna gräsmatta. Hemmapubliken busvisslar och visar tydligt sitt missnöje över det orättvisa slutresultatet. Men har man varit med om Sverige - Senegal så är man härdad, så jag samlar mina tankar och beger mig istället mot spelaruppgångarna.
Fortsättning följer lördagen den 1: a november
