Chievo - Juventus 1-2
Ett stabilt Juventus vann rättvist mot ett Chievo som borde ha mer att ge.
I går kväll, söndag, kom de regerande mästarna på besök på Stadio Bentegodi. Chievo ställde upp med ett ganska oväntat lag. Roberto Baronio skulle troligen ha startat men av någon anledning fanns han inte med i laget, en sen skada möjligtvis. Hans plats togs av nykomlingen från Palermo, Stefano Morrone. Daniele Franceschini var petad till förmån för Giuseppe Sculli ute på vänsterkanten.
Chievo var ganska annorlunda formerat för dagen med Frederico Cossato på topp i sällskap med brassen Amauri, sedan låg Sculli högt uppe på vänsterkanten. Det är en smaksak om man vill kalla det 4-4-2 eller 4-3-3, offensivt var det i vilket fall.
Chievo började matchen bra och kom till flera avslut även om det aldrig blev riktigt farligt. Framför allt Salvatore Lanna var väldigt offensivglad. Matchen var jämn och båda lagen hade halvchanser men inget värt att notera.
I den 20: e minuten blåste domaren straff för Chievo. Inte ens den mest välvillige kan påstå att domaren gjorde rätt som blåste, Sculli befann sig i straffområdet med Mauro Camoranesi i ryggen. Camoranesi rörde Sculli lätt som tappade balansen och föll. Lagkapten Lorenzo D'Anna stegade fram och slog säkert in straffen lågt i Gianluigi Buffons högra hörn. Landslagsmålvakten gick åt rätt håll men straffen var hur säker som helst.
Glädjen blev kortvarig, i den 26: e minuten kom en frispark från Camoranesi flygande in i Chievos straffområde. Nicola Legrottaglie var dåligt markerad och kunde relativt enkelt nicka in bollen i mål. Luca Marchegiani i Chievomålet var på bollen men det hjälpte inte. Legrottaglie gjorde alltså mål på sitt gamla lag innan ens en halvtimme hade gått. Legrottaglie var reserverad i sitt firande och sprang utan glädjegester tillbaka till sin plats i försvaret.
Juventus tar sedan över mer och mer av spelet fram till halvtidsvilan. Men det händer inte speciellt mycket i straffområdena, de rullar mest boll. Chievos försvar spelar stabilt och släpper inte till speciellt mycket. Målet var en markeringsmiss men i övrigt stabilt.
På hela första halvlek skapas egentligen inga riktigt farliga chanser förutom målen. I Chievo jobbar Simone Perrotta och Stefano Morrone på bra. Anfallsspelet fungerar dock inte speciellt bra. Med så pass många offensiva spelare borde man skapa mer. Mario Alberto Santana är bäst i Chievo, han växlar kant, dribblar och springer. Argentinaren är en mycket spännande spelare.
I andra halvlek fortsätter Juventus att rulla boll, ledningsmålet kommer redan i den 49: e minuten. Gianluca Zambrotta kommer på vänsterkanten och slår in en boll i straffområdet, Lanna missbedömer bollen som flyger över honom och landar hos David Trezeguet som helt ren tar emot och dunkar in bollen i mål.
Chievo gör nästan direkt efter målet ett par byten, Sculli och Amauri får gå av och ersätts av Andrea Zanchetta och den omtalade chilenaren Mauricio Pinilla. Framförallt Sculli hade gjort en bra match men Luigi Del Neri på Chievo bänken verkade vilja satsa mer på kontringar med ett stabilt mittfält och en pigg och lurig Pinilla.
Bytena fick en omedelbar effekt på matchen, under några minuter är spelet intensivare en någon annan gång under matchen. Spelet går fram och tillbaka och båda lagen får farliga chanser, framförallt Juventus som flera gånger om är ytterst nära att utöka sin ledning. Trezeguet är nästan igenom, i nästa anfall skjuter Pavel Nedved i stolpen och strax efter det är Camoranesi nästan helt ren men han väljer att försöka hitta Trezeguet men fransmannen får inte tag på bollen.
Juventus förtjänar ett tredje mål men de får inte in den. I den 62: a minuten är Pinilla istället nära att kvittera då han kommer helt fri med Buffon men ger målvakten chans att rädda ut till hörna. Han borde avslutat bättre även om det var en fin räddning.
Juventus har sedan full kontroll över matchen och släpper inte till något mer. Chievo chansar med att slänga in ytterligare en anfallare i jokern Sergio Pellissier men skapar inget. När domaren blåser står det 1-2 på resultattavlan.
Juventus vinner mycket rättvist. I andra halvlek uppträder Chievos backlinje stundtals mycket virrigt och låter Juventusspelarna leka. Det var bara turen som förhindrade en större förlust. Anfallet fungerade inte heller speciellt bra någon gång i matchen. Ibland glänste man till men det var alltför sällan. Juventus är otroligt stabila alla lagdelar, inte minst försvaret.
I Chievo imponerade framförallt Santana som var den som skapade mest i Chievo, han kom flera gånger förbi på kanterna. En kille att hålla ögonen på i framtiden helt klart. Även Sculli spelade helt okej men de båda där inne centralt, Cossato och Amauri kom inte till mot en stenhård backlinje. Pinilla var det många som var nyfikna på, den lille chilenaren sprang mycket och försökte men lyckades inget vidare. Men det finns helt klart potential.
I Juventus skötte Legrottaglie sig strålande liksom Del Piero som låg bakom flera chanser. En personlig favorit är också Zambrotta som springer upp och ner på sin kant utan att bli det minsta trött.
Sammanfattningsvis så var Chievo numret för litet på alla områden och var trots det jämna resultatet aldrig riktigt nära. Det kändes som Juventus hade kontrollen över händelserna och dessutom hade ett par extra växlar om det skulle behövas. Chievo blir inte ligamästare i år men det var det väl ingen som väntade sig.
