En suck över fotbollsitalien

En suck över fotbollsitalien

Det finns mycket att sucka över när det gäller fotbollsitalien, och inte minst Brescia. Men det finns också goda nyheter. Brescia har gjort klart med en ny trequartista, och en fantasista.

Det är bara fyra dagar kvar innan Serie B:s första omgång blåses igång. Och vi vet inte ens vilka klubbar som kommer att delta. Typiskt Italien. Man suckar, men är inte förvånad.

Lecce och Grosseto skulle uteslutas, tvångsdegraderas till Serie C, för inblandning i spelskandalen. Men nu verkar det som att förbundet - som vanligt - ändrar sig och låter dessa två lag spela kvar i Serie B.

Fotbollsitalien är värdelöst när det gäller planering, framförhållning, administration. På officiella Serie B-sidan har Lecce och Grosseto hela tiden stått kvar, liksom i spelschemat. Så vad var då domen som kom under tidig sommar, som gjorde klart att Vicenza och Nocerina får komma tillbaka, och ta de tvångsdegraderades platser?

Det var bara ett spel för galleriet, ett sätt att ge sken av att man gör något åt fusket. Men egentligen gör man ingenting.

När omvärlden tror att man bestraffat syndarna, då låter man dem komma tillbaka, i smyg. Det är ju ändå ingen som verkligen bryr sig om Serie B, eller hur?

FLER SKUMMA TYPER
Apropå skumma typer har Mino Raiola - som faktiskt är gammal god bekant med Brescias president Corioni sen 20-25 år tillbaka - blivit ny agent för Brescias hetaste transferobjekt El Kaddouri.

Marockanen gjorde sig helt enkelt av med den agent som rådde honom att tacka nej till drömbudet från Parma i juni. Detta nej som förstörst i princip hela Brescias transfersommar, då man inte kunnat agera utan de pengar man förväntade sig från försäljningen av El Kaddouri.

Så nu hoppas alla att Raiola ska kunna fixa denna soppa, så att El Kaddouri får komma till den större klubb han drömmer om, men framför allt så att Brescia kan få sina pengar. Det är det jag och alla Brescia-fans bryr sig om. El Kaddouris öde är ointressant i sig.

Den viktigaste investeringen som kan komma av dessa pengar är att ordna så att Caracciolo kan stanna i klubben. Det ryktas hit och dit varje dag om hur förhandlingarna går, ena dagen låter det väldigt pessimistiskt från president Corionis håll, nästa dag påstås det ljusna. Och så tillbaka till det mörka läget igen.



Man börjar bli trött på det där, och jag tycker synd om Caracciolo, som bara vill stanna men som behandlas ganska respektlöst, i min mening.

TREQUARTISTA OCH FANTASISTA
Brescia har i alla fall gjort klart med en ny trequartista, och en fantasista. Det finns ju en skillnad mellan trequartista och fantasista. Som jag ser det är en fantasista mer fri i sin roll, kan spela på fler positioner, och är mer svårdefinierad, en friare fågel, mer irrationell.

En trequartista är mer att beskriva som den klassiska italienska 10:an. Som Totti. En fantasista är mer som Cassano. Därmed inte sagt att fantasistan alltid är mer offensiv. Jag skulle säga att fantasistan även kan spela längre ner i banan än trequartistan - eller högre upp.

Fantasista är ju inte en benämning som anger var någonstans spelaren håller till, utan det är en egenskap (d.v.s. spelaren har stor fantasi), medan trequartista mer beskriver var spelaren är positionerad (en "tre-fjärdedels-forward").

Sen kan man ju naturligtvis argumentera att de flesta trequartista-karaktärer per automatik är fantasista, också. Men det motsatta behöver inte vara sant.

Så... vem är den nye trequartistan och vem är fantasistan? Den förstnämnde är brasilianaren Vitor Saba, en 22-åring från Flamengo. Han beskriver sig själv som en typisk brasiliansk mittfältare, bra kortpassningsspelare, skarp vision och giftig på fasta situationer.

Fantasistan är Fausto Rossi, Juventus-talangen som kom till Brescia på lån förra säsongen, och gjorde det så bra i slutet, med bland annat tre mål.



Men Rossi tvingades återvända till Juventus under sommaren, men inte som en del av deras A-lag, utan Juves idé var att skicka iväg honom till Bari nu. Men då sa Rossi nej, och vädjade om att få gå till Brescia istället.

Rossi har av någon anledning fattat starkt tycke för Brescia, han trivs jättebra med tränare Calori, och med president Corioni.

Dessutom blev han snabbt väldigt populär bland Brescia-supportrarna, för sin teknik, sina luriga skott - ja, den allmäna fantasista-karaktären. Att Rossi återvänder känns utmärkt, och inte minst att han själv så gärna vill spela för "oss".

PESSIMISM
Brescia har också hunnit med att åka ut ur italienska cupen, men det kändes ungefär som att förlora en meningslös träningsmatch. Det är ju den statusen cupen har i det här landet.

Svenske Mitrovic gjorde i alla fall där sin första tävlingsmatch för Brescia, och det var en klart godkänd insats. Men det var förstås Caracciolo som gjorde målet (sen avgjorde Cremonese på övertid, på straff och vann med 2-1).

Försvarsspelet har inte varit bra, så här väntas en värvning inom kort. Dagarna rinner iväg, till helgen ska allt egentligen vara klart. Men detta är fotbollsitalien, där allt (utanför plan) känns ologiskt och ofärdigt, så spelarmarknaden kommer ju att fortgå ytterligare en vecka därefter.

På presskonferenser har de tongivande spelarna, framför allt Budel, satt press på presidenten och kritiserat det närmast handlingsförlamade läget; bristen på aktivitet, frånvaron av spelarvärvningar.

President Corioni själv säger i ett uttalande idag att han "känner av en viss pessimism", men att han "inte gillar varken pessimism eller optimism". Han föredrar eftertänksamhet och ett realistiskt förhållningssätt.

Han sänker förväntningarna utifrån på laget, och gör som han brukar - retar upp fansen. Han är sannerligen inte den bäste på att öka biljettförsäljningen eller överhuvudtaget stimulera intresset kring laget med sina demoraliserande uttalanden. Han har gjort väldigt lite för att skapa tro hos stadens invånare.

Intresset för klubben kommer enbart från spelarnas hängivna inställning. Det är det som är värt att heja på och engagera sig för. Men det räcker bara för att locka några tusen till stadion.

Så risken är att detta blir ett floppår för Brescia, trots svenske Mitrovic uttalande till SvenskaFans Håkan Dik om att han och klubben siktar på Serie A och ska upp dit nu på en gång.

Om Corioni fortsätter med sitt dystra tonläge, och inte förstärker truppen (och dessutom - gud förbjude - säljer Caracciolo) under återstående 10 dagar av transferperioden, då kan vi glömma Brescia helt den här säsongen.

Per Erik Wesslénpererikwesslen@hotmail.com2012-08-21 19:40:00
Author

Fler artiklar om Brescia