”Vissa dissar, men dessa pissar vi på; utan att svara, bara genom framgång”
Detta är en säsongskrönika sett ur en violas ögon, där man lätt kan konstatera att vi oförtjänt hamnat ur fokus. Fiorentina; årets mest underskattade lag alla kategorier.
Denna krönika är först och främst riktad mot dem som utgör pulsen här på Italiensidan. För dem som snabbläser sig oaktsamt igenom den, kan det sticka till likt en tagg från en kaktus. För dem som läser noggrant mellan raderna med självinsikt, hoppas jag dem får ett leende på läpparna då skildringen innehåller en hel del ironi. Varning utfärdas!
Redan innan starten på säsongen 06/07 ville jag att den skulle vara över, slut, avgjord, ”vi går vidare”. Trots succén 05/06. Trots Mutu, Santana, Liverani, nyförvärv som lovade gott.
Men ingen ville höra dem, mina tankar, trots att det var nog fler än jag som tänkte likadant. Säsongen startade istället för att sluta. -19p högt, stod berget som skulle bestigas framför oss.
Det första som faller mig in är att ta tag och ruska om alla dem som ignorerat Fiorentinas framgång. Violaredaktionen står i princip ensam i rapporteringen kring Fiorentina i Sverige, ja förutom när Sportbladets inte allt för insatta reportrar har hittat ”Tonis ersättare: Cacapa” (mittback i Lyon). Årets groda inom svensk sportjournalistik?
Detsamma gäller ju skribentkollegorna som använder sig av denna tillförlitliga källa i sina artiklar. Dra på dem svartvitrandig tröja och in med dem ”bakom lås och bom”… vänta nu, de sitter ju redan där. Om sen det ”udda paret” blir sams i TV-soffan över Dejan Stankovic 07/08 är ointressant, men så länge hon (!), Johanna Alm, skriver dem mest iögonfallande rubrikerna är det Ok.
(Vi såg alla vad som hände med ”Didi”, hmf ingen heder här inte, efter en hel säsong började man ju undra vart den tagit vägen?
Grattis: ”lo stile juve è reclamato e… rivendicato”! Hursomhelst, kul blir det i alla fall att se fram emot två riktiga derbyn till nästa säsong.)
Detta medan de övriga som ansvarar om att nå ut till en bredare publik, nöjer sig med det de har: ”Zlatko-Juve/Inter”, Milan, Roma och alla ”Svennisars” lag, Lazio (Årets positiva överraskning förövrigt). En ”fanbas” som räcker långt, men man väljer bort att hitta en ny publik i lag som Palermo, Napoli, Genoa och inte minst Fiorentina. Alla är det lag med högintressanta projekt och stark tradition inom den italienska fotbollen.
–Svidande kritik, men ändå fullt ärlig. Här följer två exempel.
David Fjäll (Programledare i det bästa fotbollsprogrammet som går att finna för er som har missat EuroTalk) valde att ta upp Fiorentina i någon minut efter ett av årets sömnpiller som visades på TV4, 0-1 mot Catania. Han lyfte fram Liverani, med risk för att få skit för det, och jämförde honom med… Makelele. Som sagt; med risk för att få skit för det…
M.Birro (Dyker ofta upp i samma program, och är en av dem intressantare debattörerna) med sin ”Azzurri-fetischism”, valde han att höja världsmästaren Tonis dominans (i samma match) till skyarna i sin blogg, men sen tog det stopp. Förutom att han tvärtemot den generella opinionen tyckte sig se en intressant match inför tomma läktare och omotiverade spelare.
-Heja italiensk fotboll!
Skämt åsido, man har flera gånger rullat med Viola på tungan och minus… vad var det? 5, 10, 15 poäng? - ”Äsch vad spelar det för roll, ingen kan ta ifrån Zlatan Scudetton denna gång, inte ens Moggiopoli2, om så vore!”.
Klart som fan att Serie A hade sett annorlunda ut om det inte vore för handikappen! De som väljer att förbise detta faktum och haka på Inters tvååriga ”vinnartrend” (två år utanför rättssalar) känns bara futtiga i sina försök att vinna sympatier mitt bland glädjeruset.
Vi har sett hur det har gått för nerazzuri i dem två senaste avgörande mötena mot Roma (host, 6-2). -”Kanske var det lite för oroligt, mycket press” Figo, om förlusten på San Siro i ligan, under en översatt intervju av Interredaktionen.
För mycket press med 13p försprång? Då förstår väl dem envisaste att Interspelarna hade darrat som asplöv i en betydligt öppnare liga. –Vilket bestämt ”Ja!”, den hade varit!
Missförstå mig inte, jag tror säkert dem hade vunnit ändå. På papperet är dem starkast (när var dem inte det i ju för sig?). Men att gå så långt och mena att handikappen, att motivationen, inte spelar någon roll är… ogenomtänkt utav en fotbollsexpert, krönikör, bloggare, ”förståsigpåare” etc.
Detta snack har hållit på ända fram till den 33:e och avgörande omgången mot Siena. Ligan har 38 omgångar. Samtidigt får man höra: Heja italiensk fotboll!
-Paradoxalt?
Tacka vet jag för att det gick som det gick ute i Europa, medan Italiens inhemska liga håller på att ruttna inifrån… tacka även Sandulli, eller hur var det nu?
Fiorentina var och är knappast titelutmanare; ”ViolaLab” består utav en tovig träningsplan som farmarlaget Kavala i Grekiska div. 2 skulle skämmas för. En futtig rehab-bassäng lagom för ”Bridgetanternas” vattenjumpa, och ett gym som får Friskis o Svettis redskap att framstå som högt avancerad teknologisk utrustning.
Men vi hade säkert satt större press i egenskap utav en närmare tabellplacering. Inter vann mot oss klart och tydligt två gånger om. Det ända lag som gjorde det. Därav min ”känsla” att dem hade fixat detta ändå, om än vid en betydligt intressantare säsongsupplösning.
Ja, jag väljer att spekulera kring ”om” och ”hur”. Endast för att verkligheten inte varit rättvis mot oss i år och varit för hård att smälta.
Ja, denna säsong har jag längtat efter att den ska ta slut. Den kommer annars att kommas ihåg för den fantastiskt jämna… bottenstriden.
-Heja italiensk fotboll!
Samtidigt har den stundom varit enormt positiv med helt galna överraskningar; Fiorentinas mentala prov, Lazios framfart, Guidolins ”Boomerangsaga” med Zamparini och pajkastningen med Palermoredaktionen, Ranieris ”komiska” inslag på Parma, Regginas limbodans, högt flygande och platt fallande Catania, ”Cirkus Mestalla” etc.etc.
I och med Milans vinst och Romas (host, 7-1) avancemang i CL, visar man att kvalitén finns där. Nästa år kommer Serie A att återigen spetsas till med storsatsande Juventus, Genoa och kanske Napoli. Om vi förhoppningsvis slipper minuspoäng på något av lagen, så ser Serie A intressantare ut än någonsin, förhoppningarna är stora och förväntingarna är högt satta… även på dem som rapporterar om "Calcio".
-Forza il calcio italiano!
Un saluto viola…
