Inför: Fiorentina-Cagliari
Med siktet alltmer inställt mot toppen och Europakuppspel, anförs Fiorentina utav ”väderfenomenet” Toni. Nästa lag att agera ”åskledare” blir Cagliari hemma på Artemio Franchi, där blixtarna slår ner som oftast.
En krypande eufori har växt sig allt starkare hos oss violasupportrar under denna höst, och känslorna går knappt att hålla tillbaks. Vi ligger på en minst sagt respektabel tredjeplacering i tabellen och besitter Serie A’s målfarligaste anfall som i de flesta matcher hållit absolut världsklass och målen har varit en njutning att skåda. Spelet är stundtals också väldigt fint även om laget, speciellt försvaret, måste inarbeta en stabilitet som fortfarande saknas, men av matchen i Siena att döma, ledda av suveräne Ujfalusi och stabile Di Loreto, så verkar det som om även den punkten snart är avklarad.
Motståndaren
På söndag ställs vi som sagt mot Cagliari, där den lovande uruguayanske målvakten Carini (höger vad, muskelkänning) och den sardinske kaptenen Lopez (känningar i höger ljumske) är i skrivande stund osäkra kort. Dessa två vore stora avbräck för ett lag som saknar sin och en av italiensk fotbolls största profiler; Zola, efter att denne lagt skorna på hyllan i somras. Annars har det sardinska laget inte många anfallsalternativ; Capone, Esposito och Suazo är de enda som gjort mål i truppen hittills. Cagliari har i senare historia alltid ”levt och dött” på vunna poäng hemma på St. Elia. På bortaplan är man inte alls lika svårslagna och kanske är man ett av de få lag, där traditionellt sätt, kontrasterna i hemma respektive bortaspel är än större än Fiorentinas. Det senaste 19 (!) omgångarna har inte heller spelet hemma fungerat och klubben har inte vunnit en officiell match (11 oavgjorda, 8 förluster) sedan 3-0 mot Roma den 13 mars, och så långt som 11 månader tillbaks får man söka sig för att hitta den sista vinsten på bortaplan; 28 november 2-3 mot Lazio. Återigen ställs vi alltså inför enklare motstånd på ’Franchi (Parma senast) efter det något slitsamma derbyt i veckan. Återigen krävs koncentration och målmedvetenhet i 90 minuter då fotboll är en sport med små och få marginaler och allt kan hända. Klarar vi det, tar vi hem tre välbehövliga poäng i striden om fjärdeplatsen.
Truppen
Pancaro är tillbaka efter avstängningen senast och tycks ändå få tillbaka förtroendet, då Pasqual visserligen var mycket bra mot Siena och sprang kopiöst matchen igenom och skapade hela tiden ytor för Jörgensen, men kanske behöver vilas. Dansken spelade återigen mycket bra och börjar allt mer likna den Jörgensen vi inte fick se ifjol. Väljer Prandelli att spara honom till tuffare motstånd/bortamatcher, om vi fortsätter att spela med samma 4-5-1?! Vem utav Bojinov eller Pazzini som spelar återstår att se, men Bojinovs glädje och positiva inställning (hela lagets men framförallt han) gick det inte att ta miste på i matchen mot Parma, så även i derbyt mot Siena där han satt på bänken matchen igenom, och enligt rapporter även från träningarna i veckan. Något som bör belönas på söndag. I den lilla speltid de fått är det svårt att dra slutsatser, men bulgaren har enligt mig varit den bättre av dom i flertalet matcher, medan ”Pazzo” visserligen gjorde en strålande insats mot Livorno, men har varit den ostabilare utav dem, fiorentina.it menar dock att den sistnämnde har förtur sett till rotationssystemet. Pazienza som gjorde en godkänd insats senast från start, får återgå till bänken då vi lär spela med det mer sedvanliga 4-4-2. Han och Montolivo lär få mer speltid i någon av nästkommande matcher då Donadel är endast ett gult kort från avstängning.
Pazienza: ”Jag har alltid förberett mig på samma sätt inför varenda match då jag vetat att en chans som den i Siena skulle dyka upp, då ”il mister” sa till mig att jag skulle börja från start. Detta lag har en enorm vilja och lagmoral, inte minst lade jag märke till det igår (läs onsdag), då jag fick en hjälpande hand av samtliga medspelare fr.o.m. första minut, vilket gjorde min uppgift lättare. Jag är nöjd med mitt val; flytten till Firenze från Udine kommer hjälpa mig att spela och växa som spelare… Nu har vi möjligheten att göra derbysegern värdefull, i våra egna händer. Då är en vinst mot Cagliari på söndag ett måste, till varje pris… Jag vet inte om jag spelar från start, det är ett val som ”il mister” får ta. Vår formation kan utvecklas i flera former, där vi spelar med den mest funktionella och bäst anpassade för att nå vårt tillfälliga mål.” (vinst mot Cagliari alltså)
Forza Ragazzi, e continuate la strecia positiva... Forza Violalè ! ! !
