Välkomna till Empoli
Äntligen har Empoli fått sin renässens här på sidan!
Hej i vetgiriga! Äntligen har Gli Azzurri (ja de kallas också så) återkommit på svenskafans efter cirka två års absens. Vi är två ytterst fotbollsintresserade grabbar/karlar/killar/snubbar/män, ja kalla oss vad ni vill, som fick den kanske osunda idén att börja skriva för Empoli. Empoli? frågar ni. Empoli! säger vi.
Vi som är Empolis nya skribenter är inga mindre än Leonard Jägerskiöld Nilsson samt Johan Mossberg. Som ovan nämnt är vi osunt fotbollsintresserade, lyckligtvis har båda utav oss skribentvana sedan tidigare här på svenskafans, vilket förhoppningsvis leder till härliga krönikor, artiklar och dylikt framöver. Nedan följer våra separata presentationer:
Jag heter alltså Leonard och är 19 år ung. För ett år sedan tog jag studenten och detta är mitt så kallade sabbatsår (under vilket jag studerat italienska i Florens). Mitt fotbollsintresse var sent utvecklat och tog sig inte form förrän VM 98 och Dennis Bergkamp, sedan dess har intresset ökat lavinartat. Jag har alltid favoriserat den italienska och den franska fotbollen av någon outgrundlig anledning.
Det första laget jag föll för var faktiskt Nerrazzuri, jo ni läste rätt, Inter. Detta må ni tycka är konstigt då jag från och med nu ska skriva för Empoli, men faktum är att jag följer många lag, i synnerhet i Italien. Utöver Inter är mina favoriter Fiorentina, Parma, Sampdoria och just Empoli. Att jag sedan följer Palermo och Livorno lite sporadiskt är knappt värt att nämnas. Vilken pajas tycker ni! Att favorisera hela tre toskanska derbylag! Det är fotbollsmässigt omoraliskt! Må så vara, men så är det, jag gillar helt enkelt italiensk fotboll och i synnerhet toskansk, bara att gilla läget.
Varför blev det just Empoli? I ärlighetens namn är det min senaste fotbollskärlek. Det var under hösten när jag var bosatt i det härliga Firenze som jag fick för mig att glida över till grannstaden Empoli och kolla på en match. Jag hade sedan länge blivit upplyst utav Toni samt sällskap och nu låg styrkeprovet på Almíron med vänner. Med två kompisar hyrde vi bil och åkte de cirka 35 minuterna för att se Empoli mot Roma. Trots en man mindre lyckades Empoli inte bara hålla nollan utan även göra mål (Tavano) och därmed vinna denna match. Jag blev, som ni nu förstår, frälst. Utöver den matchen såg jag även Empoli – Milan (1-3), där Morfeo-kopian Vannucchi gav Empoli ledningen.
Efter att jag kom hem i vintras har jag följt Empoli med en brinnande passion och var nervös & upprörd över det hemska tabelläget som faktum var vid årsskiftet. Dock efter tränarbyte, medföljande taktikbyte och i viss mån spelarbyten ryckte Gli Azzurri upp sig och hamnade till sist på en oväntad samt hedervärd 10e plats. Tack vare deras fortsatta existens bestämde jag mig för att representera dem här på svenskafans tillsammans med min gode vän och medskribent…
Jaha, var skall man då börja? Eftersom Leonard (aka Lelle) har skrivit lite om sig själv så är det väl läge att jag själv presenterar den andra delen av Empolis mentalt skadade redaktionen.
Den andra delen är... trumvirvel... Jag. Tada! Bakom jag döljer sig Johan Mossberg, 20 år gammal, född i Örebro, utvandrad till Monaco, invandrad till Stockholm men som just nu pluggar i Falun (av alla städer). Tar även hand om Monacos sida på Europa sektionen om någon har varit där inne någon gång. Ett stort fan av fotboll och speciellt av Italiensk fotboll, även om jag skulle klara mig bättre utan skandaler och läggmatcher.
Varför Empoli då undrar kanske någon i församlingen? Två anledningar har fått mig att följa Empoli lite mer än vad jag följer andra lag, Francesco Tavano är den ena. Den kraftfulle anfallaren har verkligen blommat ut i Empoli under de senaste två säsongerna och svarat för en hel del mål.
Min andra anledning stavas Leonard Jägerskiöld Nilsson. Om det inte hade varit för hans sabla Italien resa i höstas och hans snack om Empoli så hade jag aldrig brytt mig om att kolla en match och se vad Empoli dög till. Och ett tu tre innan jag visste ordet av var jag fast. Jag hade fallit för Gli Azzuri. Här sitter jag nu, som medbrottsling till Lelle med ansvar över Empoli här på Svenska fans. Tänk vad livet tar konstiga vägar ibland.
Jag har även oftast varit svag för underdogsen. De lag som ligger ovanför strecket och lever med nedflyttnings hot över sig under större delen av säsongen. Ens kärlek till ett lag sätts verkligen på prov när man lever med bilan över sitt huvud. Och let’s face it, Empoli är verkligen inte ett av ligans starkaste lag. Vilket då gör det här jobbet så mycket roligare då vi väldigt sällan kommer att vara favoriter i någon match. Det finns alltså inga lätta tre poängare för oss.
Juventus, Milan, Inter, Fiorentina och de andra ”storlagen” kan gå in i vissa matcher med tillförsikt, att man kan rulla ut sina motståndare eller kanske få en billig straff efter 88 minuter och vinna med 1-0. Vi kan inte göra det. Empoli måste kriga varje match och det tilltalar mig. Ett hårt jobbande kollektiv med några få stjärnor, kan inte bli mycket bättre enligt mig.
Som slutsats innan jag och Lelle avslutar den här artikeln skall vi väl bara säga att vi hoppas att vi får hit många Empoli fans och många andra som vill diskutera Empoli i synnerhet och fotboll i allmänhet. Detta var lite grann om oss och våra känslor angående Empoli.
FORZA RAGAZZI! Noi speriamo che Empoli faccia il secondo stagione a Serie A d'un fantastico anno! Noi speriamo che il stagione prossimo sara un miracolo!
FORZA EMPOLI!!!
