Inför: Lazio-Fiorentina
Den äldre av romklubbarna står för motståndet ”i den eviga staden där tiden tycks stå still”…
Fiorentina fick förra året se sig bestjälas åtminstone 3 poäng mot Lazio i form av horribla domarinsatser. Minns Di Canios 3-4 meters (klara, snarare solklara) offside på Artemio Franchi och Zauris ”förlängda nacke” som lyckades styra bort en 25 meters kanon från Jörgensen, över ribban, i returen på Olimpico. Den sista incidenten fick även utomstående att höja på ögonbrynen och uppmärksammades t.o.m. i svensk media. Var konspirationsteorierna sanna? I vilket fall så verkade dom stämma någorlunda in med vad som föregick på plan. Hursomhelst är detta en avklarad historia, får vi hoppas, och vi blickar på nytt framåt!
En svår match mot Lazio lär det bli hursomhelst, där vi får söka döda matchen redan i inledningen, men inte göra om misstaget att släppa greppet från "halsstrupen" som mot Messina. Utan Baronio är Lazio svaga i mitten, utan Cesar svagare på sin vänsterkant, så det gäller att dra nytta ifrån det också, vilket per automatik får Fiore att allt mer framstå som en nyckelspelare inför denna sammandrabbning mot sitt gamla lag. En av Lazios största trotjänare på senare tid, Pancaro, ställs även han öga mot öga, mot sina gamla lagkamrater och har säkert ett och annat att bevisa, samtidigt som hans känslor lär vara blandade.
I försvaret börjar Dainelli efter att ha värmt bänken efter den dåliga säsongsinledningen och under sin formsvacka de tre senaste matcherna. Han ersätter Gamberini som varit godkänd, varken mer eller mindre, och bildar mittlås tillsammans med råskinnet Di Loreto. På vänsterkanten står det ännu oklart om riktigt vem som ska få börja och var. Pasqual har imponerat, samtidigt som Jörgensen har höjt sig efter målet senast och visade ijuförsig tendenser till en stigande formkurva redan i början av säsongen. Det som talar emot dansken är att han som alla andra internationella stjärnor varit på landslagsuppdrag under uppehållet, och kan känna av det något tunga spelschemat. Pancaro går som vanligt på rutin, och att han inte kommer tabba sig i en sådan match, kanske t.o.m. höja sig ett snäpp, betyder oerhört mycket. Svårt att förutsäga är det, men det är möjligt att Prandelli satsar på all rutin han har i en sådan svår och lurig match. Lazio har under Delio Rossis ledning visat sig vara ett bättre lag än ifjol, än så länge. Varning för Pandev!
Laget utstrålar harmoni och enighet
I intervjuer har Corvino, Gamberini m.fl. gått ut och sagt om hur laget förbättras för var dag.
Montolivo, Pazzini och Bojinov m.fl. hyllar Prandelli, samtidigt som ”il mister” rosar sina spelare och är tacksam för deras tillgänglighet och uppoffring på träningarna, (det är bara Do Prado som saknas). Pasqual har visat sin lugn även utanför planen och menar att hans tid kommer och att han ser sin konkurrens mellan honom själv, Pancaro och Jörgensen, som det bästa möjliga för att utvecklas. Det ända som oroar lite i truppen är ungtupparna längst fram; Pazzini-Bojinov, där ingen lyckats överträffa den andra. Stafettlöpningen fortsätter då de får lämna över sin position i startelvan i nästan varannan match. En sådan tydlig konkurrens är väldigt nyttig och utvecklande så länge spelarna respekterar varandra och läget de infinner sig i, och kan hålla sams, men än så länge verkar det inte vara något problem enligt en lättad Pazzini;
-” Prandellis komplimanger gör mig glad och jag och Bojinov spelar utan ångest för att bli utbytta.”
Målet mot Livorno har stärkt hans självförtroende och han säger själv att han äntligen funnit stabilitet och lugn under Prandellis sätt att träna. U21-anfallaren lär bli han som startar bredvid Toni på söndag. Om anfallet ser lika farligt ut, ur motståndarnas (grod-) perspektiv (med tanke på Tonis längd) d.v.s., har dock försvaret sviktat och vi får som sagt inte göra om samma misstag igen.
Pasqual reflekterar avslutningsvis lite om vad som har legat i fokus under uppehållet och förhoppningsvis förbättrats;
-” Vi har arbetat mycket med rörelsen och flexibiliteten i försvaret som lag. Vi har tränat på positioner och utgångslägen för att ha god kontroll över sin motståndare och bollen, i samband med god kroppshållning och balans som ska förenkla det hela. Jag har redan fått lära känna skillnaden mellan Serie A och B, där det mest obestridda och uppenbara är i motståndarnas teknik och styrka. Personligen känner jag att min fysik inte riktigt hängt med i omväxlingen och det är just styrkan jag koncentrerar mig mest på med hjälp av mina tränare i ett skräddarsytt och målinriktat träningsprogram för att uppnå bästa möjliga resultat.”
"Non mollare perchè, siamo pazzi di te. Sempre insieme a te. Forza Vioalé!"
