SvenskaFans tippar serie A: Plats 16
Cagliari har värvat sparsamt under sommaren. Hossein Nayebagha har svårt stt bestämma om det är positivt eller negativt.
Hur har Mercaton varit?
- Väldigt lugnt. Vet inte om man ska vara glad åt kontinuiteten det medför, eller orolig över bristen på förstärkningar, som i stort sett är obefintliga.
Mest intressanta nyförvärv?
- Frågan är om det finns någon. Federico Marchetti från AlbinoLeffe är en meriterad värvning, sett till det han har varit med om i Serie B den senaste säsongen, men för min del krävs det något riktigt extra för att jag ska se en burväktare som ett stort steg framåt. I detta fall är Marchettis föregångare Storari en anledning till att vi räddade oss kvar i serien, och det är ingen Buffon vi får i hans ställe. Av utespelarna får Andrea Lazzari nämnas, eftersom han åtminstone har en hel del erfarenhet av Serie A-spel med Atalanta.
Besvärande spelarförluster?
- Som alla spontant tänker så är Pasquale Foggia förmodligen den största förlusten. Ska man trösta sig över det får man minnas att han bortsett från säsongens inledning sällan var den ledande stjärnan som vi hade hoppats, och var knappt ordinarie i startelvan. Det är dock inte svårt att inse att han hade mycket att tillföra laget, när man släpper de allra största förväntningarna på honom. Den ovan nämnda Storari är också en kännbar förlust. Han var helt enkelt en grym linjemålvakt. Davide Marchini var en frisk fläkt våren 2007, och nu kan man sluta hoppas på hans återkomst. Men han var alltså borta hela föregående säsongen på grund av interna bråk och skador.
Är ni bättre eller sämre än förra säsongen?
- Sett till helheten tror jag att vi ligger på samma nivå. Ser man endast till den senaste våren är jag tyvärr tveksam till om vi är lika bra. Där överträffades förväntningarna; vi var ett av ligans bästa lag och så bra är inte Cagliari i det stora hela. Bortsett från Foggia och Storaris frånvaro kommer spelarna nu inte ha precis allt att vinna, så som fallet var då. Ibland hamnar ett fotbollslag i ett mentalt tillstånd som är oförklarligt; allt flyter på och det är uppenbart för alla att det bara är tillfälligt. Miraklet kommer således inte att upprepas. Dessutom har en ny tränare tillkommit – på gott och ont vet vi inte vad vi kan förväntas oss av Massimiliano Allegri.
Å andra sidan tror jag att 75% av vårens prestationer räcker för en någorlunda gynnsam tillvaro i Serie A. Med den samspelade trion Jeda-Acquafresca-Cossu bör vi kunna se mer kreativitet i spelet än vad som var fallet förra hösten, när det offensiva spelet ofta var en katastrof. I inledningsvis var Cagliari ett av seriens mest intressanta lag tack vare alla nya unga talanger i truppen. Det började också riktigt bra men sedan led laget av bristande rutin i truppen. Förhoppningsvis är en del av de spelarna lite mognare den här gången.
Förväntningar 08/09?
- I flera veckor under sommaren har jag haft ångest när jag tänkt på den kommande säsongen. Aldrig har jag känt sådan oro inför den kommande säsongen; flera gånger har jag bokstavligen haft mardrömmar om Cagliaris tillkortakommanden. Klubben har agerat passivt på transfermarknaden och det har känts som att man knappt får andas ut efter att gått igenom skärselden som kallas Serie A 2007/08, där tre tradition- och resursstarka nykomlingar gjort bottenstriden tajtare än någonsin… Innan en ny säsong börjar där väldigt lite egentligen har förändrats; de lag som kommit upp inger inte mindre respekt än de som ramlade ur; speciellt när ena av dem sades vara på väg att köpas upp av penningstarka amerikanska intressen. Visserligen var truppen inte särskilt bättre förra säsongen, när jag var väldigt entusiastisk inför starten. Men entusiasmen kom av känslan att det inte fanns något att förlora och förekomsten av så många intressanta, unga nyförvärv. Det var spännande att tänka hur det skulle se ut när allt väl rullade igång. Nu är laget i princip densamma som förra säsongen, och det finns ändå en del att leva upp till. Det vore snopet om räddningen blir förgäves genom att vi hopplöst ramlar ur efter sommarvilan.
