Krönika: Jag är inte bitter men...
Senaste tiden har mycket kretsat kring domarna i Serie A. Toppklubbarna i Serie A visar ständigt upp nya sätt att visa sitt missnöje mot domarna. Jag är inte bitter, men varje gång vi har mött toppklubbarna är det VI som blivit drabbade av dåliga domslut och inte någon annan.
Det var första matchen för säsongen, tankarna var höga inför matchen, skulle detta bli Livornos år. Truppen hade förvisso sett sina bättre dagar men skulle moralen och mentaliteten kunna stjälpa Juventus så att Livorno började säsongen med en heroisk seger. Första kvarten spelade Livorno verkligen bra, allt kändes som ett pussel där Livorno hade alla pusselbitar på plats, trodde jag. Till min stora förfasa var det en pusselbit, nämligen mannen i gult som verkligen gick in för uppgiften att blåsa mot Livorno. Vi förlorade premiären med 5-1 och resten är historia. Jag är inte bitter, men när jag läser om att vissa från Juventus menar att det är domarmissar som placerar dem på en tredje plats börjar man ju att fundera.
Den fjärde omgången denna säsong mötte vi Inter, Milano laget som alltid ansett sig vara offerlammet i Serie A. Med två förluster i bagaget och en oavgjord hyste jag inget hopp om att kunna ta poäng från storklubben Inter. Men redan efter någon minut hade Livorno tagit ledningen och visade upp en bländande fotboll. Sen hände ett olycksfall i ämbetet då Livorno veknade för en kort sekund och bjöd in Inter i matchen. Men Livorno fortsatte att blända publiken på Armando Picchi och gjorde även 2-1. Vad hände sen då?
Jo det var den här Zlatan, denna oerhört talangfulla fotbollsspelare, han har pondus och är så teknisk så vädergudarna emellanåt fäller en tår. Denna Zlatan han föll med en sådan pondus, med en sådan elegans så att det nästan hade varit kriminellt om det inte blivit straff. Självklart kvitterades det på den efterföljande straffen. Jag är inte bitter men är Zlatan verkligen rätt person att gnälla på domaren. Missförstå mig inte, jag älskar Zlatan, men Diego Tristan får ständigt frisparkar emot sig enbart på grund av storleken, men han gnäller ändå inte på domarna.
Min bestämda åsikt i ämnet är att det varken är Juventus, Inter, Milan eller Roma som får domsluten mot sig utan det är vi, smålagen med de mest inbitna supportar som blir drabbade. Ändå ser jag aldrig Empoli, Cagliari, Parma, Siena eller Livorno med mera gråta ut i media över hur elaka domarna är. Jag tror att lagen och dess supportrar redan är indoktrinerade i att vi får minst en straff mot sig per match. För vem gråter krokodiltårar när tre poäng blir stulna från Livorno.
Jag är inte bitter, jag är väldigt glad att Livorno får spela i Serie A överhuvudtaget. Nädå jag är inte bitter över att toppklubbarna får en straff i veckan. Livorno får väl sisådär tre straffar per sekel, varför skulle jag vara bitter. Och att jag kan se en match per decennium på tv gör mig inte bitter, nej då. Statistiskt sett kommer jag få se Livorno få en straff först år 2121, men inte är jag bitter för det.
