Röd-svart besök på Castellani.
Empoli tar emot ett, i ligan, minst sagt underpresterande Milan.
Empoli mot Milan. Oftast toppen mot botten, men inte iår. I år är det ett lag på uefa cup plats som möter ett som ligger femma från slutet lag som möts om man tittar till tabellen. Båda lagen har visserligen spelat in 15 poäng, även om Milan officiellt endast har 7 poäng (för ingen har väl undgått den juridiska cirkusen som pågått i Italien under de senaste månaderna.) pga bestraffningen för inblandningen i Juventus härvan. Nu kan man tycka vad man vill om den, personligen tycker jag den var värdelös och att man tydligen saknar ryggrad i Italien.
Läget i Milan inför matchen är inte direkt på topp. På de tre senaste matcherna har man förlorat samtliga, tunga 3-4 mot Inter, förvånande 0-2 mot Atalanta och snöpliga 1-2 mot Roma. Alltså kommer Kaka och kompani att göra allt för att vända på den sviten. Förmodligen full fart framåt från första början, vilket öppnar för Empolis omställningar.
Dock hör det till saken att Empoli aldrig har vunnit hemma på Carlo Castellani mot just Milan. Förra året slutade mötet 3-1 till Milan, efter att Vannucchi gett Empoli ledningen som sedan sköts sönder av Gilardino x2 samt Cristian "should I stay or should I go" Vieri.
Men i år har vi chansen, vi har ett fungerande kollektiv, ett lag som inte förlorat sen vi mötte Fiorentina i den 6:e omgången och kanske Serie As just nu bästa målvakt i form av Balli. Samt att Milans åldrade män från förra säsongen inte har blivit yngre och laget saknar en gedigen målskytt. (Hoppas att jag slipper äta upp de orden) Så vi har alla chanser att bärga en poäng, kanske kan vi till och med skrälla och ta alla tre. Dock skulle jag inte räkna med det, är fullt nöjd med en poäng mot Milan.
Startuppställningarna då? Ja, det lutar åt att Empoli ställer upp med sin 4-2-3-1 uppställning med Balli mellan stolparna. Framför honom huserar Raggi, Marzoratti, Vanigli och Lucchini. De defensiva mittfältsplatserna tas om hand av Moro och Marianini. Framför dem hittar vi troligen Busce', Vannucchi och Matteini. Och ensam på topp allas vår Luca Saudati.
Dessa ställs mot Dida, Jankulovski, Simic, Maldini, Bonera, Seedorf, Pirlo, Kaká, Brocchi, Cafu och Pippo. Inte ett lika namnkunnigt och skräckinjagande lag som för ett par säsonger sen. Skador och spelar flytt är några av orsakerna till detta. Att pådrivaren "Braveheart" saknas tycker jag personligen är riktigt skönt, för då tappar Milan en av de spelarna som alltid ger allt för laget. Säga vad man vill om hans teknik och hans värde som spelare, men oj vilket hjärta killen har.
Tror på en halvtuff match där Empoli får koncentrera sig på kontringar och att matchen står och väger fram till 89:e minuten då Pippo vräker sig fram och får en tå på inbytte Gourcuffs inlägg. 1-0 till Milan och tack och hej Empoli. Blir alltid pessimistik när man möter större klubbar som har en tendens att avgöra i slutet. Att det sedan är Pippo på topp gör inte saken mer otrolig. Men å andra sidan, vem vet, vi kanske avtågar med segern.
Empoli Per Sempre.
