Palermo-Milan 1-2
Ett reservbetonat Milan visade upp stort spel på Renzo Barbera och kunde ta med sig ett gott resultat inför returen.
Efter en relativt välspelad match kunde AC Milan avgå med en komfortabel seger borta på erkänt svårspelad Siciliansk mark. Segersiffrorna skrevs till 2-1 för gästerna även om siffrorna inte alls speglar den genomgående matchbilden där ett speldominant bortalag styrde och ställde med relativ lätthet emot ett håglöst hemmalag.
Carlo Ancelotti hade för aftonen valt att ställa ett reservbetonat Milan på planen för att spara viktig kraft och ömmande ben inför kommande uppgifter. Med facit i hand kan man ställa sig följande fråga: vilket av Milan A och Milan B är egentligen det bästa laget just nu?.
Första Halvlek
De inledande 45 minuterna skulle handla nästan enbart om bortalagets bollinnehav. Palermo hade inte mycket till ordnat anfallsspel utan valde att spela en Första Världskrigsinspirerad "skyttevärns"-fotboll. Den rödsvarta kulsprutan, för kvällen med Gattuso och Ambrosini som ammunition, mejade ner allt som Palermo hade att erbjuda så fort de klev ur sina skyttegravar.
De stora fältherrarna för kvällen, Dhorasoo och Seedorf, bjöd på flera läckerbitar i form av delikat bollkontroll och sprakande tempoväxlingar som i slutändan tyvärr inte resulterade i annat än spoilerade målchanser. Den skärpa och hänsynslöshet som Ukrainas stolthet står för var tydligt saknad i en halvlek där den avgörande sista passningen allt som oftast hamnade snett och vint.
I målchansväg fanns det inte speciellt mycket att skriva hem om annat än ett par långskott av Crespo och Grosso. Lamberto Zauli bjöds också på ett nickläge som dock inte störde Abbiati i hemmaburen speciellt mycket.
Andra Halvlek
Den andra halvlekens karaktär var relativt lik den förstas med undantaget att ett fatalt junioringripande av herr Christian Abbiati skulle sätta nerv i en till synes avgjord och död match. Seedorf och Dhorasoo skulle även denna halvlek dominera spelet med skillnaden att deras vackra spel denna halva bar frukt.
Åtta minuter in i halvlek nummer två så kommer Holländaren runt på kanten och lyckas finna en omarkerad Hernan Crespo som inte gjorde något misstag utan kunde förpassa inspelet med bredsidan in i nät. Nätrasslet innebar en värdefull ledning men främst ett värdefullt tillskott på Argentinarens självförtroendekonto som sedan en tid tillbaka varit övertrasserat. Ett fint inlägg och en intelligent positionerad avslutare innebar alltså 0-1 till Milan. Fortsättningsvis skulle Palermo resa sig ifrån sina låga positioner och Milan inrikta sig på att kontra in spiken i kistan.
Vikash Dhorasoo fortsatte att dominera ifrån sin till vänster belägna mittfältsplats. De gånger denna man håller bollen vid sina fötter kan man räkna med att det kommer att slå blixtar runt hans fötter. Är det inte en underbart öppnande passning så är det en tempoväxling som skulle få Oba Oba Martins att sätta morgonespresson i vrångstrupen.
24 minuter hann gå när Dhorasoo bryter ett Palermouppspel högt uppe i banan. Med sitt goda spelsinne finner han Clarence Seedorf relativt omarkerad i boxen som på kraft kunde avsluta. Skottet sökte sig på något egendomligt sätt in i nät via Santoni som inte förmådde hålla det kraftfulla skottet utanför mållinjen. 2-0 och matchen verkade avgjord. Men man kan tydligen inte säga hej föränn man gått över bäcken i det här laget.
Först ut var Serginho som tagits hårt hela matchen av den enerverande Mutarelli. Efter att ha blivit nedsparkad för tredje gången på kort tid så brast alla dammar för Brassen. En vidrig spark med dobbarna emot Morrone resulterade i mindre kalabalik och domaren fick hala fram ett gult kort som i ärlighetens namn borde ha varit av röd kulör. På plats fanns Clarence som kunde bryta den onödiga tuppfäktningen innan det hela urartade.
Ett par minuter senare vinner Palermo en hörna som skulle resultera. Luca Toni kunde ostörd nicka in reduceringen i tom kasse sedan Milans målvakt för aftonen helt enkelt var ute och hängde lördagstvätt. Månne tänkte Abbiati på de följande kvällsaktiviteterna då jag inte riktigt begriper vad han hade att göra i ödsligaste av ingenmansland. 1-2 och likets bleka färg förbyttes i ett rosasvart och livligt spektra med tio minuter kvar att gå på.
Som tur är (för Abbiati) så stannade siffrorna vid 1-2 och Milan kunde rättvist ta en seger. Crespo hade ett par ytterligare lägen att utöka sin målskörd men denna afton så får vi vara glada att det åtminstone blev en kasse.
I övrigt vill undertecknad rikta beröm emot hela mittfältet som stundtals spelade briljant fotboll. Den enda som föll ur ramen var Rui Costa, vars tendens att överdriva saker och ting visade sig vara en ineffektiv metod att spela fotboll på. Nesta visade sin duktige elev Coloccini hur försvarsspel skall bedrivas med ett par resoluta ingripanen. Dhorasoo och Seedorf får överbetygen.
