Genoa - Juventus 0-2: Oväntat?
Sviktande form mötte försvagat lag på Marassi under söndagskvällen. Tredjeplacerade Juventus mot högflygande Genoa gick inte till historieböckerna som den allra mest underhållande tillställningen.
Den trevliga vinstsviten bröts ju som bekant förra veckan mot Cagliari (1-2) och hoppet att kunna plocka hem en sensationell europaplacering i årets Serie A såg genast ut att falla Genoa ur händerna, särskilt när motstånd som Juventus, Inter, Fiorentina och Palermo väntade härnäst. Till råga på att motståndet ser tufft ut saknade Genoa en stor del av de annars givna spelarna i den ultimata elvan som Gasperini, efter många rotationer och byten, bestämt sig för att spela regelbundet med. Till exempel saknades före detta Juvespelaren Matteo Paro och förstemålvakten Rubinho. Dessutom var skytteligans fantast, Marco Borriello, ett frågetecken inför mötet med just Juve på söndagen.
Det var ett glädjebesked att se Borriello spela från start, tillsammans med dem två han fungerat som allra bäst med under säsongen, Beppe Sculli och Leon. Men trots detta var ju försvaret försvagat och som alla vet stämmer inte ”anfall är bästa försvar” –metoden alltid överens med verkligheten. Utan Bovo visste nog många redan på förhand att det skulle bli tufft för en tung och långsam De Rosa att hålla koll på David Trezeguet och Juventus, och hur självsäker skulle hans två kollegor vara, när den ene ställdes mot det lag han är utlånad från och den andre med lite haltande matchträning på sistone. Skulle det nykomponerade tremannamittfältet hålla mot tredje placerade Juventus?
Nej. Det höll inte. Trots att hemmalaget försökte hålla sitt spel som vanligt, med Borriello som spets, gick det inte riktigt med ett svagare mittfält som knappast mätte sig med Juventus betydligt mer fysiska spelare i Sissoko och Zanetti. Hursomhelst hade man ett par chanser framåt i inledningen av matchen men så pass effektiva att man gör mål på första bästa läge är inte Genoa. I matchens 25:e minut kom kallduschen, som kanske ändå var väntad förr eller senare under matchens lopp(?). Tjecken Grygera drog på för kung och fosterland på en misslyckad rensning och ställde Scarpi helt i hemmamålet. En kanonträff som hette duga ordnade 1-0 till gästerna tidigt i matchen.
Frågan är om det är fel att säga att matchen dog för Genoas del efter det målet? Spelet som sett lite halvoptimistiskt ut fram till 25:e minuten föll ganska snart ihop och bäddade för fler Juveanfall. Efter ett tag kom även tvåan, David Trezeguets första mål sedan i januari var ett faktum och hans kamp med Borriello i skytteligatoppen kan nu återupptas. Med två mål i baken såg det mer eller mindre ut som en omöjlig uppgift för Genoa att hämta tillbaka i matchen. Kort sagt, så var det också.
Offensiven var uddlös och mittfältet saknade helt strukturen, understödet för anfallarna uteblev och försvaret såg segt och lite darrigt ut, med undantag för Criscito som faktiskt gjorde en helt okej match allt som allt. Det var ingen större chock att Juventus gick segrande ur mötet då Genoas spel knappast gick upp till full standard. Inte hjälpte det heller att slänga in Marco Di Vaio istället för Sculli. Inte heller att ställa om lite i positionerna när till sist Figueroa kom in. Plötsligt fanns fyra genoaanfallare på plan samtidigt men det hjälpte måttligt mycket mot ett stabilt motståndarförsvar som dessutom hade Buffon i målet bakom sig.
Genoa förlorade mot ett värdigt vinnande Juventus. Frågan är om det varit annorlunda om Genoa haft fullt manskap? Inte förrän nästa säsong kan vi få ett svar på den frågan.
I höstas inleddes en mycket tung period för Genoas del efter förlusten i Turin där laget gick oförmöget att vinna matcher ända fram till sena december månad. Nu kanske denna olyckliga trend återupptar då laget nu förlorat två matcher i rad och ljuset i tunneln verkar väldigt avlägset med tanke på kommande motståndare och i synnerhet om spelare som Rubinho, Bovo och Paro fortsätter att vara utanför spel. Låt oss hoppas att det vänder snart!
Europa var kanske inte ett mål som många satt för Genoas del inför säsongen, men successivt har laget kämpat sig till triumfer och klättrat allt högre i tabellen och var nästan ifatt lag som Palermo och Udinese som båda är med och tampas om UEFA cupens två platser. Att Genoa ska repa sig och ta ikapp nu kan ses som ganska svårt, förutsättningarna ser inte så bra ut just nu, tyvärr. Men man ska aldrig säga aldrig, kanske resultaten börjar falla vår väg snart igen? Elva omgångar återstår och hoppet lever fortfarande.
Genoa – Juvetnus 0-2
25’ Grygera
33’ Trezeguet
Notiser:
• Kanske det var ett misstag att skeppa över Papa Wagio till Fiorentina då han imponerat ganska duktigt på sista tiden. Personligen trodde jag mycket på honom redan i första matchen mot Milan i höstas, men förstod ju ganska snart att Gasperini föredrog andra framför honom och tyckte absolut inte det var konstigt att han lämnade i januari, men det får man ju äta upp nu. Det blir hursomhelst antagligen svårt för Genoa att få tillbaka honom, om nu Gasperini ändrat anseendet om honom.
• Gianluigi Buffon är föga förvånande känd som en av världens allra bästa målvakter, men förvånande nog är karln Genoasupporter sedan barnsben. Det ni.
• Ett grattis ska delas ut till Gradinata Nord (Nej, inte läktarsektionen), som på något sätt lyckades tippa det rätta resultatet ännu en gång, ohotad i "tippeliga"toppen.
