En hjälte lämnar...
Efter sex år i klubben har en av Livornos mest trogna spelare genom tiderna fått klargjort för sig att han inte behövs i klubben längre. David Balleri lämnar Livorno, 39 år gammal.
När Livorno Calcio kommer på tal är det ofta spelare som Cristiano Lucarelli eller Igor Protti man väljer att tala om. Ofta styr diskussionerna in på deras ideologiska åsikter och den villkorslösa kärlek de hyser för klubben som sådan. Likafullt talar man inte om spelare som ofta står i bakgrunden till dessa herrar; spelare som identifierar sig med samma politiska åsikter och visar upp minst ett lika stort hjärta för klubben de spelar för.
David Balleri är en sådan spelare.
Utan att negligera de två förstnämndas ställning bland Livornos tifosi, ställer jag mig tveksam till om de numera kan jämföras med Balleri.
David Balleri är liksom Cristiano Lucarelli född och uppvuxen i Livorno. Staden som ofta ses som en skamfläck i det annars så kultiverade Toscana. Man saknar det mesta som finns i städer som Florens, Siena, Arezzo och Pisa. De fina klädbutikerna, det goda vinet och för att inte tala om den konstskatt som speglat Toscana sedan renässansens dagar.
Det som istället har satt sin prägel på Livorno var att det italienska kommunistpartiet bildades en januaridag 1921. En händelse som har format staden till vad den är idag. De som har besökt staden har säkert känt av den vänstervridna vind som blåser igenom dess gränder; sovjetflaggor hängandes utmed balkongerna, tavlor och diverse tryck på frihetskämpar som Che Guevara, liksom människor tatuerade med lien och släggan.
Det var i den här miljön David Balleri växte upp i; liksom Cristiano Lucarelli.
Balleri startade sin fotbollskarriär i det toscanska Serie C2-laget, Cuiopelli 1986, där han imponerade så pass att andra lag snart fick höra talas om den talangfulle högerbacken från Livorno. 21 år gammal flyttade han till Sicilien och Siracusa för att spela i Serie C1. Flytten blev emellertid inte långvarig och Balleri hamnade i Cosenza, som under den tiden höll hus i Serie B.
Liksom i tidigare klubbar var det ständigt någon som drog i Balleri och kombinerat med en oförmåga vi mest känner igen från Lucarelli, hade Balleri synnerligen svårt att finna sig till rätta i majoriteten av klubbar han representerade. Istället föll valet på den dåvarande storklubben Parma som hade fått upp ögonen för den unge talangen. Balleri spelade 20 matcher för Parma och noterades för ett mål säsongen 1993-1994.
Efter endast en säsong i Parma prövade Balleri lyckan i nyligen uppflyttade Padova i Serie A. Sejouren blev precis lika kort som tidigare, i och med att Sampdoria och dess president, Enrico Mantovani hade fått upp ögonen för Balleri. De följande fyra åren (1995-1999) spelade Balleri totalt 116 matcher för Sampdoria och noterades för fyra mål. Äventyret tog emellertid slut då klubben relegerades till Serie B säsongen 1998/1999. Valet föll därmed på Lecce där Balleri skrev på för tre år.
År 2002 gick Livorno upp i Serie B för första gången på flera årtionden. För Balleri som då var 33 år var det inget snack om saken; han skulle tillbaka till Livorno och det illa kvickt. Efter utflykter i Cuipopelli-Cerretese-Siracusa-Cosenza-Parma-Padova-Sampdoria och Lecce skrev Balleri på för Livorno i september 2002.
”En av de lyckligaste dagarna i mitt liv” har Balleri deklarerat i efterhand.
Som tidigare känt tog sig Livorno upp till Serie A med rekordfart, efter att endast ha spenderat en enda säsong i Serie B. Med en hemvändande Lucarelli 2003 och spelare som Marco Amelia, Giorgio Chiellini, Gennaro Ruotolo och Igor Protti gick Livorno upp relativt enkelt till Serie A för första gången på 55 år.
Balleri var en av de mest tongivande spelarna under säsongen 2003/2004 och kanske ett av de största skälen till att man tog sig upp till den ädlaste serien. Under de följande fyra åren tog Balleri en ordinarie plats på högerkanten i Livornos försvar och har sedan dess uppträtt med en otrolig pondus värdig en riktig ledare.
Efter att Lucarelli lämnade för Shaktar och Ukraina inför förra säsongen föreföll valet av Balleri som lagkapten som mest naturligt och logiskt. Jag tror inte att Balleri har gjort någon besviken (borträknat de befängda anklagelserna om matchfusk), då han har stått upp för sitt lag villkorslöst, liksom Lucarelli gjorde.
Att Balleri får gå från klubben han öppet har deklarerat att "han älskar och vill avsluta sin karriär i" är naturligtvis något som upprör, speciellt då hans fotbollskvaliteter inte ens är i närheten av att kunna ifrågasättas, trots sina nu 39 år. Istället har nu en av Livornos största ikoner genom tiderna skrivit på ett fyraårs-kontrakt med Como.
Vi på Livornoredaktionen kommer speciellt att minnas Balleri för hans hjärta och den kärlek han har visat för klubben. Att Balleri har hamnat i skuggan jämte Lucarelli är förstås naturligt och kan tyckas något tråkigt, då han på intet sätt besitter samma fotbollskvaliteter som Cristiano. Att Balleri däremot besitter något som så många idrottsmän idag saknar; nämligen hjärta och ideologi, innebär att han för alltid kommer att betraktas som en hjälte av Livornos tifosi. En hjälte värdig att benämnas i samma mening som de största i klubbens historia.