De senaste dagarna har dock de värsta farhågorna kommit av sig, och jag tror att det i alla fall finns ett nytt kontrakt att slåss om.
Mål?
- Att säkra nytt kontrakt och därmed säkra sjätte raka säsongen i högsta serien.
Det är deprimerande att först ge upp hoppet om att åter spela ute i Europa, för att sen inte ens få vara nöjd med att vara i Serie A, utan behöva kämpa järnet för själva existensen, men sånt är livet. Kampen fortsätter.
Styrkor?
- Det finns få toppar i Cagliari, inga riktiga storstjärnor. Acquafresca är på god väg och Conti är oersättlig. Men annars är det ett jämnstarkt lag där alla kan fylla eventuella luckor, och det är lagets styrka; att vi sällan står och faller med enskilda spelare, och detta förbättrar också samspelheten i laget; det finns inga givna anfallsvägar, och det gör oss mindre förutsägbara.
Svagheter?
- Förmodligen ett problem för de flesta bottenlagen, men Cagliari är normalt väldigt ineffektivt. Vi supportrar lider extra mycket av tanken att tappa segrar som vi borde ha spikat långt innan domaren blåst av matchen.
Frågetecken?
- Inger Marchetti, nykomling från Serie B och förstaval i målet, tillräckligt med respekt för att hålla försvarslinjen på trygga fötter? Massimo Allegri är en tränare med ett förflutet i Cagliari som spelare. Tyvärr är inte det något som garanterar framgång på plan. Hans orutin i dessa sammanhang som tränare är därmed ett frågetecken.
Utropstecken?
- Cagliari håller i en av Italiens största talanger i Robert Acquafresca. Han var redan inför förra säsongen bekant från U21-landslaget, men hans vårsäsong i Cagliari gick över förväntan. Under hösten uppmärksammades han mest för det lustiga efternamnet. Därefter kom han igång och slutade på 10 mål i sin debutsäsong i Serie A. Näsa för mål, bra skott, bra huvudspel, löpstark, teknisk… Acquafresca har allt som krävs för att inom inte alltför många år vara ordinarie i A-landslaget.
Daniele Conti fick ta ett stort ansvar förra säsongen är Esposito och Suazo försvann, och som jag väntade mig gjorde han det med bravur. Conti har utan stora rubriker stigit i rang för varje år i Cagliari, och är nu lagets bäste spelare. Bortsett från juniortiden i pappa Brunos Roma har han varit trogen rossoblu, inte mins när han tidigt efter säsongsavslutningen klargjorde att hans framtid fortsätter i Cagliari, trots intressen från en del rikare klubbar. Det här blir hans tionde säsong på Sardinien.
Sist men inte minst hoppas jag att Alessandro Matri, nu helägd av klubben, kan växa ytterligare som målgörare. Han gjorde sex mål i sin debutsäsong i Serie A, och kan han öka det till 10-12, så har han hjälpt oss mycket i kampen om nytt kontrakt.
Vilken match ser du fram emot mest?
- I ärlighetens namn är jag mer rädd för våra kommande motståndare än att jag ser fram emot att möta dem. Eftersom det inte finns några slagpåsar är varje match en potentiell förlust. Men ska jag nämna en så är det premiären mot Lazio. Visserligen är det hemmaplan, men pressen minskar ändå i och med att det är en hyfsad motståndare vi ställs mot. En hyfsad motståndare som vi ändå har kapaciteten att besegra. Dessutom brukar just matcher mellan Cagliari och Lazio bli väldigt händelserika, på gott och ont.
