CAMMINO
Historien vandrar vidare, olika personer kommer och går men Fiorentina är beständigt - detta är en sida tillägnad "henne".
2002 bildas Fiorentina 1926 Florentia Viola
2003 byter ovanstående namn till ACF Fiorentina (alla meriter och troféer från AC Fiorentina köps tillbaka)
Serie B: 5 deltaganden (1929-2003) - 3 segrar (1931, 1939, 1994) och en uppflyttning (2004)
Serie C2: 1 deltagande - 1 seger (2003)
Coppa Italia: 6 segrar 1940, 1961, 1966, 1975, 1996, 2001
Supercoppa Italiana: 1 seger (1996)
Cupvinnarcupen: 1 seger (1961)
Mitropa Cup: 1 seger (1966)
Anglo-Italian Cup: 1 seger (1975)
Största segern i en europacup: Rapid Wien 2-6 (Cupvinnarcupen 1962)
Längsta period utan förlust: 40 matcher (1954-1956)
Flest segrar på en säsong: 20 (1955-1956, 1958-1959, 1959-1960, 2002-2003)
Minst förluster på en säsong: 1 (1955-1956)
Flest mål på en säsong: 95 (1958-1959)
Minst mål insläppta på en säsong: 17 (1981-1982)
Flest mål någonsin: Gabriel Batistuta (152)
Flest mål på en säsong: Christian Riganò 2003-2004 (30)
Flest mål i en bortamatch: Kurt Hamrin (Atalanta-Fiorentina 2 februari 1964)
Flest matcher: Giancarlo Antognoni (341)
Fiorentinas vandring ("Cammino" betyder vandring på italienska) började för väldigt länge sedan. Då hade människor fortfarande väldigt konstiga föreställningar om saker och ting, ungefär som nu men på ett litet mer oskyldigt sätt.
Så föddes hon, en dag i augusti år 1926. De första åren bar hon rödvita kläder men snart skulle hon få åka land och rike runt i sin malvafärgade dress, 1931 fick hon visa upp sig bland de "fina herrarna" och då fick hon även ett hem som var värdig hennes skönhet - "Il Comunale".
Här brukade hon gilla att luras med de starka och mäktiga och bjuda sina beundrare på många stunder av glädje då det måste pirrat i kroppen på de som var med då. Se men inte röra, det var hon väldigt bestämd med.
Men så en dag kom en man som ville göra mer än så.
Han ville utnyttja vackra Fiorentina och göra henne till något hon inte kunde vara, han slet och drog i henne och alla som beundrat henne var antingen för långt borta för att komma till hennes undsättning - och de som hade kunnat hjälpa henne stod vid sidan av och såg hennes liv sakta släckas.
Men vi som ännu finns kvar idag tänker inte på henne på det viset, för oss lever hon kvar: i minnena från det vi hann uppleva tillsammans och det vi hört talas om hennes magi.
Ibland kan det nästan kännas att det är något övernaturligt över henne, som att hon var stark nog att bestämma över liv och död. Vart hon vill nå ligger i hennes makt och de som försöker stå i hennes väg är numera mindre och svagare än de som försvarar henne - de som en gång i augusti, en "annan" dag, insåg att Fiorentina var större än allt och inget var stort nog att bestämma över henne.
När hon dräpts och alla grät som små barn, uppenbarade sig en man som sade sig vilja ta över hennes fallna mantel som blivit liggande på marken med alla delar ur hennes storslagna historia. Han ville använda tårarna från de som grät och tillsammans med den manteln han plockade upp återskapade han henne.
Mot honom stod inget i vägen, sorgen över Fiorentinas död var ännu så stark att få vågade tro på miraklet som höll på att ske, men snart hade alla torkat sina tårar och stod åter upp som när Fiorentina levt för de.
De började leva för Fiorentina, de älskade till och med det lite konstiga namn som gavs henne och de ville beskåda henne vart hon än gick, i alla väder och trots att hon till en början inte gick att känna igen.
Men tålamodet hade vunnit en seger när man hade insett att utan Fiorentina fanns inget och man gav henne således tid att bygga upp sin styrka. Under tiden fortsatte man att pryda hennes omgivningar - framförallt hennes hem (som var detsamma som förut) - på de mest fantastiska sätt och med alla de vackraste färgerna.
Och folk runt omkring, även de som inte visste att beundra henne tog sig för munnen och log ett leende för vad hennes magi gjorde med hennes oöverträffade följeslagarare.
De som stod i hennes tjänst var inte alltid de som förvänta uppfylla hennes önskningar, men på något sätt gjorde de det i alla fall och alla var glada.
Precis som dagen då hon föddes. En dag i augusti.
Nästan som att hon aldrig dog. Den där dagen i augusti.
Jakob Nilsson
wandel@hotmail.com2004-09-10 06:06:00
wandel@hotmail.com2004-09-10 06:06:00